Tema: Läsning
Abstractsamling LDN Tema Läsning, Litteraturdidaktiskt nätverkskonferens, 11-12 november 2021.
Abstract inom temat
Presenteras i bokstavsordning efter presentatörens namn:
”Jag hade velat att det skulle hända nånting!” – ett lärararbetslag om tio minuters läsning varje lektion. Björn Bradling
Trots att läsning av skönlitteratur spelar stor roll för hur väl studenter klarar eftergymnasiala studier (Jerrim & Moss, 2019), minskar ungdomars fritids- och skolläsning (Vinterek et al., 2020). Ett lärararbetslag på gymnasiet driver ett ”läsprojekt” – i allt väsentligt bestående av tio minuters fri läsning per lektion – i syfte att öka elevernas läslust och förmåga att hantera den textmängd som studier på samhällsprogrammet kräver och vill genom en övergripande participatory research-metod (Bergold & Thomas, 2012; Hansen et al., 2001) utvärdera projektet i syfte att ta det framåt på genomtänkta och praktiska vis.
Efter att lärararbetslaget enats om att gå in i ett participatory research-arbete genomfördes fokusgruppsamtal med lärarna i syfte att dokumentera och bepröva deras erfarenheter av projektet. Å ena sidan visar samtalen läsfrämjande ambitioner, såsom att läsningen ska ske för sin egen skull samt vara lustfylld, och positiva bieffekter av undervisningsmetodiken, såsom bryggor mellan annars ämnesmässigt åtskilda lektioner samt lugna lektionsstarter. Å andra sidan visar samtalen problem med den kontinuerligt avbrutna läsningen, att läsningen reduceras till medel för externa ändamål och uttryck för upplevd meningslöshet: ”Jag hade velat att det skulle hända nånting!” Vidare indikerar samtalen potentialen i ett tätt samarbete med skolbibliotek samt vikten av att ”bottom up-styrda” undervisningsprojekt innefattar utrymme för gemensam lärarreflektion för att inte uppfattas som ”top down-styrda” när personalstyrkan förändras.
Fokusgruppsamtalen rymmer praktiknära uttryck för dimensioner som återfinns i såväl läsforskningen som i det litteraturdidaktiska fältet, exempelvis betydelsen av inre drivkraft för läsningen (Andersson, 2015) och att låta sig absorberas av densamma (Felski, 2008; 2020), vikten av den finala läsningen och intrigskuggningens funktion (Öhman, 2015), den litterära identiteten (Nordberg, 2017) och litteraturundervisning som del av ett transformativt lärande (Bradling, 2020). Därtill kommer frågor om didaktisk potential och bokval för undervisningen (Alkestrand, 2016) samt de styrdokument som avgör ”klassrummets princip” (Degerman, 2012).
Referenser
Alkestrand, Malin (2016). Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Göteborg: Makadam förlag.
Andersson, Jonas (2015). Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.
Bergold, Jarg & Thomas, Stefan (2012). ”Participatory Research Methods: A Methodological Approach in Motion”. Forum: Qualitative Social Research Sozialforschung. Vol. 13, #1, januari, 2012. Artikel 30. Retrieved from: http://www.qualitative-research.net/index.php/fqs/article/view/1801/3334
Bradling, Björn (2020). Låt romanen komma in. Jönköping: Jönköping University.
Degerman, Peter (2012). ”Litteraturen, det är vad man undervisar om” Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling. Åbo: Åbo Akademi University Press.
Felski, Rita (2020). Hooked. Art and Attachment. Chicago: Chicago University Press.
Felski, Rita (2008). Uses of Literature. Oxford: Blackwell Publishing.
Hansen, Helen P., Ramstead, Jennaya, Richer, Stephen, Smith, Susan & Stratton, Mary (2001). ”Unpacking Participatory Research in Education”. Interchange. Vol. 32, #3. s. 295–322
Jerrim, John & Moss, Gemma (2019). ”The link between fiction and teenagers’ reading skills: International evidence from the OECD PISA study”. British Educational Research Journal, Vol. 45, #1/2019. s. 181–200.
Nordberg, Olle (2017). Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala: Uppsala universitet.
Vinterek, Monika, Winberg, Mikael, Tegmark, Mats, Alatalo, Tarja & Liberg, Caroline (2020). ”The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2001 – 2017”. Scandinavian Journal of Educational Research.
Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups.
Björn Bradling arbetar som gymnasielektor i svenskämnet och är affilierad till högskolan Jönköping University där han också fungerar som handledare för examensarbeten i svensklärarutbildningen. 2020 publicerades hans licentiatavhandling om transformativt lärande i gymnasiets litteraturundervisning. Dessförinnan (2018, samskrivet med Ylva Lindberg) utkom kapitlet ”Critical Reading as Advanced Reading Strategies” i antologiserien “Critical Literacy Teaching Series” (Sense/Brill). 2021 är Bradling aktuell med en artikel (accepterad för tidskriften Punk & Post-Punk) om hur ”den Samme” och ”den Andre” framställs i så kallad “vikingarock” och dess betydelse för det förändrade politiska landskapet.
Lärarutbildares känslor om och erfarenheter av litteraturundervisning och litteraturdidaktik. Katherina Dodou, Anette Svensson
Vilka känslor väcker litteraturundervisning hos lärarutbildare och på vilket sätt förbereder lärarutbildare blivande lärare i engelska för den kommande praktiken i sin litteraturundervisning? Tidigare forskning visar att flertalet lärarutbildare som undervisar i litteraturstudier och/eller i litteraturdidaktik i lärarutbildningsämnena engelska är litteraturforskare, dvs. de är disputerade inom ämnet engelska med litteraturvetenskaplig inriktning och de har sin huvudsakliga forskning inom det litteraturvetenskapliga området (Dodou & Gray, kommande). Även om flera av dessa också har en bakgrund inom skolundervisning är få forskningsverksamma inom det litteraturdidaktiska fältet och somliga anger att de saknar kunskap om litteraturdidaktisk teori och praktik. Man vittnar om att litteraturundervisningen inom ramen för lärarutbildningarna upplevs som givande men också om att den väcker känslor av frustration och otillräcklighet (Dodou & Gray, kommande).
Med avstamp i denna forskning vill vi bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan å ena sidan lärarutbildarnas känslor å andra sidan hur de förbereder blivande lärare för den kommande litteraturundervisningen i skolämnet engelska. Specifikt identifierar vi vilka känslor som kopplas till litteraturundervisningens uppdrag och genomförande samt vilka prioriteringar och hänsynstaganden som lärarutbildarna gör i sin litteraturvetenskapliga och skolorienterade litteraturdidaktiska undervisningspraktik. Vår presentation rapporterar resultat från en studie baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärarutbildare inom ämnet engelska vid svenska lärosäten under innevarande år.
Lärarutbildares attityder – och inte minst deras känslor inför sina arbetsuppgifter och de kompetenser som krävs av dem – är viktiga att förstå. De påverkar litteraturundervisningens vad, hur och varför i lärarutbildningarna och i förlängningen kan de påverka de möjligheter och begränsningar som lärare ser för litteraturundervisning i skolans engelskämne.
Referenser
Dodou, Katherina & Gray, David (kommande). Literary scholar, teacher educator? English staff profiles and attitudes to teacher education. Nordic Journal of English Studies
Katherina Dodou är docent i engelsk litteratur med inriktning mot litteraturdidaktik vid Högskolan Dalarna. Hennes pågående forskning rör litteraturundervisningens värde och legitimeringar i skolämnet och i det akademiska ämnet engelska. Hon är även intresserad av kunskapsförmedlingsfrågor och akademiska litteraturlärares attityder till litteraturundervisning. Katherina är medlem av styrgruppen för Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN).
Anette Svensson är docent i litteraturdidaktik och lektor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. Hennes forskningsintresse ligger inom det litteraturdidaktiska fältet, med fokus på ungdomars medievanor, multimodala texter, textuniversum och kreativt lärande. Hon är medlem av styrgruppen för Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN).
Läsengagemang vid fiktionsläsning: några svensklärares erfarenheter. Maria Helming Gustavsson
Denna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egen upplevelse och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.
Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2021; Nordlund, 2020; Statens Medieråd, 2019; Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på tre skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006) i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.
Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur.
Referenser
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Felski, R. (2020). Hooked: Art an attachment. The University of Chicago.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. (2021). Generation Ekvation: en rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande. Mars 2021. https://www.iva.se/projekt/framtidens-kunskapssamhalle/generation-ekvation/ [2021-08-19]
Nordlund, A. (2020). Läsningens tillstånd bland barn och unga. In Nordlund, A. & Svedjedal, J., Läsandets årsringar: rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige, ss. 43-80, Svenska förläggareföreningen Ek.för. [2021-08-19]
OECD. (2019). PISA 2018 results (Volume II): Where all students can succeed. OECD Publishing. [2021-08-19]
Statens medieråd. (2019). Ungar & medier 2019. Stockholm. https://www.statensmedierad.se/rapporter-och-analyser/material-rapporter-och-analyser/ungar--medier-2019 [2021-08-19]
Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T. & Liberg, C. (2020). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School: Trends Between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research, pp. 1-15. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247
Jag, Maria Helming Gustavsson, är doktorand vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), vid Jönköping University (JU). Jag är också knuten till högskolan i Borås, där jag framförallt undervisar på lärarutbildningen. I botten är jag grundskollärare med inriktning svenska och svenska som andraspråk årskurs 7-9 och jag har över 20 års erfarenhet av undervisning, vilket inkluderat flera skolutvecklingsuppdrag gällande läsutveckling i rollen som förstelärare/central förstelärare samt skolbiblioteksuppdrag i rollen som lärarbibliotekarie. Läsning och läsutveckling har under många år fångat mitt intresse både i min undervisningspraktik bland elever, inom fortbildningsinsatser i svensklärarkollegiet och i mina studier till masterexamen i svenska med didaktisk inriktning. Läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i grundskolans årskurs 7-9 är av särskilt intresse för mitt nuvarande avhandlingsprojekt.
Läsglädje och undervisningen i moderna språk – presentation av en enkätstudie. Corina Löwe
Undervisning i moderna språk innehåller träning i kommunikativa muntliga och skriftliga kompetenser. Därutöver betonar styrdokumenten vikten av ett interkulturellt förhållningssätt, där elever ges ”möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används” (Skolverket 2011).
Forskning har visat att den egna självbilden av att vara en användare av språket, på engelska Ideal L2 Self, är avgörande för att elever fortsätter med lärandet när det första intresset har tynat bort (Guilloteaux & Dörnyei 2008, s. 55; se också Dörnyei 2009). Språkklassrummets främsta syfte är alltså att bidra till känslan att elever upplever sig som kompetenta språkinlärare. Enligt Rocher Hahlin finns nyckeln till detta i att skapa autentiska aktiviteter i språkklassrummet med en tydlig länk till målspråkskulturen (Rocher Hahlin 2020). Att arbeta med skönlitteratur är ett sätt att bidra till autentiska och motiverande inlärningsmoment, främja läsglädje och därmed skapa ett emotionellt band till målspråkskulturen (Marx Åberg 2010, Marx Åberg 2020).
I mitt bidrag närmar jag mig ämnet läsglädje och autenticitet i undervisningen genom att analysera lärarnas inställning till sin egna läsning, hur de sedan förmedlar litteratur i språkklassrummet och hur förstatermins-studenter ser tillbaka på och reflekterar över sina läserfarenheter från skolämnet moderna språk. Min hypotes är att när lärarna kan förmedla sin läsglädje i undervisningen ger det ett avtryck på elevernas läsupplevelser och i förlängningen också elevernas inställning till att de upplever sig som kompetenta språkinlärare. Jag presenterar och diskuterar resultat från en pilotstudie med 52 tysklärare, verksamma på högstadiet och gymnasiet, och en enkätstudie med studenter som läser första termin grundkurs i tyska på universitet.
Referenser
Guilloteaux, M. J., & Dörnyei, Z. (2008). Motivating language learners: A classroomoriented investigation of the effects of motivational strategies on student motivation. TESOL Quarterly, 42(1), s.55–77. DOI: 10.1002/j.1545-7249.2008.tb00207.x
Dörnyei Z. (2009). The L2 motivational self system I: Z. Dörnyei & E. Ushioda (red.), Motivation, language identity and the L2 self (s. 9–42). Bristol: Multilingual Matters.
Marx Åberg, A. (2010) Lesefreude und Lernerorientierung: eine Untersuchung von lehrerentscheidungen beim Lesen eines Romans in einer Schülergruppe im schwedischen Unterricht Deutsch als Fremdsprache.[Doktorsavhandling, Växjö, Linnaeus University Press].
Marx Åberg, A. ( 2020). Litteraturens roll som plattform för autenticitet och motivation i språkundervisningen. I: Y. Lindberg & A. Svensson (red.), Litteraturdidaktik : språkämnen i samverkan. (s. 90-105). Stockholm, Natur och kultur..
Rocher Hahlin, C. (2020). La motivation et le concept de soi : Regards croisés de l'élève et de l'enseignant de français langue étrangère en Suède. [Doktorsavhandling, Lunds universitet].
Skolverket (2011). Kursplan i moderna språk. Stockholm: Skolverket.
Corina Löwe är docent i tyska vid Linnéuniversitetet. Hon forskar dels om litteraturdidaktiska frågeställningar, dels om hur skönlitteratur för unga läsare beskriver och reflekterar över samhälleliga förändringar. I ett aktuellt projekt undersöker hon matmotivet i climate fiction för ungdomar. Tillsammans med Åsa Nilsson Skåve har hon varit redaktör för antologin Didaktiska perspektiv på hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteratur (2020). Corina.Lowe@lnu.se
"Jag undrar varför man inte kan acceptera en annan folkgrupp som bara vill ha nånstans att bo och gå i skolan." En litteraturdidaktisk diskussion om läsning och mångfaldhetsarbete i grundskolans mellanår. Olle Nordberg, Anna Lyngfeldt
Syftet med artikeln är att uppmärksamma och diskutera litteraturdidaktiska möjligheter utifrån en gemensam bokcirkelläsning i grundskolans mellanår. På så vis uppmärksammar vi hur känslor och läspraktiker samspelar i frågor som rör etnicitet och integration. Som utgångspunkt används en undersökning med över 400 mellanstadieläsare ur 2021 års upplaga av läsprojektet Alla läser (Nordberg, 2021), vilka läst Katarina Taikons roman Katitzi (1969/2015).
Utifrån elev- och lärarenkäter och fokusgruppsintervjuer diskuteras svar på följande forskningsfrågor: a) Hur manifesteras elevernas tankar om etnisk tillhöriget och mångfald i samhället när de får yttra sig efter läsning och samtal om Katitzi? b) Hur förhåller sig elevernas tankar om Katitzi till deras egna liv och omvärld? c) Hur kan elevernas reception av boken och lärarnas uppfattningar om bokcirkelläsningen bidra till att utveckla litteraturdidaktiken i allmänhet och arbetet med mångfald och värdegrund i synnerhet?
Enligt grundskolans värdegrund ska alla elever ges möjlighet att ”finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Skolverket, 2011). Frågan är då om, och hur, litteraturens tolkningspotentialer utnyttjas (Lyngfelt, 2019). Receptions-teoretiskt utgår vi från elevernas direkta reaktioner på det lästa och hur dessa reaktioner knyter an till fiktionsvärldens 1930-tal. Vi ser då att eleverna förbinder och relaterar denna fiktionsvärld till sig själva och till den samtid som omger dem, bl.a. genom att de drar paralleller till Black Lives Matter-rörelsen i USA (jfr Langer 2017; Torell 2004; Keen & Zimmerman 2004). Genom att utveckla litteraturdidaktiken genom elevernas läsupplevelser anknyter vi till empiriskt inriktade läsforskares och litteraturdidaktikers forskningsperspektiv (Asplund 2010; Nordberg 2017; Pettersson 2015. Miall 2006).
Metodologiskt syftar presentationen dessutom till att utveckla den litteraturdidaktiska forskningen; i vårt analysarbete kombineras kvantitativa ansatser (Glaser, 1968; Charmaz & McMullen, 2011) med en kvalitativ approach (receptionsforskning), vilket bidrar till nyanserade svar på forskningsfrågorna.
Referenser
Asplund, S-B. (2010). Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal, Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.
Charmaz, K. & McMullen, L.M. (2011). Five ways of doing qualitative analysis: Phenomenological psychology, grounded theory, discourse analysis, narrative research, and intuitive inquiry. New York: Guilford Press.
Erixon, P-O & Löfgren, M. (2018). ”Ett demokratilyft för Sverige? Om relationen mellan literacy, skönlitteratur och demokrati i Läslyftet”, Utbildning & Demokrati 2018, vol 27:3, s. 7–33.
Genette, G. (1997). Paratexts. Thresholds of Interpretation. Cambridge: Cambridge University Press.
Glaser, B & Strauss, A. (2008) The Discovery of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research, New Brunswick: Aldine Transaction.
Johansson, M. (2015). Läsa förstå, analysera. En komparativ studie om svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text, Linköping: Linköping University Electronic Press.
Keene, E. O. & Zimmerman, S, (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos 2003.
Langer, Judith A. (2017). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Lyngfelt, A. & Nissen, A. (2018). ”Skönlitteraturbaserad etikundervisning och fiktionalitet”, Utbildning & Demokrati 2018, vol 27, nr 3, s. 119-137.
Miall, D. S. (2006). Literary Reading. Empirical and Theoretical Studies, New York: Peter Lang.
Nordberg, O. (2017). Avkoppling och analys. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar, Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 49).
Nordberg, O. (2021). ”Alla läser! Empiriska perspektiv på frågan om litteraturens samhällsrelevans”, Utbildning & lärande, 2021, vol 1 (kommer våren 2021).
Nussbaum, M. C. (2001). Upheavals of Thought. The Intelligence of Emotions. Cambridge: Cambridge University Press.
Pettersson, T. (2015). ”Att lära sig något av det som inte är sant. Gymnasister om fiktionellt och dokumentärt berättande”, Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige, Torsten Pettersson, Skans Kersti Nilsson, Maria Wennerström Wohrne & Olle Nordberg, Göteborg: Makadam 2015c, s. 63–79.
Taikon, K. (1969/2015). Katitzi. Stockholm: Natur och kultur.
Torell, Ö. (2002). ”Kapitel 1–4”, Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland, red. Örjan Torell, Härnösand, s. 11–100 (Institutionen för humaniora, Härnösand, Rapport nr 12).
Olle Nordberg, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala universitet olle.nordberg@edu.uu.se
Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se
“Sharing is caring”? Spridning och användning av digitala lektionsplaneringar i litteraturundervisning. Christina Olin-Scheller, Marie Nilsberth
Idag publiceras och sprids lärares lektionsplaneringar via sociala medier, hemsidor och andra digitala plattformar på ett snabbt och enkelt sätt. Materialet produceras och delas, inte minst, av lärare som har många följare och som lyfts fram av Skolverket, fackföreningar och andra som förebildliga. För många svensklärare ersätter detta material förlagsproducerade och (åtminstone i viss mån) granskade läromedel kring litteraturundervisning. I såväl planeringar som iscensättning av undervisning, omformar, eller re-kontexualiserar, lärare vetenskaplig och disciplinär kunskap. I ljuset av begreppet re-kontextualisering är syftet med studien att fördjupa kunskapen om det digitalt publicerade materialet kring litteraturundervisning på högstadiet. Ett specifikt fokus är att diskutera relationen mellan vardagskunskap och vetenskaplig kunskap i planering och genomförande av litteraturundervisningen samt på vilket sätt den disciplinära och litteraturdidaktiska kunskapen om tolkning och litterär läsning synliggörs. Den metodiska ansatsen är videoetnografiskt och materialet är insamlat under 2020. Preliminära resultat visar att tolkningsaspekter av litterära texter belyses såväl i det digitala lektionsplaneringsmaterialet, som i den iscensatta undervisningen. Uppgifterna i relation till litterär tolkning är dock inbäddade i många olika andra syften och mål, och vardagskunskap kring litterär läsning och tolkning är i förgrunden i undervisningen. Detta väcker frågor i relation vilka resurser som svensklärare erbjuds i form av läromedel, men också vilka kunskaper om litterär läsning och tolkning som elever får möjlighet att utveckla i litteraturundervisningen.
Referenser
Bernstein, B. (1996/2000). Pedagogy, Symbolic Control and Identity. Theory, Research, Critique/revised edition/. Lanham, Boulder, New York, Oxford: Rowman & Littlefield Publishers, Inc.
Erixon, P-O. (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring: En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Gericke, N., Hudson, B., Olin-Scheller, C. and Stolare, M. (2018) ‘Powerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects’. London Review of Education, 16 (3): 428–444. DOI https://doi.org/10.18546/LRE.16.3.06
Hetmar, V. (1996). Litteraturpædagogik och elevfaglighed. Litteraturundervisning og elevernes litterære beredskab set fra en almenpædagogisk position. København: Danmarks lærehøjskole.
Ongstad, S. (2004). ”Fagdidaktikk som forskningsfelt”. I: Kunnskapstatus for forskningsprogrammet KUPP. Kunskapsutvikling i profesjonsutdanning og profesjonsutövning. Oslo: Norges forskningsråd.
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete och tf professor i litteraturvetenskap, Karlstads universitet. Christina.olin-scheller@kau.se
Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet. Marie.nilsberth@kau.se
I riktning mot en kroppslig läsning. Affektivitet och litteraturdidaktik. Joakim Sigvardson
Med utgångspunkt i den franske fenomenologens Michel Henrys förståelse av lekamen (flesh) och kropp (body) vill jag försöka skissa på en analys av läsningens och därmed också litteraturdidaktikens villkor. Till grund för presentationen är en artikel (inskickad men fortfarande opublicerad) som med utgångspunkt i bland annat reader-responseteori presenterar en alternativ beskrivning av läsningens subjektivitet.
Nära hjärtat av diskussionen finns även den gäckande frågan till varför det verkar som att fler och fler människor idag anser att litteratur är något som inte angår dem. Skolan har som uppgift att försöka vända den skutan. I artikeln hävdar jag att det kan ske först när våra lärare har att tillgå en litteraturdidaktik som utgår ifrån det som gör litteraturen till litteratur, genom att möjliggöra upplevelsen för eleverna av att leva läsningen och att erfara fiktionens verklighet. Detta kan ske endast om de först bereds möjlighet att möta litteraturen som affektiv verklighet (flesh).
Vad som i allmänhet upptar en stor del av fenomenologers ansträngning och Michel Henrys i synnerhet är att studera sättet på vilket det levande skiljer sig från det som inte lever. Hans projekt fortsätter det som Edmund Husserls undersökningar påbörjade, att beskriva fenomen som de visar sig från sig själva. När den fenomenologiska analysen specifikt tar fenomenen subjekt och objekt i beaktande – något man behöver göra när man pratar om kropp – blir det som så att det som vi tagit för självklart i det närmaste vänds upp och ned: att en objektiv verklighet i själva verket visar sig bero av en exterioriserande subjektivitet, ett medvetande som erfar tingen som utsträckta och avgränsande från sig självt. Detta fenomenologiska förhållande blir en utgångspunkt i artikeln och något jag kommer gå närmare in på i presentationen.
Referenser
Bruns, Cristina V. (2011). Why Literature? The value of literary reading and what it means for teaching. New York & London: Continuum.
Burman, A. (2014). Konsten att växa som människa. I A. Burman (red.) Att växa som människa: Om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 5–18.
Fatheddine, J. (2018). Den kroppsliga läsningen. Bildningsperspektiv på litteraturundervisning [Doktorsavhandling] Karlstad: Karlstads University Studies.
Felski, R. (2011) Suspicious Minds. Poetics Today, 32 (2), s. 215–234. DOI: 10.1215/03335372-1261208.
Henry, M. (1973). The essence of manifestation. G. Etzkorn (övers.). Haag: Nijhoff.
Henry, M. (2003). I am the truth: Toward a philosophy of Christianity. S. Emanuel (övers.). Stanford: Stanford U. P.
Henry, M. (2015). Incarnation. A Philosophy of Flesh. K. Hefty (övers.). Evanstone: Northwestern U. P.
Husserl, E. (1999). The idea of phenomenology. L. Hardy (övers.). Dordrecht, Boston, London: Kluwer Academic Publishers.
Iser, W. (1991). The act of reading. A theory of aesthetic response, Baltimore: Johns Hopkins U. P.
Johansson, S., Klapp A. & Rosén, M. (2019). Läsförståelse i PISA 2018. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: skolverket.se/publikationer.
Keen, S. (2007). Empathy and the novel. Oxford: Oxford U. P.
Langer, J. (2011). Envisioning literature: Literary understanding and literature instruction (2:a uppl.) New York: Teachers’ C. P.
Marion, J-L. (1991). God without being: Hors-texte. T. A. Carlson (övers.). Chicago: U. of Chicago P.
Mehrstam, C. (2009). Textteori för läsforskare. [Doktorsavhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet.
Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.
Moran, D. (2000). Introduction to phenomenology. London & New York: Routledge.
Nussbaum, M. C. (1997). Cultivating Humanity. A Classical Defense of Reform in Liberal Education. Cambridge, MA: Harvard U. P.
Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Persson M. (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur.
Pynchon, T. (1997). Mason & Dixon. New York: Henry Holt and Company.
Rosenblatt, L. M. (1995). Literature as exploration (5:e uppl). New York: Modern Language Association of America.
Sigvardson, J. (Inlämnad). Den kroppsliga läsningen. Fenomenologi och litteraturdidaktik. Educare.
Skolverket. (2010). Svenska. [Kursplan]. Tillgänglig:
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Skolverket. (2021a). Förändringar på gymnasial nivå. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/aktuella-forandringar-pa-gymnasial-niva/forandringar-pa-gymnasial-niva#skvtableofcontent7343
Skolverket (2021b). Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022. Tillgänglig:
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Betänkande av Gymnasieutredningen, Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Tenberg, M. (2011). Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Stockholm/Stehag. Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Widhe, O. (2019). Litterära personer och kroppsligt meningsskapande i grundskolans litteraturundervisning. I I. Lindell & A. Öhman (red.), För berättelsens skull: Modeller för litteraturundervisningen. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 89 – 111).
Öhman, A. (2015). Litteraturdidaktik, fiktion och intriger. Malmö: Gleerups.
Jag heter Joakim Sigvardson och jag arbetar som lektor i språkdidaktik med inriktning mot engelska på Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, där jag har arbetat sedan 2013. Mitt arbete inkluderar också rollen som studierektor. Jag hade tidigare (2002) disputerat på en litteraturvetenskaplig doktorsavhandling vid Engelska institutionen på SU, som hade titeln Immanence and transcendence in Thomas Pynchon’s Mason & Dixon. A phenomenological study. Efter att ha undervisat ett par år efter disputationen på min gamla institution skaffade jag mig en lärarexamen i engelska och svenska och undervisade på några gymnasieskolor i Stockholmsområdet under en tid innan jag återvände till Stockholms universitet.
Lärare samtalar om lyrikundervisning. Gunilla Ståhlberg
Barns och ungas läsning har varit ett flitigt debatterat ämne i kölvattnet av de senaste årens internationella mätningar som exempelvis PISA (2018) och PIRLS (2016), och regeringen föreslår i 2021 års budgetproposition (Regeringskansliet, 2020), en årlig satsning på 25 miljoner kronor för att främja alla elevers läsförmåga fram till 2023. I såväl mätningar som debatter tycks dock ofta estetiska aspekter av läsning hamna i skymundan och lyrikundervisning är ett till stor del outforskat område, konstaterar Anna Sigvardsson (2020). Ovan nämnda mätningar och den av Sigvardsson konstaterade luckan i forskningen motiverar mitt avhandlingsprojekt, vars övergripande syfte är att undersöka lyrikens plats i gymnasieskolans svenskämne.
Min presentation bygger på resultat från en i avhandlingen ingående fokusgruppsstudie (Bryman, 2018), med syftet att undersöka vilken syn på lyrikundervisning som konstrueras när några svensklärare på gymnasiet samtalar om lyrik. För att besvara syftet har jag utgått från följande frågeställningar: I vilka sammanhang i svenskkursen placeras lyriken när lärarna berättar om lyrikundervisningen? Vilka läsarter erbjuds och vilka förmågor utvecklas enligt lärarna genom dessa sammanhang? Vilka estetiska uttrycksmedel beskriver lärarna att de använder i lyrikundervisningen? Vilka läsarter möjliggörs och vilka förmågor utvecklas enligt lärarna genom användandet av estetiska uttrycksmedel? Sammanlagt nio samtal genomfördes med tolv lärare fördelade på tre grupper. Samtalen transkriberades och analyserades med tematisk metod (Braun & Clarke, 2008). Under presentationen kommer resultaten, liksom projektets fortsättning, att redovisas och diskuteras.
Referenser
Braun, Victoria & Clarke, Victoria (2008). ”Using thematic analysis in psychology”.
Qualitative Research in Psychology 3:2, s. 77–101.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/utbildningsdepartementets-samlade-
budgetsatsningar-2021/, hämtad 2021-05-14.
Sigvardsson, Anna (2020). Möten med dikten. Poetiska läspraktiker inom och utanför
gymnasieskolan, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Gunilla Ståhlberg är doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot litteraturdidaktik vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköping universitet. Hon har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och religionskunskap.
Att läsa skönlitteratur på engelska. Björn Sundmark
I skolan återfinns skönlitteraturen både i ämnena svenska och engelska (och i viss mån i moderna språk). I syftesskrivningen i svenskans ämnesplan för gymnasiet står det att, ”med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär [människan] känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”. Motsvarande syftesskrivning för engelska är ännu mer nyttighetsinriktad än svenskans, och saknar kopplingen mellan skönlitteratur och ”personlighetsutveckling”. För övrigt är båda läroplanerna inriktade på att språk ytterst handlar om ”kommunikation och omvärldskunskap”. Varken svenskans eller engelskans styrdokument talar om skönlitteraturen i termer av upplevelse, affekt, estetisk upplevelse, eller ens som en estetisk kunskapsform. När det gäller engelska – det skolämne som står i fokus i den här presentationen – är det inte förrän man kommer till skrivningarna som rör det centrala innehållet som litteratur uttryckligen benämns. I fortsättningskursen, engelska 6, återfinns ”teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker” under ”kommunikationens innehåll”. Vidare, under ”reception” står att läsa, ”samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger”. Noterbara är orden om ”litterära epoker” och ”författarskap”. Där finns alltså en litteraturhistorisk ansats, som vidareutvecklas något i engelska 7: ”samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik”. Sammantaget gör det att litteraturinnehållet i engelska 6 och 7 kan diskuteras just som litteratur (estetiskt, historiskt) snarare än blott och bart som en språklig korpus, användbar som utgångspunkt för kommunikation. Men hur tas den här, låt vara begränsade, möjligheten till vara i de läromedel som är aktuella? I föreläsningen kommer jag beskriva litteraturanvändandet i tre aktuella läromedel för engelska 6 och 7, och analysera de olika uppläggen, dels i ljuset av anvisningarna i läroplanen, dels med avseende på skönlitteratur som estetisk-affektiv kunskapsform.
Björn Sundmark är professor i engelsk litteratur vid Malmö universitet, där han bland annat undervisar och forskar om barn- och ungdomslitteratur. Bland hans publikationer kan nämnas studien Alice in the Oral-Literary Continuum och forskningsantologierna The Nation in Children's Literature och Child Autonomy and Child Governance in Children’s Literature (båda Routledge), samt Translating and Transmediating Children’s Literature (PalgraveMacmillan).
Att bli en på svenska läsande människa? – högutbildade flerspråkiga vuxnas skönlitterära läspraktiker. Henriikka Wilinger
I en tid där invandringspolitiken flitigt diskuteras i medier och allt större del av befolkningen är född i ett annat land är det angeläget att forska om flerspråkighet, mångfald och integration. Dessutom har läsningens roll i samhället mött många utmaningar, inte minst i takt med digitaliseringen vilket har visat sig påverka läsvanorna hos befolkningen. Min presentation utgår ifrån min avhandlingsstudie som belyser dessa aktuella samhällsföreteelser genom att lyfta fram en grupp individer vars röster vi sällan får höra: högutbildade flerspråkiga skönlitteraturläsare.
Jag vill med min avhandling såväl som min presentation bidra till ökad kunskap om varför, hur och på vilka språk flerspråkiga vuxna som befinner sig på avancerad nivå i svenska läser skönlitteratur. En av de två kontexter som undersöks är en universitetsbelagd svenskkurs. Den andra avser individernas läspraktiker på fritiden några år efter en sådan kurs.
Avhandlingen är tvärvetenskaplig och vilar teoretiskt på två ben: det litteraturdidaktiska (Felski, 2008; McCormick, 2004; Persson, 2007 m.fl.) och det andraspråksdidaktiska (Cummins, 2017; Pavlenko & Blackledge, 2004 m.fl.). Min forskningsinriktning kan kallas litteraturdidaktik från ett språksociologiskt flerspråkighetsperspektiv då läsvanorna anknyts till frågor om identitet och integration, något som är ett tämligen outforskat område i Sverige.
I mitt föredrag kommer resultatet från den delen av studien som berör fritidsläsningen att presenteras. Resultaten visar att de vuxna flerspråkiga läsarna har rika och varierade läsbiografier. De som har en stark läsaridentitet har ofta tagit med sig läsvanorna i den nya kontexten. De flesta har inkluderat läsningen på svenska i sina möjliga läspraktiker medan läsarterna kan se skiftande ut på de olika språken. Bland annat påverkar språkens status som känslo- eller identitetspråk de affektiva dimensionerna i läsningen.
Referenser
Cummins, Jim. (2017) Effektiv undervisning i en utmanande tid.
Felski, Rita. (2008) Uses of Literature.
McCormick, Kathleen (1994) The Culture of Reading and the Teaching of English.
Pavlenko, Aneta & Blackledge, Adrian. (2004) Negotiation of Identities in Multilingual contexts.
Persson, Magnus. (2007) Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen.
Jag heter Henriikka Wilinger och arbetar i skrivande stund vid Malmö universitet där jag håller på att färdigställa min avhandling i språk- och litteraturdidaktik. Tidigare jag undervisat i svenska som främmande språk och svenska som andraspråk inom lärarutbildningen vid Lunds universitet. I min forskning intresserar jag mig för flerspråkighet, läs- och skrivutveckling och litteraturdidaktik.