Abstract Hur säkerställer vi rätten till en inkluderande utbildning för alla elever?

Universell utformning är ett tänkesätt som ligger till grund för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, och kommer till uttryck i flera av rättighetsartiklarna. Universell utformning handlar om:

“… sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.”[1]

Sverige har åtagit sig att följa konventionen och i en av rättighetsartiklarna (artikel 24) fastslås alla elevers rätt till en inkluderande utbildning. I en FN-kommentar till konventionen uppmanas länder som godkänt konventionen att tillämpa ramverket UDL, i syfte att skapa flexibla lärmiljöer för alla elever. FN betonar att det behövs olika och flexibla sätt för eleverna att lära sig och för lärarna att bedöma och utvärdera elevernas arbete.[2]

Men i FN-kommentaren konstateras också att ingen infrastruktur får byggas otillgänglig. Även hygienutrymmen, skoltransporter och kringaktiviteter måste vara tillgängliga på lika villkor för alla elever. De stater som ratificerat konventionen, som Sverige gjort, ska kräva att alla nya skolor byggs enligt universell utformning, så att de redan från början är tillgängliga för alla elever. Hur bygger man en skola som på bästa sätt främjar alla elevers utveckling och lärande?[3]

Frågeställningar:

• Vilka åtaganden har Sverige utifrån ett rättighetsperspektiv? Hur kan UDL och andra arbetssätt bidra till förverkligandet av rättigheterna?
  
  
• Ett sätt att implementera universell utformning är att använda metoder där de som ska använda en miljö eller tjänst också får komma till tals vid utformandet. [4] Hur kan ramverket UDL kombineras med samskapande metoder som ger elever med olika behov möjlighet att komma till tals i utvecklingsprocesser för mer inkluderande skolmiljöer?
  
  SPSM har tagit fram ett värderingsverktyg för ett systematiskt arbete med tillgängliga lärmiljöer utifrån en tillgänglighetsmodell som utvecklats vid myndigheten. I handledningen lyfts generella frågeställningar inför skolornas utvärderingsarbete som också skulle kunna vara vägledande i arbetet med universell utformning:
  
  1) Har vi utformat lärmiljön så att alla barn och elever har möjlighet att vara delaktig?
  2) Har vi valt pedagogiska strategier utifrån alla barns och elevers förutsättningar?
  3) Använder vi lokalerna på bästa sätt för att stödja alla barns och elevers lärande? [5]
  
  

Om Funktionsrätt Sverige och projektet Rätt från början

Funktionsrätt Sverige är en samarbetsorganisation för funktionsrättsrörelsen och bedriver ett långsiktigt arbete för att säkerställa rätten till utbildning för elever med funktionsnedsättning. Projektet Rätt från början drivs av Funktionsrätt Sverige med stöd av Arvsfonden och i samverkan med Certec vid Lunds tekniska högskola.

[1] Artikel 2, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN

[2] Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning, FN, sv övers Myndigheten för delaktighet, 2017, s 17

[3] Se Ifous analysprojekt om skolbyggande, https://www.ifous.se/ifous-fokuserar-pa-att-bygga-skola/

[4]   I Barnkonventionen lyfts också barnets bästa och att barnet ska ha möjlighet att komma till tals och delta i beslutsprocesser.

[5]   https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning.pdf, s 25