Folkhälsovetenskap och folkhälsan

En god folkhälsa är viktig för både enskilda individer och för samhället. Många faktorer påverkar vår hälsa och välbefinnande i det dagliga livet, när vi växer upp, utbildar oss, där vi bor och lever, och vad vi arbetar med. Dessa olika faktorer kallas hälsans påverkans- eller bestämningsfaktorer.

Samhällsplanering har en viktig roll för jämlik hälsa och hållbar utveckling, vilket lyfts fram av WHO och FN:s Agenda 2030. Att skapa ett friskt och hållbart samhälle kräver medvetna val och handlingar på olika arenor och stödjande miljöer för hälsan, det vill säga olika områden i samhället där individer påverkas och bör vara stödjande för hälsan, men som också kan orsaka ohälsa. Stödjande miljöer för hälsa och hälsokonsekvenser bör reflekteras och skapas på arenor som till exempel hanterar: 

• barn, ungdom, utbildning
• åldrande och lång levnad
• tillgång till arbete, arbetsmiljö och anställningsbarhet
• kultur och fritid
• klimat, luft, vatten, hållbar naturmiljö
• belysning och buller
• trafik, gång och cykelvägar
• byggdmiljö och bostad
• media
• kost och motion
• alkohol, narkotika, doping, tobak, spel
• natur och grönområden som lockar till rörelse och fysisk aktivitet

Ekonomiskt och socialt hållbart perspektiv med goda sociala livsmiljöer, samhällsservice, samt risker och hot, påverkar hälsan. Så även relationer, trygghet och tillit till andra människor, lika rättigheter, delaktighet och möjlighet att påverka faktorer i sitt eget närområde och integration i samhällslivet.

Kommunala verksamheter, till exempel skola, äldreomsorg, socialtjänst, stöd vid jobbsökande och samhällsplanering, har stor betydelse. Det har även hälso- och sjukvårdens arbete med främjande av hälsa, hälsostödjande samtal för förebyggande av sjukdom och skador, samt habilitering och rehabilitering av individens diagnoser och funktionsvariation. 

Många samhällssektorer har alltså betydelse för folkhälsan och är verksamheter där folkhälsovetares kunnande, kompetens och forskning kan komma till nytta.

Folkhälsans målområden

På Högskolan Kristianstad bedrivs nationell och internationell forskning relaterad till folkhälsan och hälsofrämjande miljöer. Se filmer där våra medarbetare berättar.

Medarbetare och forskare inom folkhälsovetenskap

Kerstin Nilsson, professor och ämnesansvarig
Cássandra Winther, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap
Johanna Sjöbeck, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap
Joakim Ekstrand, universitetslektor i nationalekonomi
Sophie Schön Persson, universitetslektor i folkhälsovetenskap
Petra Nilsson Lindström, universitetslektor i folkhälsovetenskap
Cicilia Nagel, universitetsadjunkt och doktorand
Gita Hedin, universitetslektor i folkhälsovetenskap
Åsa Bringsén, universitetslektor i folkhälsovetenskap
Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa
Marie Nilsson, universitetslektor i folkhälsovetenskap
Fredrik Svensson, universitetsadjunkt i kriminologi
Sophia Yakhlef, universitetslektor i sociologi inriktning kriminologi