Rapport om lärande på distans
Mitt namn är Linda Plantin Ewe och jag arbetar sedan två år tillbaka som universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Jag är utbildad specialpedagog, grundskollärare och förskollärare och har arbetat många år med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolans ram.
I detta arbete har jag många gånger sett hur brister i lärmiljön skapat barriärer för elevers lärande vilket lett till ett starkt intresse för att arbeta proaktivt för att undanröja dessa barriärer. Ambitionen har varit att utforma lärmiljöer till att, i så hög grad som möjligt, vara tillgängliga för alla elever. Detta är något som jag också haft förmånen att få göra framförallt i min roll som specialpedagog.
I mitt nuvarande arbete har fokus ändrats från elever till studenter men intresset består och även här har jag fått möjlighet att ägna mig åt detta ämne dels genom mina föreläsningar men också vid utformning av kursytor i egenskap av kursansvarig.
Föreliggande rapport är resultatet av att jag hösten 2015 gick en högskolepedagogisk projektkurs. I kursen ingick en examinationsuppgift som gick ut på att självständigt planera, genomföra och redovisa ett högskolepedagogiskt projekt. Eftersom lärande och framförallt lärmiljöns betydelse för studenters lärande som tidigare nämnts är ett stort intresse så var projektets fokus snart bestämt. Att jag dessutom i samma veva blev kursansvarig för en uppdragsutbildning på distans för blivande speciallärare gjorde valet av undersökningsgrupp enkelt. Det kändes som ett privilegium att få möjlighet att undersöka och utvärdera den lärmiljö som jag i egenskap av kursansvarig skapat i en kursyta på nätet och mottot ” gräv där du står” kändes som en högst rimlig utgångspunkt. Då kursen till övervägande del var nätbaserad ställde detta nya krav på mig som kursansvarig vid utformningen av kursytan och frågor som hur rum för lärande skapas på distans blev aktuella liksom frågor om hur ett tillgängligt lärande skapas på nätet. Jag brottades med frågor om hur kursytan kunde utformas för att möta alla studenters olika lärstilar på ett optimalt sätt liksom funderingar över för- och nackdelar med synkroniska respektive asynkroniska diskussioner på nätet. Då utgångspunkten utifrån relationell pedagogik var att relationer är något som föregår lärande var ambitionen att utforma en kursyta med goda möjligheter till interaktion och kommunikation, vilket gällde såväl mellan lärare och student som studenter emellan. Kursytan utformades med inspiration av relationell pedagogik, Universal Design for Learning och studentaktivt lärande och fokus låg på att kursytan skulle vara informativt och kommunikativt tillgänglig för alla studenter. Med informativ tillgänglighet avsågs i denna rapport möjligheten för alla studenter att ta del av och förstå den information som presenterades i kursytan. Kommunikativ tillgänglighet undersöktes utifrån föreställningen att kommunikation är en grundsten för lärande och att information blir till kunskap när den kommuniceras. Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod. Tillgänglighet definieras vanligtvis utifrån personer med funktionsnedsättningar (SÖ 2008:26; SFS 2008:567). Mitt syfte med undersökningen var inte att undersöka tillgänglighet utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv, fokus låg istället på att undersöka studenters upplevelser av att studera i den lärmiljö som jag i egenskap av kursansvarig utformat i kursytan. Motivet till detta var att det som lärare inte alltid är lätt att se var barriärerna för lärandet uppstår och därför ville jag ge en bild av studenternas upplevelse av att studera i en lärplattform på nätet vilket känns som ett viktigt och aktuellt kunskapsbidrag idag då allt fler utbildningar ges på distans och förhoppningen är att rapporten ska utgöra inspiration för lärare inom högre utbildning vid utformandet av framtida nätbaserade distansutbildningar.