Pågående projekt
Här hittar du pågående projekt inom forskningsplattformen Verksamhetsutveckling i samverkan.
Verksamhetsnära och hälsofrämjande ledarskapsutveckling
Projektansvarig: Biträdande professor Ulf Ericsson
Samverkanspartner: Vård- och omsorgsförvaltningen, Lunds kommun
Projektansvarig: Ulf Ericsson, biträdande professor och Pär Pettersson, universitetslektor
Samverkanspartner: Gunnar Karlsen AB
Regionplaneuppdraget - samverkansprocessen fångad i ett intressentperspektiv
Projektansvariga: Elin Smith, biträdande professor och Lisa Källström, universitetslektor
Samverkanspartner: Region Skåne
Projektansvariga: Kari Rönkkö, biträdande professor, och Kristoffer Åberg, universitetsadjunkt
Samverkanspartner: designföretag i regionen
Mitt gröna hjärta – En studie av inkluderande platsmarknadsföring
Projektansvarig: Lisa Källström, universitetslektor Högskolan Kristianstad
Projektdeltagare: Per Siljeklint, universitetsadjunkt Högskolan Kristianstad, Anna Bertram, tillväxtchef Östra Göinge kommun och Frida Olsson, koordinator Östra Göinge kommun
Samverkanspartner: Östra Göinge kommun, Stiftelsen RUTH
Mitt gröna hjärta – En studie av inkluderande platsmarknadsföring
Projektansvarig: Lisa Källström, universitetslektor Högskolan Kristianstad
Projektdeltagare: Per Siljeklint, universitetsadjunkt Högskolan Kristianstad, Anna Bertram, tillväxtchef Östra Göinge kommun och Frida Olsson, koordinator Östra Göinge kommun
Samverkanspartner: Östra Göinge kommun, Stiftelsen RUTH
Platsvarumärket Östra Göinge – ’Skånes gröna hjärta’ togs fram 2009, men fick nyligen en uppdaterad grafisk profil. Platsvarumärket kan dock inte enbart bestå av logotyper och marknadsföringsmaterial, utan det viktiga är bilden/imagen som Skånes gröna hjärta förmedlar och förknippas med, dvs varumärket. Denna bild och identitet upplevs idag som otydlig av bland annat Östra Göinge kommun och det finns en osäkerhet kring vad Skånes gröna hjärta egentligen står för, innebär och hur varumärket ska hanteras. Målsättningen är att Skånes gröna hjärta ska ägas av alla som bor, besöker och verkar i Östra Göinge.
Inom platsmarknadsföringslitteraturen har vikten av aktivt engagemang av olika intressenter i varumärkesinitiativ lyfts fram på senare tid. Särskilt invånarnas roll i både skapandet och implementering av framgångsrika platsvarumärken framhävs (Freie, 2009; Merrilees, Miller och Herrington, 2009; Braun, 2012; Zenker och Erfgen, 2014). Tidigare forskning argumenterar för att initiativ som drivs av invånarna själva och där olika typer av intressenter får tydliga roller, i kontrast till platsvarumärken som kommunerna själva driver, kan vara en lösning som gör platsvarumärken mer relevanta och effektiva (Kavaratzis, 2012; Capitanio, 2018). Projektet ’Mitt gröna hjärta’ erbjuder ett unikt tillfälle att nära studera hur olika intressentgrupper involveras i utvecklingen och implementeringen av ett platsvarumärke.
Projektet ’Mitt gröna hjärta’ har planerats gemensamt av Östra Göinge kommun och Högskolan Kristianstad och kommer att genomföras i samverkan med inspiration av aktionsforskning. Praktiskt syftar projektet till att låta platsens intressenter –invånare, företagare, ideellsektor, kommun - tillsammans utveckla platsvarumärket Skånes gröna hjärta och tydliggöra identiteten med målsättning att lägga grunden för ett levande varumärke i framtiden. Genom att öppna upp varumärkesprocessen sker implementeringen av varumärket parallellt med utvecklingen och framtagandet av varumärkesplattformen, genom att olika aktörerna är delaktiga i processen.
Forskningsprojektet som drivs parallellt syftar övergripande till att utforska processen i projektet och studera vad som händer när olika typer av intressenter tillåts vara med i att utforma ett platsvarumärke. Vi kommer också att testa och utvärdera olika metoder för inkludering av platsens aktörer.
AI-verktyg för digital design
Projektansvariga: Kari Rönkkö, biträdande professor, och Kristoffer Åberg, universitetsadjunkt
Samverkanspartner: designföretag i regionen
I samverkan med designföretag inom näringslivet i regionen utforskar vi hur tillämpningar av Artificiell Intelligens (AI) i form av intelligenta designverktyg kan utvidga intellektuella förmågor hos digitala designer. Designerns praktik vilar på en bredd av sådana intellektuella, kreativa förmågor, som till exempel föreställningsförmåga, gestaltning, observationsförmåga och värdering, alla förmågor som typiskt förstärks och utvecklas på olika sätt genom designmetoder och designverktyg. Dagens så kallade “smala” AI, AI-tillämpningar inom avgränsade områden, har de senaste åren börjat få genomslag i form av intelligenta designverktyg, med potential till genomgripande omvandlingar av designerns praktik. Här ser vi möjligheter inom vad som populärt benämns som ”det saknade mellanområdet för AI” där AI och människan bildar team för att ta tillvara varandras styrkor. Vi ser därför ett behov av forskning kring detta där projektet förväntas utveckla ny kunskap och tillämpning hos samverkande företag liksom genom och för högskolans forskning. Projektet omfattar tre delar:
En litteraturstudie, grundad i forskning om designintelligens hos människa, maskin, och människa-maskinsystem, där befintlig forskning om intelligenta designverktyg utforskas och analyseras, och slutsatser dras för designerns praktik.
En teknikstudie där ett urval befintliga intelligenta designverktyg utvärderas avseende möjligheter och begränsningar för designerns praktik.
En användarstudie kring designerns faktiska praktik samt kartläggning av erfarenheter, behov och krav i relation till användning av intelligenta designverktyg. I användarstudien samlas empiriska material inom ramen för en aktionsforskningsansats, via kvalitativa fältmetoder som kopplar ömsesidigt och cykliskt till de parallella litteratur- och teknikstudierna. Exempel på de senare är när information från samverkanspartner ger uppslag till forskningsfrågor för litteratur- och teknikstudierna, vilka i sin tur ger uppslag som kan prövas i aktionsforskning med samverkanspartner.
Projektet utgör också grund för fortsatt forskning och innovation kring morgondagens intelligenta designverktyg.
Regionplaneuppdraget - samverkansprocessen fångad i ett intressentperspektiv
Projektansvariga: Elin Smith, biträdande professor och Lisa Källström, universitetslektor
Samverkanspartner: Region Skåne
Med utgångspunkt i den ändring som gjorts i Plan- och bygglagen beträffande fysisk regional planering arbetar nu Region Skåne med att ta fram en regionplan för Skåne. Med lagändringen avser man dels underlätta i resursfrågan beträffande frågor av kommunöverskridande karaktär, exempelvis infrastruktur, klimat och bostadsfrågor, där den enskilda kommunen kan ha svårt att finna tillräckliga resurser. Dels önskar man nå ökad enhetlighet i landet beträffande regional planering då många frågor berör inte bara enskilda kommuner utan ett större område. Ett regionalt perspektiv på länets fysiska planering anses även gagna regionens utveckling.
Arbetet med framtagandet av en regionplan ställer fortsatta krav på en god dialog och samverkan mellan olika berörda intressenter, exempelvis de 33 skånska kommunerna, där såväl politiker som tjänstemän önskar få gehör för sina behov beträffande samhällsplanering. Ytterligare relevanta intressenter är myndigheter, intressegrupper och branschorganisationer samt den stora allmänheten.
För att dialogerna ska generera ett gott resultat förefaller det viktigt att ha förståelse för vad som händer i denna samverkansprocess. Genom att följa samverkansprocessen ges möjlighet att kontinuerligt hantera relevanta frågor som kan uppstå, exempelvis av mera övergripande karaktär där man fångar olika intressenters upplevelser och delaktighet i processen, eller mer konkreta aspekter såsom farhågan om att det ska vara svårt att enas mellan kommuner och region, eller i vilken mån alla fyra hörnen känner sig delaktiga.
Projektets syfte är att utifrån ett intressentperspektiv följa samverkansprocessen inom regionplaneuppdraget. Fokus är på hur dialog och samverkan planeras, arrangeras och genomförs, hur processen upplevs av olika intressentgrupper samt vad detta arbetssätt ger för resultat. Avsikten är att projektets resultat ska bidra med insikter kring ämnet för såväl aktuellt regionplaneuppdrag men även för en bredare publik avseende samverkansfrågor. Projektet startade med en pilotstudie hösten 2019 och förhoppningen är att kunna följa hela processen med avslut hösten 2022. Projektet finansieras av Forskningsplattformen Verksamhetsutveckling i Samverkan vid HKR och Region Skåne och drivs av Lisa Källström och Elin Smith.
Verksamhetskap i praktiken
Projektansvarig: Ulf Ericsson, biträdande professor och Pär Pettersson, universitetslektor
Samverkanspartner: Gunnar Karlsen AB
Skulle det vara möjligt att prata om verksamhetskap istället för ledarskap och medarbetarskap? Vilka konsekvenser skulle det kunna få? Tillsammans med Gunnar Karlsen AB kommer detta projekt att undersöka just detta.
I vår forskning har vi ofta sett hur individen i sin strävan efter att göra ett bra jobb inte alltid har haft adekvata förutsättningar för att göra detta. Hur organisatoriska principer har begränsat prestationen, hämmat begripliggörandet och utförandet samt negativt påverkat välbefinnandet. Vi har också sett att de mer stabila och långsiktiga utvecklingsarbeten alltid tar sin utgångspunkt i den lokala praktiken. Föreliggande FoU-projekt börjar inte i någon färdig modell, utan vi vill tillsammans med de anställda på Gunnar Karlsen AB sätta fingret på några betydelsefulla processer och på så vis få igång ett samtal kring hur vi genom små kalibreringar kan utveckla både verksamhet och individ. Begreppet vi har valt för att rikta ljuset mot just detta är Verksamhetskap. Vi vill hävda att vi ser ett generellt behov, i arbetsorganisationer, av nya perspektiv på hur vi betraktar mellanmänskliga relationer satt i ett sammanhang att utföra ett gemensamt uppdrag. Kanske kan verksamhetskap vara ett annorlunda men fruktbart begrepp för detta ändamål.
Målet med det gemensamma projektet är således att flytta fokus från roll och struktur mot det gemensamma uppdraget i verksamheten. En övergripande ambition är att inom ramen för projektet kunna besvara och konkretisera och empiriskt pröva i en lokal praktik hur en sådan process (fokusförskjutning) ser ut och i en förlängning konkretisera hur ett verksamhetskap kan se ut. Projektet kommer att pågå under 2020 och företrädesvis genomföras med kvalitativa dialogmetoder inom ramen för en aktionsforskningsansats.
Verksamhetsnära och hälsofrämjande ledarskapsutveckling
Projektansvarig: Biträdande professor Ulf Ericsson
Samverkanspartner: Vård- och omsorgsförvaltningen, Lunds kommun