Examensarbeten LISMA

Ett examensarbete med koppling till något av LISMAs doktorandprojekt

Pågående doktorandprojekt som beskrivs närmare i forskningsportalen.

• Betygsfri undervisning - möjligheter och utmaningar
• Gratis undervisningsresurser i skolans undervisning i naturvetenskap och teknik - lärares didaktiska överväganden
• Inkluderande undervisning i naturvetenskap med fokus på elever med ADHD
• Skönlitteratur i MaNa undervisning
• Connectedness to nature
• Naturvetenskap på fritids
• Science teachers’ didactic choices in education for sustainable development and citizenship
• Naturvetenskap för demokrati och rättvisa
• Preparation of pre-service teachers for teaching mathematically highly able students

Naturvetenskap

Bilder av och föreställningar om naturvetenskapernas karaktär (NaK)

Vad är naturvetenskap? Hur kommer naturvetenskaplig kunskap till? Hur säker är den? Vad är en naturvetenskaplig lag? Varför gör man experiment? Påverkas kunskapen som kommer till av samhället forskarna befinner sig i? Kan naturvetenskapen svara på alla frågor? Man kan i ett examensarbete undersöka t.ex. elevers syn på den här typen av frågor genom t.ex. intervjuer. Man kan också genomföra ett kortare undervisningsinslag som belyser de här frågorna och observera elevernas diskussioner. Examensarbetet kan genomföras med fokus på elever i låg-, mellan-, hög-, eller gymnasieskolan.

Elever och världsbild

Hur ser elever på naturen och världen omkring dem? Vad kännetecknar människans relation till naturen? Forskning visar att lärare i naturvetenskapliga ämnen ganska snabbt börjar prata om naturvetenskapliga modeller när man ber dem berätta om naturen, men att elever snarare pratar om estetiska värden, om sina känslor när de är i naturen och kanske om religiösa synsätt. Examensarbetet kan handla om hur elever på mellan-, hög- eller gymnasiet talar om naturen, världen och universum. Arbetet kan också handla om vilka föreställningar om naturen som elever förknippar med naturvetenskapen.

Samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll

Ett av syftena med den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan är att eleverna ska utveckla förmåga att använda naturvetenskaplig kunskap "för att granska information, kommunicera och ta ställning" i olika typer av samhällsfrågor. Liknande skrivningar finns i gymnasiets kursplaner. Att arbeta med samhällsfrågor kan vara ett sätt att få eleverna att känna att naturvetenskapen är relevant också i relation till något utan för skolan. Examensarbetet kan t.ex. handla om hur elever på låg-, mellan-, högstadiet eller gymnasiet talar om, argumenterar och tar ställning i en aktuell samhällsfråga. T.ex. kan en utgångspunkt vara en tidningsartikel eller ett tv-inslag. Elever kan intervjuas, gruppdiskussioner kan observeras eller elevernas skriftliga argumentationer studeras.

Barns perspektiv och barns frågor

Det naturvetenskapliga innehållet i förskola har stärkts i och med den reviderade läroplanen. En återkommande tanke när man talar om naturvetenskap i förskolan är att det är viktigt att ta till vara barns intresse och bygga på det. Ett sätt att göra detta är att identifiera vilka frågor som barnen ställer som har med naturvetenskap att göra. Examensarbetet kan handla om att göra observationer i en barngrupp under en tid för att se vilka frågor barn ställer. Barn kan också visa på intresse genom de aktiviteter de engagerar sig i i leken. Även dessa aktiviteter kan observeras. Man kan också samla in rapporter från en större grupp förskollärare om vilka frågor de observerar under några dagar. 

Elevers frågor och öppna undersökningar

Att utifrån kopplling till naturvetenskapernas karaktär (NaK) arbeta med öppna undersökningar, att söka information utifrån en fråga som inte har något enklet och rakt fram svar. Det kan vara frågor av typen Vad händer med olika material när de blir blöta? Hur kan vi ta reda på vilket föremål som rullar snabbast? Hur påverkas ljudet om vi ändrar något på ett instrument vi byggt själva? Vad händer med skuggor under dagen? Hur kan vi undersöka vilket papper som suger upp mest vatten? Examensarbetet kan handla om att göra observationer i en elevgrupp som arbetar med öppna undersökningar utifrån frågor de själva formulerat i dialog.  

Barns och/eller elevers lärande om materieomvandlingar

Lärande ovan ska tolkas som något som påverkas av den pedagogiska verksamheten. Framtagning och utprövning av "undervisningssekvenser" som bygger på forskningsresultat om barns lärande inom området är en möjlighet. En annan är att undersöka hur barn/elever uppfattar en konkret situation som innehåller någon materieomvandling. Det finns också möjlighet att dokumentera "undervisningssituationer" där materieomvandlingar ingår och analysera dessa. Ex på "händelser" då materieomvandlingar sker: vattnets kretslopp, andra kretslopp i naturen, löv förmultnar, vi äter, vi andas, en tändsticka brinner, det blir imma på en kall flaska och det blir is på vattenpölen. Förslaget gäller examensarbeten med inriktning mot förskola eller skolår 1-6.

Formativ och summativ bedömning i NO

Hur bedömer man elevers förmåga att arbeta undersökande i NO? Eller deras förmåga att söka information, granska källor och kommunicera i NO? Hur kan man använda bedömning och återkoppling för att stödja elevernas lärande? Hur påverkas elevernas lärande av nationella prov och betyg? Hur kan man arbeta med sambedömning? Detta är ett litet urval av frågor som anknyter till både formativ och summativ bedömning i NO. Andra frågor kan röra uppgiftskonstruktion, dokumentation, bedömningsmatriser, själv- och kamratbedömning, IUP och likvärdighet. Examensarbetet kan genomföras med fokus på elever i låg-, mellan- eller högstadiet samt i gymnasieskolan.

Matematik

Olika former för experiment i undervisningen

Laborativ matematik (bör avgränsas till speciellt område)

Att arbeta med öppna uppgifter i matematik

Inkluderande undervisning i matematik

Mer lustfylld matematik

Utveckling av taluppfattning

En studie om lärandet av något i kursplanen nytt centralt begrepp, såsom proportionalitet, kombinatorik, samband och förändring.

Miniräknaren som verktyg för att utveckla förståelsen av tal

Från räknande till talsamband i den tidiga undervisningen

Spelet Fingu som resurs i den tidiga undervisningen (inkl. Fö och Fk)

Elevernas vardag som resurs för att utveckla taluppfattning

Utveckling av rumsuppfattning, inkl. geometrisk kompetens

Att utveckla erfarenheten av former i den tidiga undervisningen, inkl. förskolan

Att arbeta med area

Geobrädet som resurs i undervisningen

Att utveckla förståelse för samband mellan volym och area, area och omkrets etc.

Utveckling av algebraisk kompetens

Att se mönster hos naturliga tal

Klassificering och mönster i förskolan

Elevers förståelse av linjära ekvationer på högstadiet

Utveckling av kunnande inom funktioner och data

Begreppsutveckling i samband med funktioner och grafer

Elevers och lärares syn på funktioner, dess representationsformer och tillämpningar

Elevers syn på sannolikhet: Riktigt lika sant som sanning är det inte

Att få överblick av data med hjälp av stam-blad-diagram och lådagram