Nyfiken på: Benny,BMA-student

Benny, hur kul var det att vara mentor för en kille på 10 år?

– Det var annorlunda och mycket roligt. Det gav mer än jag förväntade mig.

Benny hoppade på mentorsuppdraget när han var nyinflyttad till Kristianstad och behövde ha något meningsfullt att göra på fritiden. Dessutom behövde han lära känna lite nya vänner. Benny letade lite på Högskolans webb och hittade mentorsuppdraget på Näktergalen som han direkt sökte till.

Vad för saker hittade ni på?

- Vi tyckte om att shoppa tillsammans. Jag visade honom också mina böcker och han tyckte de var stora.

Detektiver på jakt efter bevis

Att studera på högskola eller universitet är för många av våra mentorsbarn avlägset, hur berättade du vad du gjorde på dagarna när du inte var mentor?

-Jag kom på att det var ju inte helt lätt att beskriva min utbildning för ett barn och jag som ska möta många av dem i mitt arbete sen. Fick tänka till lite och beskrev det som att "vi är som detektiver som ska koppla ihop symptom med bevis" det gick hem!

Fick du några nya vänner då?

-Jag träffade min bästa vän som också var mentor och det var en positiv bieffekt. Om du skulle berätta för en annan biomedicinsk student vad man kan bidra med för värden genom sin utbildning till ett barn, vad skulle du säga då? - Förståelse om varför man måste ta ett stick i armen när man är sjuk. Jag fick lära mig hur man måste berätta för ett barn, en jättebra erfarenhet att veta hur man kan prata om det och få veta lite hur ett barn tänker.

Foto: Bennys privata
Text: Fredrika Braw