Examensarbeten LISMA

Naturvetenskap

Bilder av och föreställningar om naturvetenskap

Vad är naturvetenskap? Hur kommer naturvetenskaplig kunskap till? Hur säker är den? Vad är en naturvetenskaplig lag? Varför gör man experiment? Påverkas kunskapen som kommer till av samhället forskarna befinner sig i? Kan naturvetenskapen svara på alla frågor? Man kan i ett examensarbete undersöka t.ex. elevers syn på den här typen av frågor genom t.ex. intervjuer. Man kan också genomföra ett kortare undervisningsinslag som belyser de här frågorna och observera elevernas diskussioner. Examensarbetet kan genomföras med fokus på elever i låg-, mellan-, hög-, eller gymnasieskolan.

Elever och världsbild

Hur ser elever på naturen och världen omkring dem? Vad kännetecknar människans relation till naturen? Forskning visar att lärare i naturvetenskapliga ämnen ganska snabbt börjar prata om naturvetenskapliga modeller när man ber dem berätta om naturen, men att elever snarare pratar om estetiska världen, om sina känslor när de är i naturen och kanske om religiösa synsätt. Examensarbetet kan handla om hur elever på mellan-, hög- eller gymnasiet talar om naturen, världen och universum. Arbetet kan också handla om vilka föreställningar om naturen som elever förknippar med naturvetenskapen.

Samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll

Ett av syftena med den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan är att eleverna ska utveckla förmåga att använda naturvetenskaplig kunskap "för att granska information, kommunicera och ta ställning" i olika typer av samhällsfrågor. Liknande skrivningar finns i gymnasiets kursplaner. Att arbeta med samhällsfrågor kan vara ett sätt att få eleverna att känna att naturvetenskapen är relevant också i relation till något utan för skolan. Examensarbetet kan t.ex. handla om hur elever på låg-, mellan-, högstadiet eller gymnasiet talar om, argumenterar och tar ställning i en aktuell samhällsfråga. T.ex. kan en utgångspunkt vara en tidningsartikel eller ett tv-inslag. Elever kan intervjuas, gruppdiskussioner kan observeras eller elevernas skriftliga argumentationer studeras.

Barns naturvetenskapliga frågor

Det naturvetenskapliga innehållet i förskolan har stärkts i och med den reviderade läroplanen. En återkommande tanke när man talar om naturvetenskap i förskolan är att det är viktigt att ta till vara barns intresse och bygga på det. Ett sätt att göra detta är att identifiera vilka frågor som barnen ställer som har med naturvetenskap att göra. Examensarbetet kan handla om att göra observationer i en barngrupp under en tid för att se vilka frågor barn ställer. Barn kan också visa på intresse genom de aktiviteter de engagerar sig i i leken. Även dessa aktiviteter kan observeras. Man kan också samla in rapporter från en större grupp förskollärare om vilka frågor de observerar under några dagar. En variant av projektet kan genomföras även med äldre barn/ungdomar.

Fältarbete och exkursioner i biologiundervisningen.

Ett viktigt inslag i naturstudier på alla stadier i skolan och på förskolan är exkursionerna och utomhusundervisning. Kursplanerna lyfter också fram vikten av att bedriva delar av undervisningen i fält men hur ser det ut på våra skolor/förskolor? Hur ser pedagogerna på undervisningen som är förlagd utanför skolans väggar? Vilka mål och möjligheter ser de och på vilka sätt genomförs undervisningen och inte minst hur upplever barnen/eleverna fältundervisningen?

Biologisk mångfald eller hållbar utveckling

I kursplanerna i biologi och i miljödebatten är biologisk mångfald ett nyckelord men hur kan man undervisa alternativt skapa aktiviteter i förskolan om detta begrepp. Hur ser lärarna på detta kunskapsmål och hur ser barn och elever på vikten av biologisk mångfald?

Begreppet Hållbar utveckling kan också belysas på liknande sätt: Vad innehåller undervisningen för hållbar utveckling på olika skolor, vem har ansvar för detta inslag i undervisningen i praktiken? Vilka mål har pedagogerna med undervisning för hållbar utveckling och hur ser eleverna på detta?

Barns lärande om materieomvandlingar

Lärande ovan ska tolkas som något som påverkas av den pedagogiska verksamheten. Framtagning och utprövning av "undervisningssekvenser" som bygger på forskningsresultat om barns lärande inom området är en möjlighet. En annan är att undersöka hur barn uppfattar en konkret situation som innehåller någon materieomvandling. Det finns också möjlighet att dokumentera "undervisningssituationer" där materieomvandlingar ingår och analysera dessa. Ex på "händelser" då materieomvandlingar sker: vattnets kretslopp, andra kretslopp i naturen, löv förmultnar, vi äter, vi andas, en tändsticka brinner, det blir imma på en kall flaska och det blir is på vattenpölen. Förslaget gäller examensarbeten med inriktning mot förskola eller skolår 1-6.

Elevers förståelse om organstrukturer och funktioner

Projekt om hur eleverna förstår grundläggande funktioner vad gäller människokroppens matspjälknings- och exkretionssystemet samt hur de argumenterar i aktuella frågor som rör mat och hälsa. Empiriska data samlas utifrån beskrivande teckningar, öppna frågor, flervalsfrågor samt och analyseras kopplat till tidigare forskningsresultat.

NO-undervisning och representationsformer

Lärande om abstrakta naturvetenskapliga fenomen och processer kan underlättas genom användning av flera olika representationsformer, inklusive visualisering via simulering och modellering via dator och/eller rollspel. Ett projekt omfattar utarbetande en serie av lektioner/laborationer baserat på forskningsresultat utifrån dessa principer.

Astronomi och astrobiologi

Elevers sätt att resonera om fundamentala begrepp och fenomen inom astronomi och astrobiologi. Projektet kan omfatta distribution och analys av ett inom tidigare forskningsprojekt utarbetat frågeformulär om elevers syn på solljus och vattens betydelse för liv, Jorden som planet m. m.

Matematikförståelse och lärande i naturvetenskap

Matematikens roll för lärande och undervisning i naturvetenskap tas i många sammanhang för given. Syftet med projektet är att söka samband mellan studenters sätt att förstå matematik med deras sätt att förstå teoretiska naturvetenskapliga modeller. Främst tänkt för gymnasienivån.

Formativ och summativ bedömning i NO

Hur bedömer man elevers förmåga att arbeta undersökande i NO? Eller deras förmåga att söka information, granska källor och kommunicera i NO? Hur kan man använda bedömning och återkoppling för att stödja elevernas lärande? Hur påverkas elevernas lärande av nationella prov och betyg? Hur kan man arbeta med sambedömning? Detta är ett litet urval av frågor som anknyter till både formativ och summativ bedömning i NO. Andra frågor kan röra uppgiftskonstruktion, dokumentation, bedömningsmatriser, själv- och kamratbedömning, IUP och likvärdighet. Examensarbetet kan genomföras med fokus på elever i låg-, mellan- eller högstadiet samt i gymnasieskolan.

Matematik

Olika former för experiment i undervisningen

Laborativ matematik (bör avgränsas till speciellt område)

Att arbeta med öppna uppgifter i matematik

Inkluderande undervisning i matematik

Mer lustfylld matematik

Utveckling av taluppfattning

En studie om lärandet av något i kursplanen nytt centralt begrepp, såsom proportionalitet, kombinatorik, samband och förändring.

Miniräknaren som verktyg för att utveckla förståelsen av tal

Från räknande till talsamband i den tidiga undervisningen

Spelet Fingu som resurs i den tidiga undervisningen (inkl. Fö och Fk)

Elevernas vardag som resurs för att utveckla taluppfattning

Utveckling av rumsuppfattning, inkl. geometrisk kompetens

Att utveckla erfarenheten av former i den tidiga undervisningen, inkl. förskolan

Att arbeta med area

Geobrädet som resurs i undervisningen

Att utveckla förståelse för samband mellan volym och area, area och omkrets etc.

Utveckling av algebraisk kompetens

Att se mönster hos naturliga tal

Klassificering och mönster i förskolan

Elevers förståelse av linjära ekvationer på högstadiet

Utveckling av kunnande inom funktioner och data

Begreppsutveckling i samband med funktioner och grafer

Elevers och lärares syn på funktioner, dess representationsformer och tillämpningar

Elevers syn på sannolikhet: Riktigt lika sant som sanning är det inte

Att få överblick av data med hjälp av stam-blad-diagram och lådagram