Individuella förutsättningar för skrivutveckling i mellanstadiets klassrum – en longitudinell studie med kognitivt perspektiv

Projektansvarig och medsökande

Projektansvarig: Victoria Johansson, professor i svenska med didaktisk inriktning, HKR

Medarbetare: Per Davidson, lektor i psykologi, HKR.

Bakgrund, syfte och frågeställningar

Detta projektförslag utgörs av en longitudinell studie som följer hur individuella mellanstadieelever utvecklar sitt skrivande i samma klassrum, och relaterar denna skrivutveckling till elevernas kognitiva och språkliga utveckling under årskurs 4–6. Elevers färdigheter inom områdena läsning och skrivning uppmärksammas ständigt, och inte sällan ur ett krisperspektiv (t.ex. i samband med Skolverkets (2023) PISA-rapport). Inom nationell och internationell forskning råder konsensus om att en framgångsrik skrivutveckling utgör en förutsättning för elevernas kunskapsbearbetning, kunskapsinhämtande, språkutveckling och uttrycksförmåga i skolans alla ämnen, och att den lägger en viktig grund för studier i skolans senare år, för eftergymnasiala studier, för möjligheten att delta i ett demokratiskt kunskapsutbyte, och för social delaktighet (MacArthur et al., 2016). Det är därmed inte konstigt att utvecklandet av en god skrivförmåga är centralt för lärandemålen i skolans läroplan (Lgr 22).

Det föreslagna projektet har skrivutveckling under mellanstadiet i fokus av en anledning: I denna ålder har de grundläggande läs- och skrivförmågorna etablerats, och samtidigt som elevernas läs- och skrivträning fortsätter förväntas de nu använda dessa kunskaper för att inhämta och bearbeta texter inom skolans alla ämnen. Mellanstadiets skrivutveckling ska lägga grunden för högstadiets än mer differentierade användning av olika typer av texter, och de mer avancerade skrivstrategier som då fordras – exempelvis planering och strukturering av längre texter i mer komplicerade genrer.

Traditionellt har forskning om skrivning bedrivits inom flera discipliner, såsom utbildningsvetenskap, psykologi, kognitionsforskning, lingvistik, logopedi, specialpedagogik, språkdidaktik (se Alatalo & Johansson, 2019; Beard et al., 2009, Taube et al., 2015), och belysts utifrån en mängd teoretiska perspektiv och undersökts med en mångfald av metoder. I detta förslag är vi särskilt intresserade av att undersöka skrivandet utifrån en kognitiv teoriram, där individens exekutiva funktioner relateras till hur skrivförmågan förändras och utvecklas. Betydelsen av exekutiva funktioner för hur enskilda skribenter skriver belyses i en aktuell översiktsstudie (Ruffini et al., 2024). Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för sådant som arbetsminne, inhibition (att kunna blockera oönskade stimuli), kognitiv flexibilitet (att t.ex. lära sig av misstag och hantera flera samtidiga stimuli), och planering och målsättning. De exekutiva funktionerna utvecklas med åldern. Studier som kopplat samman kognitiva bakgrundsfaktorer och elevers skrivande har vanligtvis inte följt elever över tid, men ett undantag är Drijbooms (2016), som studerade exekutiva funktioner i relation till berättelseskrivande hos fjärdeklassare och sjätteklassare i Nederländerna, och visade att framför allt kontroll av lågnivåprocesser (som att kunna skriva med flyt, stava, använda interpunktion och ha ett utvecklat ordförråd) korrelerar med bättre texter. Liknande fynd har rapporterats i andra, empiriska studier (se von Koss Torkildsen et al., 2015, som rapporterar att norska elever med god stavningsförmåga i tredje klass skriver bättre berättelser, eller Spilling et al., 2023, som visar att lågstadieelevers träning i och vana av vid att skriva för hand eller på dator korrelerar med hur väl de skriver i respektive modalitet).  

Målet i detta projekt är att beskriva hur elever från samma klassrum utvecklar sitt skrivande över tid under mellanstadieåren, och relatera denna skrivutveckling till olika typer av bakgrundsfaktorer, där samvariationen med utvecklingen av exekutiva funktioner står i centrum. Syftet är att i ett longitudinellt projekt koppla elevernas skrivande till å ena sidan utvecklingen av kognitiva och socioekonomiska bakgrundsfaktorer, och å andra sidan till textkvaliteten och utvecklingen/automatiseringen av kognitiva skrivprocesser, såsom förmågan att med större flyt planera, omsätta tanke till språk eller att läsa och revidera sin skrivna text.

Exempel på forskningsfrågor som är relevanta för projektet finns nedan. En doktorand kan förhålla sig till en eller flera av forskningsfrågorna, samt utforma egna frågor som knyter an till dessa:

1.     Vilka kognitiva, språkliga och socioekonomiska bakgrundsfaktorer samvarierar och/eller predicerar en god skrivutveckling under mellanstadiet?

2.     Hur utvecklas elevernas kognitiva skrivprocesser (planering, revidering, omsättning av tanke till språk)? Och hur kan detta kopplas ihop med texternas språkliga drag och textkvaliteten?      

Individuella faktorer omfattar sådant som färdighet i läsning och skrivning in, allmän språkförmåga, exekutiva funktioner, språkbakgrund (första-, och andraspråk etc.), allmänkognitiv och -motorisk utveckling och sömnvanor. Andra faktorer som projektet också tar i beaktande rör socio-ekonomisk bakgrund. Faktorer som kan vara relevanta här inkluderar föräldrars utbildningsnivå, arbete och deras språkliga bakgrund. Elevernas fritidsintressen, användning av sociala medier, medieanvändning (böcker, ljudböcker, film, dataspel, musik etc.). En doktorand kan utifrån projektets ramar välja att fokusera på några av dessa faktorer i förhållande till projektets övergripande mål.

Betydelse och vetenskapligt nytänkande

Projektet syftar till att förena två forskningstraditioner: forskning om skrivande i klassrummet, med fokus på undervisningspraktik och/eller färdiga elevtexter, och forskning om skrivande som kognitiv process hos individen, med fokus på relationen mellan den färdiga texten och tillblivelsen av texten. Projektet har därtill en deskriptiv och explorativ ansats där det undersöker individens skrivutveckling i klassrummet, och kopplar ihop individuella bakgrundsfaktorer och utfallet inom skrivutvecklingen. Nyhetsvärdet finns i att longitudinellt kunna följa samma elever i samma klassrum och kartlägga och beskriva hur deras skrivande utvecklas. Genom att detta görs mot bakgrund av individuella elevers bakgrundsfaktorer, särskilt inriktat på betydelsen av exekutiva funktioner, får projektet en unik möjlighet att beskriva spridningen av skrivutveckling inom en och samma klass. Projektet bidrar till ökad kunskap om vilka individuella faktorer som samvarierar med skrivutveckling, men i förlängningen också om språkutveckling under mellanstadieåldern. Resultatet kommer vara viktigt för hypotesgenererande för framtida studier som exempelvis vill genomföra olika typer av interventioner i eller utanför klassrummet. Det är också relevant för övergripande teoribildning kring hur individuella bakgrundsfaktorer samvarierar med prestationer i klassrummet.

Preliminära och tidigare resultat

Projektet bygger på tidigare och pågående studier om skrivande och skrivutveckling, som huvudsökande (Johansson) har varit involverad i. Detta omfattar ett flertal studier som beskrivit skriv- och talutveckling under skolåren från ett lingvistisk, kognitivt och kvantitativt perspektiv, där individuella skrivprocesser undersöks med fokus på processer kring planering, revision och läsning (e.g., Johansson, 2009; 2018; se även publikationslista i CV). Johansson har också under mer än 25 år varit involverad i att utveckla metoder för att studera skrivande med tangentbordsloggning (Johansson et al., 2023). I flera studier har det ingått att koppla samman relationen mellan skrivandet och individuella bakgrundsfaktorer, inklusive språkfärdighet i läsning och skrivning, samt exekutiva funktioner som arbetsminne. Johansson har erfarenhet från att handleda doktorandprojekt inom området. Medsökande (Davidson) har lång erfarenhet av forskning som använt sig av laboratoriemått av kognitiva aspekter såsom minne, kognitiv kontroll, dagdrömmande, och kreativitet. Hans grundintresse har varit kopplingen mellan sömn och olika minnesförmågor (se Davidsson, 2017; se även publikationslista i CV). Hans primära roll i projektet blir att vara ansvarig för de delar som handlar om att mäta exekutiva funktioner och sömnvanor. Båda sökande har bred erfarenhet av olika typer av datainsamlingar i och utanför klassrum, och analyser av såväl individuella bakgrundsfaktorer, som skrivprocesser och färdiga texter. Beroende på vilken typ av inriktning som slutligen väljs, kan ytterligare expertis från exempelvis specialpedagogik eller logopedi vara aktuellt för projektet.

Teori, metod och forskningsetiska överväganden

I Hayes and Flowers (1981) inflytelserika kognitiva modellen för skrivande urskiljs tre grundläggande skrivprocesser: planning, translating och revising, eller på svenska: planering, omsättning från tanke till språk, och att revidera (inklusive läsning). Berninger & Swanson (1994) utgår från detta ramverk i sitt förslag till en utvecklingsmodell för skrivutveckling. För båda modellerna har arbetsminnet (och andra exekutiva funktioner) stor betydelse (Baddeley, 2007). Övergripande beskriver forskning om skrivutveckling det som att unga skribenter som har mindre träning, har exponerats mindre för (skrift)språk och fortfarande utvecklar sina lingvistiska och kognitiva färdigheter har svårare än äldre och mer erfarna skribenter att under skrivandet samtidigt hantera mer komplicerade skrivprocesser (som planering och revidering). I korthet betonar utvecklingsmodellerna att yngre skribenter (i lågstadieåldern) som ännu inte har automatiserat sina skrivfärdigheter kommer behöva ägna mycket arbetsminneskapacitet åt lågnivåprocesser som att hitta tangenter och följa regler för stavning och grammatik. Först när sådana färdigheter har automatiserats finns det möjligheter för skribenterna att också ägna sig åt att planera textstruktur och innehåll, välja mer lågfrekventa och precisa ord, och att bygga ut sin text. Detta sker vanligtvis först i 11–12-årsåldern. Att automatisering sker är avgörande för att skribenter ska kunna utveckla och expandera övriga skrivprocesser. Detta är bakgrunden till att det blir intressant att studera, mäta och följa utvecklingen av exekutiva funktioner i mellanstadieåldern.

En central datainsamlingsmetod i detta projekt är tangentbordsloggning (keystroke logging, keylogging), dvs. en metod att via dator spela in hur en skribent använder tangenter och mus under skrivandet, för att senare kunna spela upp och analysera realtidsprocesser under skrivande och steg-för-steg kunna studera och beskriva hur en text blir till. Särskilda program har utvecklats för att göra inspelningar på datorer (se översikt i Johansson et al., 2023). Skrivutvecklingen studeras också genom att ett urval av texter som skrivs under den reguljära undervisningen samlas in. För att kontextualisera elevernas undervisning och ge bakgrundsinformation, dokumenteras och beskrivs även undervisningen i klassrummet genom observationer, intervjuer av lärare och insamling av undervisningsmaterial. De individuella eleverna följs och testas med etablerade metoder för sådant som arbetsminne och andra exekutiva funktioner, och läs- och skrivförmåga. Andra bakgrundsfaktorer undersöks med enkäter till vårdnadshavare och elever.

Etiska aspekter: Deltagarna i projektets olika delstudier kommer att pseudonymiseras i all rapportering. Eftersom projektet använder sig av metoder där känsliga personuppgifter behandlas, kommer etiskt prövningstillstånd att sökas för projektets delstudier. En viktig etisk fråga att diskutera är hur man hanterar om inte alla elever i en klass tackar ja till att delta i studien.

Avhandlingen kan skrivas som en monografi, eller sammanläggningsavhandling, där enstaka artiklar fokuserar på olika aspekter empirin.

Projektet kan inledas med en forskningsöversikt. Datainsamling av empiri sker år 2–4, och resulterar i 2–3 empiriskt inriktade artiklar eller delar av avhandlingen. Inom ramarna för projektet kan doktoranden självständigt välja olika typer av metoder och forskningsfrågor.

Referenser

Alatalo, T., & Johansson, V. (2019). Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning i tidiga skolår. Editorial. Nordic Journal of Literacy Research, 5(3). https://doi.org/10.23865/njlr.v5.2025

Baddeley, Alan D. 2007. Working Memory, Thought, and Action. Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198528012.001.0001

Beard, R., Myhill, D., Nystrand, M., & Riley, J. (2009).  The SAGE handbook of writing development. SAGE Publications Ltd, https://doi.org/10.4135/9780857021069

Berninger, V. W., & Swanson, H. L. (1994). Modifying Hayes and Flower’s model of skilled writing to explain beginning and developing writing. In J. S. Carlson (Ed.) & E. C. Butterfield (Vol. Ed.), Advances in cognition and educational practice, Vol.2: Children’s writing: Toward a process theory of the development of skilled writing (pp. 57-81). Greenwich, CN: JAI Press.

Hayes, J. R., & Flower, L. (1980). Identifying the organisation of the writing process. In L. W. Gregg & E. R. Steinberg (Eds.), Cognitive processes in writing (pp. 3–30). Lawrence Erlbaum Associates.

Johansson, V. (2009) Developmental aspects of text production in Writing and Speech. Traveaux de l’Institut de Linguistique de Lund 48. Doctoral thesis. Lund university.

Johansson, V. (2018) Kognitiva skrivprocesser. Ingår i Lärportalens modul Språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet). Tidig skrivundervisning. Del 4. Stockholm: Skolverket, 2018.

Johansson, V., Wengelin, Å. (2023). Using keystroke logging for studying L2 writing processes. In Rosa M. Manchón & Julio Roca de Larios (Eds.) Research methods in the study of writing processes. Series: Research Methods in Applied Linguistics (RMAL), John Benjamins. 161–182.

MacArthur, C.A., Graham, S. & Fitzgerald, J. (Eds.). (2016). Handbook of writing research. The Guilford Press.

Lgr22. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718

Skolverket (2023). PISA 2022. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=12177

Spilling, E.F., Rønneberg, V., Rogne, W.M. et al. Handwriting versus keyboarding: Does writing modality affect quality of narratives written by beginning writers?. Journal of Reading and  Writing 35, 129–153 (2022). https://doi.org/10.1007/s11145-021-10169-y

Ruffini, C., Osmani, F., Martini, C., Giera, W-K., & Pecini, C. (2024). The relationship between executive functions and writing in children: a systematic review, Child Neuropsychology, 30:1, 105-163, DOI: 10.1080/09297049.2023.2170998

Taube,T., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet.

von Koss Torkildsen, J., Morken, F., Helland, W. A., & Helland, T. (2015). The dynamics of narrative writing in primary grade children: writing process factors predict story quality. Reading and Writing 26: 529–554.