Abstract Universal Design for Learning- en verktygslåda eller självklarheter

Samhället idag är komplext och en snabb förändringstakt kan ses inom flera områden så som arbetsliv, utbildning och privatliv. Förändringarna är av teknisk, ekonomisk, kulturell och samhällelig art och samhället präglas av en relativ syn på kunskap, värden och normer. För att skapa en hållbar utveckling av lärares arbete likväl som elevers kunskapsinhämtning är det viktigt att skolornas huvudmän ser behovet av att utveckling finns, samt vikten av att frigöra tid och resurser för det. Det behövs, inte minst, för att i ett långsiktigt perspektiv öka kvaliteten i undervisningen för alla elever. Det finns en risk att en övertro till färdiga och allmängiltiga metoder och tillvägagångssätt ligger till grund för undervisningen, men om man lyssnar till forskning inom pedagogik, kognition och neurovetenskap finns inte något som en medelelev.

Universal Design for Learning (UDL) är ett ramverk och en samling principer som bygger på forskning om lärande, kognition och neurovetenskap. Detta ramverk utgår från att elever har olika sätt att lära och elevers olikheter ses som styrkor istället för att undervisningen utformas från synen att det finns en medelelev.

Syftet med denna masteruppsats är att beskriva processen om lärares lärande i en aktionsforskningsprocess om hur UDL kan ses som ett sociokulturellt redskap, fungera som en verktygslåda och implementeras i lärarpraktiken. Arbetslaget som deltar i aktionen undervisar i två klasser, och har under sex sessioner diskuterat och reflekterat över texter och filmer om UDL. Diskussionerna utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, hur lärarna  kommunicerar om sina föreställningar och upplevelser av undervisning samt dem förståelse av UDL som erhålls under aktionen. Tanken är att studien ska fungera professionsutvecklande eftersom utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800), något som är nödvändigt för en framgångsrik skolutveckling (Skolverket, 2013). Inom professionsyrken, dit läraryrket räknas, är vetenskapligt inhämtad kunskap och kunskap inhämtad från beprövade erfarenheter likställda, och kompletterar varandra. Eftersom Skolverket betonar vikten av verksamhetsnära forskning inom professionsyrken för att skolan ska upplevas göra skillnad för alla elever, föll valet på en sådan karaktär på min studie. Lärares kunskap utifrån forskning och beprövad erfarenhet är viktig, och det allmänna principiella möter då det specifikt praktiska. Denna studie strävar efter en teoretisk förankring som utvecklas till en empiriskt grundad slutsats.

Det kvalitativa materialet i studien består av två delar;  loggboksanteckningar från sex sessioner i vilka bland annat implementeringen av en del verktyg, principer och riktlinjer som baseras på UDL diskuteras, vilka möjligheter och begränsningar det kan innebära och enskilda, reflekterande intervjuer med deltagarna. I studien beskrivs, analyseras och diskuteras UDL som verktygslåda samt den process lärarna genomgår ur ett sociokulturellt perspektiv.

Nyckelord: Universal Design for learning, kollegialt lärande, sociokulturellt perspektiv, verktyg, aktionsforskning, verksamhetsnära forskning