Språk och lärande i so-undervisningen: samverkan för ökad medvetenhet och tillämpning i skolpraktiken

Projektansvarig och medsökande

Projektansvarig: Petra Magnusson, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning, HKR

Medarbetare: Lars Andersson Hult, lektor i samhällsorienterade ämnenas didaktik, HKR; Christina Lindh, lektor i svenska med didaktisk inriktning, HKR.

Syfte och mål

I doktorandprojektet fokuseras språk- och lärandeaktiviteter i grundskolans so-undervisning. Det finns behov av forskning för att undersöka betydelsen av medvetet och elevaktivt språkande i relation till undervisning och lärande, här i so-ämnen. Projektet tar sig an behov av forskning och praktikutveckling i svenskämnes – och samhällsämnesdidaktiska perspektiv i samverkan med lärare i grundskolans årskurs 7-9. Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om och utveckla empiriskt prövade metoder och modeller för en språkmedveten undervisning i so-ämnen i syfte att stödja högstadieelevers ämneskunskaps- och språkutveckling. I projektet utforskas följande aspekter:

1. Vad kännetecknar en medvetet språkaktiv so-undervisning?
2. Vad innebär en språkaktiv so-undervisning för elevers utveckling av ämneskunskaper och språkförmågor?
3. Vad krävs på olika nivåer i den lokala skolpraktiken för att iscensätta en medvetet språkaktiv so-undervisning?

Projektets mål är att bidra med empiriska resultat som utvecklas till didaktiska metoder och modeller för att utveckla språkaktiviteter i undervisningen i syfte att stödja lärande i so-ämnen och elevers språkutveckling. Ytterligare mål är att generera kunskap avseende samverkan mellan forskare och skolpraktik samt kunskap om nödvändiga förutsättningar för ett medvetet språkarbete i so-undervisningen.

Aktuell forskningsfront

Forskningsresultat visar att en medveten språkdidaktik i skolarbetet gynnar elevers ämnesmässiga kunskapsutveckling, metakognitiva utveckling och språkliga förmåga (Gibbons, 2018). Andersson Hult (2016) visar att för elever med tillgång till språket i klassrummet ökar möjligheterna till högre betyg i historia. I internationell undervisningskontext är en parallell ämnes- och språkundervisning, med huvudfokus på utvecklandet av ämnesspecifik vokabulär och begreppsförståelse, starkt kopplad till socialsemiotisk teori operationaliserad genom genrepedagogik och utvecklandet av disciplinary literacies (ex. Shanahan & Shanahan, 2012). Förståelse av ämnesspecifika begrepp är visserligen centralt för att förstå samhällsutveckling och förändring (Virta, 2007) men kunskap i so-ämnena behöver även innefatta kognitivt språkliga strategier samt sociala och kritiska aspekter vilka enligt forskningsresultat ofta saknas eller är implicit framskrivna i so-ämnenas respektive kursplaner och därför ges litet eller inget utrymme i undervisningen (ex. Staf, 2019; Lindh, 2019; Walldén & Lindh, 2021). Starka ämnestraditioner bidrar till att so-undervisning generellt använder skrivande och muntlighet till att organisera, lagra och återge fakta (ex. Odenstad, 2014; Lindh, 2019).

Skolinspektionen och den förra Myndigheten för skolutveckling har i rapporter pekat på behov av en tydligare språkdidaktik i undervisningen i alla ämnen för att nå de kunskaper och de förmågor som eleverna ska utveckla. Doktorandprojektet antar dessa utmaningar genom att explorativt tillsammans med lärare utforska hur medvetna språk- och ämnesdidaktiska val kan kombineras för att utveckla en breddad, samtidig kunskapsutvecklande och språkutvecklande so-undervisning i årskurs 7-9. Se vidare nedan för teoretiska utgångspunkter.

Praktiknära skolforskning kan möjliggöra det ”tredje rum” (Prøitz et al., 2020) där forskare och lärare möts för att utifrån sina professionella roller lära om och gemensamt bidra till utveckling av respektive verksamheter. Kombinerat med forskningsresultat ovan om ytterligare behov av kompetensutvecklingsinsatser gällande språkets betydelse i so-undervisning motiveras doktorandprojektet även ur ett professionsperspektiv.  

Betydelse och vetenskapligt nytänkande 

Projektet utgör ett nytt vetenskapligt bidrag genom att i samverkan med lärare fokusera språkaktiviteter i so-undervisningen utifrån både språkdidaktiska teorier och teorier inom sa-ämnenas didaktik. Projektet kommer att bidra till kritisk diskussion kring språk- och ämnesdidaktik, och till teoretiska överväganden för iscensättning av undervisning med språkande som en central faktor. Resultaten kan dessutom bidra till den pågående debatten om kunskaper som generiska och/eller ämnesspecifika.

Genom samverkan med skolverksamheten under flera år har projektet potential att åstadkomma varaktig förändring vad gäller lärares didaktiska överväganden i undervisningen, genom att lärarna intar centrala roller i planering, genomförande och utvärdering. Såväl tidsaspekt som deltagande har visat sig centrala för att åstadkomma förändring av undervisningspraktik. De metoder och modeller som projektet utformar och empiriskt validerar kommer att utgöra ett viktigt bidrag för undervisning och lärarutbildning samt bidra med resultat om villkor för praktiknära skolforskningsprojekt och kontextuella villkor för långsiktigt didaktiskt förändringsarbete.

Preliminära och tidigare resultat

Handledarna i projektet har tidigare bedrivit forskningsprojekt som är relevanta såväl teoretiskt som metodiskt och projektidén bygger vidare på resultat och erfarenheter från dessa. Huvudhandledaren har arbetat med flera praktiknära forskningsprojekt rörande språkutveckling och leder för närvarande ett SKOLFI-projekt rörande didaktiska val avseende multimodal och digital undervisning och bedömning. Relevant är även en review-studie av praktiknära skolforskning. Den ena biträdande handledaren har i sitt avhandlingsarbete och en artikel bedrivit praktiknära forskningsprojekt som utforskar skriftbruk som literacypraktiker i so-ämnesskrivandet, både ur lärar- och elevperspektiv. Viktiga resultat är att skolskrivandet visar på flera utvecklingsmöjligheter för att utvecklas till att innefatta mer än det skriftbruk som i avhandlingen, i likhet med tidigare forskning, visar på en dominans av ett rituellt och strategiskt, ofta reproducerande, provförberedande skrivande. Den andre biträdande handledaren har i sina avhandlingar undersökt de ämnesdidaktiska funktioner som kommer till uttryck i olika elevgruppers och lärarstudenters praktiknära elevsvar, även ur genusperspektiv, och handleder för närvarande ett av Sparbanksstiftelsen finansierat projekt som undersöker empiri utifrån narratologisk teori.

Teori, metod och forskningsetiska överväganden

Projektet antar medvetet ett literacyperspektiv som betraktar språk och språkbruk som sociala praktiker snarare än färdigheter, vilket ställer krav på att skapa elevengagemang och autenticitet genom språk- och ämnesdidaktiska val, här i so-undervisningen. Historiedidaktisk forskning (Lee, 2004) lyfter fram språket som en bro mellan en vardaglig och en mer vetenskaplig förståelse och användning av kunskap. Projektet bygger vidare på internationell och nationell forskning, utifrån skilda teoretiska perspektiv, om språkets betydelse för lärande och språk- och kunskapsutvecklande undervisning med tydligt mål att utveckla didaktiska metoder och modeller som syftar till att stödja lärande i so-ämnen och elevers språkutveckling.

Det metodologiska ramverket under literacyperspektivet som paraply bör fastställas utifrån doktorandens idéer och överväganden. Vägledande för valet av metod är projektets tvärvetenskapliga, deltagarorienterade och praktiknära inriktning. För samverkan med skolor är DBR eller EDR (ex. McKeeney & Reeves, 2012) användbara metoder som öppnar upp för kollaborativt utforskande och utvecklande av både kollegialt lärande och undervisningspraktiken (Bruce et al., 2011). Som utgångspunkt för analys och utveckling av språkande i so-undervisning ser projektets handledare i nuläget en utveckling och breddning av den norska skrivdidaktiken (ex. Berge et al., 2016) i undervisning och lärande genom synliggörande av språkliga valmöjligheter, som möjlig teori, metod och analytiska begrepp. Tillsammans med Shemilts (2000) modell som rör elevens förmåga att koppla samman händelser eller företeelser med hjälp av berättande i undervisningen och Seixas och Mortons (2013) sex koncept för historiskt tänkande som lyfter betydelsen av ämnesspecifikt, analytiskt och kritiskt förhållningssätt samt förståelse för förändringsprocesser och orsakssamband, kommer doktoranden att ha förutsättningar att göra lämpliga metodologiska val.

Avhandlingsarbetet ska leda till en sammanläggningsavhandling. Projektet inleds med en forskningsöversikt. Fortsatt planering och metodologiska val för de följande delstudierna görs baserat på forskningsöversiktens resultat och doktorandens idéer och överväganden. Vi vill framhålla vikten av doktorandens självständighet i fråga om intresse och möjliga val inom ramen för den här framskrivna projektplanen. Lagstiftning och Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed följs medan beslut om etikprövning tas i ett senare skede beroende på projektets definitiva utformning. Såväl lärar- som elevperspektiv är relevanta för projektet men de kan komma att få olika stort fokus avhängigt doktorandens val och skolverksamhetens intresse.

Referenser

Andersson Hult, L (2016). Historia i bagaget: en historiedidaktisk studie om varför historiemedvetande uttrycks i olika former. Doktorsavhandling. Umeå universitet,

Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Blackwell.

Berge, K. L., Evensen, L. S. & Thygesen, R (2016). The wheel of writing: a model of the writing domain for the teaching and assessing of writing as a key competency. The Curriculum Journal, 27 (2), 172-189.

Bruce, C. D., Flynn, T., & Stagg-Peterson, S. (2011). Examining what we mean by collaboration in collaborative action research: a cross-case analysis. Educational Action Research, 19(4), 433–452.

Gibbons, P. (2006/2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Studentlitteratur.

Lee, P. (2004). Understanding history, i Seixas, P. (ed.), Theorizing historical consciousness. University Toronto Press.

Lindh, C (2019). I skrivandets spår. Elever skriver i SO. Doktorsavhandling. Malmö universitet.

Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. Gleerups.

Prøitz, T., Rye, E., Barstad, K., Afdal, H., Risan, M. & Aasen, P. (2020). Utbildning, lärande, forskning: en evalueringsstudie – delrapport 2. Sørost-Norge.

McKeeney, S. & Reeves, T C. (2012). Educational Design Research. J. M. Spector, M. D.

Merrill, J. Elen & M. J. Bishop (Red.) Handbook of Research on Educational Communications

Technology. Springer.

Seixas, P. & Morton, T. (2013). The big six: historical thinking concepts. Nelson Education.

Shanahan, T., & Shanahan, C. (2012). What is disciplinary literacy and why does it

matter? Topics in Language Disorders, 12(1), 7–18. doi:

10.1097/TLD.0b013e318244557a

Shanahan, T., & Shanahan, C. (2012). What is disciplinary literacy and why does it matter? Topics in Language Disorders, 12(1), 7–18.

Shemilt, D. (2000). The Caliph’s Coin. The Currency of Narrative Frameworks in History Teaching, i P. N. Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.), Knowing, Teaching and Learning History. New York University Press.

Staf, S. (2019). Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet. Göteborgs universitet.

Virta, A (2007). Historical literacy: thinking, reading and understanding history. Journal of research in teacher education, 14(4), 11–25.

Walldén, R., & Lindh, C. (2021). Skrivpraktiker i historieämnet: Strukturerat textarbete i undervisning om Vasatiden. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, 11(1), 54–79.