Projekt LISMA

Barns lärande

roBOTics and STEM education for children and primary schools - botSTEM, ERASMUS+

Marie Fridberg, Björn Cronquist och Andreas Redfors
Ett Europeiskt projekt som syftar till att tillsammans med förskolor utveckla nuvarande kunskap om hur arbete med programmering och robotar kan användas för att stödja samarbete och utvecklande av färdigheter kopplade till Naturvetenskap, Teknologi, Ingenjörsvetenskap och Matematik (eng. STEM) relaterat till barns vardag och framtid. Dessutom kontrasteras svenska resultat mot resultat i andra länder, speciellt avseende modern NT-didaktik och lärares kompetensutveckling. Läs mer här

Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen, FpLiS

Marie Fridberg, Agneta Jonsson, Susanne Thulin och Andreas Redfors
Projektet syftar till att studera modellbaserad undervisning och lärande av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen i förskolan. Vidare kontrasteras undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av datorplattor. Inom projektet utvecklas, implementeras och utvärderas modellbaserad undervisning och lärande i förskolor. Surfplattors användning inom svensk förskola ökar och det finns mycket att lära om de grupprocesser som uppstår mellan barn och förskollärare när naturvetenskapliga fenomen undersöks och diskuteras. Läs mer här

Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll? Bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan, FpLiS

Lena Hansson, Lotta Leden och Susanne Thulin
Avsikten med projektet är att undersöka möjligheten att inkludera samtal om NOS. Detta för att undvika att reproducera ”fakta”-traditionen även i förskolan, samt för att öppna upp naturvetenskap för fler barn – t.ex. flickor och barn med utomeuropeisk bakgrund. Arbetssättet för NOS som testas i projektet tar sin utgångspunkt i bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll. Projektet anknyter därmed även till det språkutvecklande arbetet i förskolan. Projektet genomförs i samverkan med en förskola. Se vidare här.

Kommunikation om fysik i förskolan

Lina Hellberg, Andreas Redfors och Susanne Thulin

Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll kommuniceras i förskolans kontext. Studien söker svar på hur ett fysikaliskt innehåll kommuniceras som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning och hur förskollärare och barn kommunicerar vid undervisning av det fysikaliska lärandeobjektet. Studien genomförs på en förskola i ett arbetslag som arbetar med de yngsta barnen i verksamheten.

Kommunikation om naturvetenskapliga fenomen i förskolan

Susanne Thulin
Projektet rör vad som händer när lärare och barn i förskolan arbetar med en specifik innehållsaspekt? Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskapliga fenomen. Det övergripande syftet med forskningen är att utveckla kunskap om barns lärande kring ett avgränsat innehåll med fokus på lärares agerande och barns respons.

Aritmetisk kompetens i formella och informella sammanhang

Ingemar Holgersson och Torgny Ottosson
I samarbete med Berner Lindström, studeras hur utveckling av aritmetisk kompetens hos 5-7-åringar kan ske i interaktion mellan barn och olika typer av datorspel. Vilken roll spelar relationen mellan "sinnligt" erfarande och symboliskt handlande i denna utveckling? Hur använder barnen sig av taktilt och visuellt baserade resurser. Barnens förmåga till transfer mellan olika situationer undersöks också.

Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag – vilket
naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?

Lena Hansson och Lena Löfgren
Projektet bygger vidare på en studie vi publicerat tillsammans med Ann-Marie Pendrill (LU). I den studien analyserade vi potentiellt naturvetenskapligt innehåll i frågor och situationer i förskolans vardag som uppmärksammats av förskollärare och som enligt dem har med naturvetenskap att göra. Vi har sedan i en andra studie genomfört fokusgruppsintervjuer med förskollärare med utgångspunkt i de frågor/situationer som samlats in i den första studien. Vilka faktorer avgör vilka frågor/situationer förskollärarna väljer att "fånga" och arbeta vidare med i barngruppen? Vad får det för konsekvenser för det lärande som blir möjligt? I projektet vill vi bidra till en problematisering av den ofta förgivet tagna diskursen att man bör arbeta med naturvetenskap i förskolan genom att fånga tillfällen i vardagen.

Miljöarbete för framtidens samhällsmedborgare

Christel Persson
Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och vilken betydelse deras miljösyn har för hur de själva anser sig arbeta med området i förskoleverksamheten. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas val av innehåll och metoder i verksamheten. Hur överensstämmer detta med kommunens strategier för hållbar utveckling och de nationella miljökvalitetsmålen? Studien är finansierad i samarbete med Gyllenstiernska Krapperups stiftelsen och Högskolan Kristianstad.

Hållbar utveckling i förskolan

Marie Fridberg och Susanne Thulin med Laila Gustavsson
Projektet rör hållbar utveckling och har sin bas i ett NORD PLUS projekt som är under uppstart. Syftet är att synliggöra möjliga tolkningsramar för hållbar utveckling i ett förskole-perspektiv samt att bidra till studenters kunskapsutveckling inom området.  Projektet involverar specifikt studenter på förskollärarutbildningarna i de nordiska länderna.

TechnoBabies

Marie Fridberg och Andreas Redfors
En enkätundersökning om små barn och digital teknikanvändning. Det finns idag en uppsjö appar som vänder sig till våra minsta och deras värld. Hjälper vi barnen med växande digitalt stöd? Eller är det så att de digitala programmen inte tillför något, utan tvärtom riskerar att skada den sociala förmågan hos barnet? Sanningen är att ingen vet – ännu. Technobabies-projektet utförs som ett samarbete mellan Birmingham City University i England och Högskolan Kristianstad, och bygger på en enkät där föräldrar och andra vuxna svarar på frågor om barns användning av pekskärmar samt beskriver vilka för- respektive nackdelar man ser med användandet.

Elevers lärande

Matematikens roll i fysikundervisningen, VR-UV

Andreas Redfors, Lena Hansson, Örjan Hansson och Kristina Juter
Det här projektet är ett samarbete mellan nv-didaktiker och ma-didaktiker. Matematikens roll för lärande och undervisning i naturvetenskap tas i många sammanhang för given. Vi har utvecklat och publicerat en modell för analys av kommunikationen under fysiklektioner med syfte att få syn på relationer mellan modell, verklighet och matematik. Vi har också publicerat resultaten av en pilotstudie där vi använder modellen för att analysera en lärares undervisning (genomgång, problemlösning i grupp och laborationer) i tre olika klasser. Resultaten av pilotstudien väckte nya frågor och vi fortsätter med en större empirisk studie involverande enkäter och klassrumsobservationer. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (VR-UV). Läs mer här

Världsbild, elever och naturvetenskap

Lena Hansson
Projektet bygger vidare på Lenas avhandling och analyserar frågor som handlar om elevers världsbilder, vilken typ av världsbilder de förknippar med naturvetenskapen och vad detta kan ha för konsekvenser för undervisning och lärande. Ett världsbildsperspektiv ger nya infallsvinklar både på elevers intresse/brist på intresse för naturvetenskap och på många elevers svårigheter att förstå den naturvetenskapliga undervisningen.

Industriinitiativ i skolan – möjligheter och utmaningar för skolans NO- och Teknikundervisning, VR-UV

Lena Hansson och Maria Andrée (SU)
Industriaktörer i Sverige erbjuder en stor mängd skolmaterial och projekt (undervisningsmaterial, utställningar, tävlingar etc) riktade mot grundskolans NO-undervisning. I det här projektet studerar vi hur NO-lärare väljer vilka material de använder och vilka möjligheter och utmaningar de ser. Vidare studerar vi elevers, lärares och industriaktörers möten i industridrivna skolprojekt. Fokus ligger på hur relationer mellan naturvetenskap, samhälle och industri skapas och förhandlas av elever, lärare och industriaktörer inom ramen för dessa projekt.

Naturvetenskapernas karaktär i skolan: praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt

Lena Hansson, Lotta Leden och Åsa Arvidsson med Ann-Marie Pendrill LU och Peter Heering Flensburg
Detta är flera projekt där vi på olika sätt studerar och prövar olika sätt att arbeta med naturvetenskapernas karaktär (”Nature of Science”, NOS)  i grundskolan. I ett projekt (Lena, Lotta, Ann-Marie) arbetar vi med hur Aktuell fysik kan undervisas i åk 7-9. Vi studerar speciellt vilka möjligheter för lärande av NOS detta kan innebära. I ett annat projekt (Lena, Åsa, Peter, Ann-Marie) undersöker vi hur StoryTelling kan fungera för att rikta uppmärksamheten på NOS i mellanstadiets NO-undervisning.

Elevers och studenters uppfattningar om oändlighet och närliggande begrepp

Kristina Juter
Utgångspunkten för projektet var att undersöka elevers och studenters olika sätt att uppfatta oändlighet och begrepp inom matematik kopplade till oändlighet, t. ex. tals täthet på tallinjen, jämförelser av oändliga talmängder och division med noll. Studenter på olika program och elever på motsvarande program på gymnasiet fyllde i en enkät anonymt. Intervjuer genomfördes för att införskaffa ytterligare information om de olika ståndpunkterna. Resultaten så långt visar skillnader i uppfattning beroende på vilket program på högskolenivå studenterna går. Datainsamling och analys är pågående.

Elever på gränsen, VR-UV

Anders Jönsson, Alli Klapp, Magnus Hultén och Christian Lundahl
Detta projekt genomförs i samarbete med Linköpings och Örebro universitet. Det övergripande syftet är att studera vilka effekter gränser för godkända betyg får på kunskapssyn och elevprestationer i en mål- och resultatstyrd skola. Detta studeras ur tre olika perspektiv: formulerings-, medierings- och realiseringsarenan. Huvudfokus i analyserna ligger på hur gränsen för godkänd prestation värderats, behandlats och diskuterats på dessa olika arenor och vid olika tidpunkter. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (VR-UV).

Delar eller helhet?

Anders Jönsson
Hur ska man göra när man sammanväger elevers prestationer till ett betyg? Tidigare forskning beskriver hur lärare tillämpar olika modeller för betygsättning, som analytisk, aritmetisk, intuitiv och holistisk betygsättning. Endast vissa av dessa är dock i linje med svenska styrdokument. De olika modellerna ger även olika förutsättningar vad gäller exempelvis likvärdighet i betygsättningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka skillnader i den analytiska respektive den holistiska modellen för betygsättning med avseende på (a) variation i betygen och (b) hur lärare motiverar satta betyg. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Landscape study: Finnish and Swedish students´ drawings of the landscape

Christel Persson med docent Eija Yli-Panula, Åbo universitet, Finland
Projektet har fokus på att analysera elevers (i åldrarna 7-15 år) syn och förhållningssätt på en hållbar miljö utifrån deras egna teckningar. "Finnish and Swedish students´ drawings of the landscape they want to conserve and how the drawings reflect their environmental conceptions" har bland annat presenterats vid internationella forsknings- och utbildningskonferenser. Projektet har från 2013 utökats till att även omfatta lärarstudenter som målgrupp.

Om förmågan att läsa naturen

Ola Magntorn
Forskningen fokuserar på elevers förmåga att, ute i ett ekosystem, kunna läsa naturen. Begreppet läsa naturen omfattar kunskaper om organismerna i ekosystemet samt deras ekologi. Det handlar också om förmågan att länka organismerna till kretsloppen av materia samt flödet av energi i ekosystemet. Forskningen belyser hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att läsa naturen samt deras förmåga att generalisera kunskapen mellan olika ekosystem.

Formativ bedömning i lågstadiematematik

Jenny Green, Kristina Juter och Anders Jönsson med Camilla Björklund GU
Syftet med denna studie är att undersöka lågstadieelevers återkopplingspraktik, med ett särskilt fokus på matematiska resonemang, samt vilka föreställningar om matematikämnet eleverna har. Tanken är också att undersöka vad som händer med elevernas föreställningar då en annan form av återkoppling introduceras.

Studenters och vuxnas lärande

Lärares perspektiv på undervisning om naturvetenskapens karaktär
Lotta Leden, Lena Hansson och Andreas Redfors med Malin Ideland MaH
Naturvetenskapens karaktär har länge ansetts vara en viktig komponent i undervisning i/om naturvetenskap. I studien undersöks en grupp lärares perspektiv på undervisning om naturvetenskapens karaktär i grundskolan. Lärargruppen har följts under tre år, både i sin undervisning och i fokusgruppdiskussioner. Under fokusgruppsträffarna har lärarna diskuterat såväl olika aspekter av naturvetenskapens karaktär som hur dessa kan komma in i undervisningen för både yngre och äldre elever i grundskolan.

Utveckling av lärarstudenters relationskompetens

Anders Jönsson med Jonas Aspelin, Barbro Bruce och Daniel Östlund
Projektet syftar till att undersöka specialpedagogers/speciallärares relationskompetens och hur sådan kompetens kan utvecklas i utbildningen. Cirka 80 studenter får se och skriva om autentiska situationer, simulerade med hjälp av digital video, i syfte att undersöka vad för slags relationskompetens de kan behöva utveckla. Studenternas utvecklingsbehov jämförs sedan med grundskollärarstudenters motsvarande behov, så som de framstår i våra tidigare studier. I nästa steg undersöker vi hur relationskompetens kan utvecklas med stöd i digital video och VR-teknik. Projektet formuleras teoretiskt inom fältet relationell pedagogik. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Watching the sky - realizations, meanings and aspects in introductory astronomy

Urban Eriksson och Andreas Redfors
Tillsammans med Cedric Linder och John Airey, UU, studeras hur förståelsen av astronomiska objekt , fenomen och samband hos studenter utvecklas genom användandet av, för ämnet, disciplinära representationer. Studien undersöker vilken medvetenhet om astronomiska objekt, fenomen och samband som studenter och experter (lärare) upplever när de får se ett exempel på en representation i form av en simuleringsvideo, som realistiskt illustrerar struktur och uppbyggnad av Vintergatan eller HR-diagram.

Lärarkandidaters utveckling till matematiklärare i åk 4-6

Kristina Juter
Projektet är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som påbörjades 2016 tillsammans med Catarina Wästerlid. Grupper av lärarkandidater mot åk 4-6 deltar i en longitudinell studie om identitetsutveckling till att bli matematiklärare. Enkäter och intervjuer används för att samla in data under utbildningens fyra år för att se studenternas utveckling med avseende på inställning till matematik, lärande och undervisning i matematik.

Lärarstudenters begreppsbilder och användning av funktioner

Örjan Hansson
Studien behandlar lärarstudenters begreppsuppfattning och användning av funktioner. Olika perspektiv av lärarstudenters syn på funktionsbegreppet undersöks vilket även omfattar begreppets betydelse i matematik och skolmatematik. Vidare undersöks lärarstudenters syn på olika egenskaper som funktioner kan ha och hur de egenskaperna är relaterade till andra matematiska begrepp. I studien ingår olika typer av data av vilket begreppskartor är en del.

Förskollärarstudenters sätt att arbeta med naturvetenskap och datorplattor

Marie Fridberg, Andreas Redfors och Susanne Thulin
Projektet undersöker förskollärarstudenters sätt att arbeta med naturvetenskap med fokus mot kemiska processer och fysikaliska fenomen med stöd av datorplattor. Projektet studerar studenternas arbete genom analys av studenternas individuella skriftliga rapporter.

Biodiversity and species identification

Christel Persson med Irmeli Palmberg, Åbo akademi, Vasa
Projektet omfattar empiriskt material från de nordiska länderna och Litauen (fokus lärarstudenter). Artkunskap, naturintresse och naturupplevelser har visat sig vara de faktorer som mest bidrar till intresset för och förståelsen av miljöfrågor. Exempelvis studeras blivande lärares artkunskap i förhållande till kunskapsnivån. Olika påverkande faktorer undersöks, såsom fritidsintressen, naturvistelsefrekvens, intresseområden i naturen och beträffande olika artgrupper samt insamlande av växter under skoltiden. Syn på arbetssätt och metoder i kommande lärargärning är också en del av projektet.

Media and environment

Christel Persson
Ett projekt inom nordiskt baltiskt samarbete om medias roll inom miljö- och klimatfrågor i ett nordiskt perspektiv. Med projektet "Environment och media" är syftet att undersöka lärarstuderandes kunskaper, attityder och intresse samt källor och källkritik, angående miljöfrågor och hur de behandlas i media. Empirin omfattas av enkätsvar från lärarstudenter ide nordiska länderna samt Litauen och Lettland.

Hållbar utveckling i förskolan

Christel Persson, Lennart Mårtensson och Jaromir Korostenski
Projektet syftar till att kartlägga situationen av hur lärande för hållbar utveckling (ESD) och hållbar utveckling hanteras vid förskollärarutbildningarna i Sverige idag. Det övergripande syftet med projektet är att få igång en aktiv och kontinuerlig samverkansprocess avseende lärandet för hållbar utveckling mellan förskollärarutbildningen och ett antal förskoleverksamheter med praktisk anknytning till den.

*********************************************************************************

Exempel på tidigare studier

Relationen mellan formativ bedömning och självreglerat lärande

Anders Jönsson och Ernesto Panadero
Det finns en stark teoretisk koppling mellan formativ bedömning och självreglerat lärande, men den empiriska forskningen på området är begränsad. I detta projekt undersöks hur kamratrespons och självbedömning kan påverka elevernas strategier för att ta ansvar för sitt eget lärande. Projektet finansieras av Högskolan Kristianstad och Autonoma Universitetet i Madrid.

Studenters begreppsbildning i analys; derivator och kontinuitet

Kristina Juter
Projektet, som bland annat är ett samarbete med Lunds universitet, handlar om studenters begreppsbilder av derivata och kontinuitet inom analys. Studenterna går en grundläggande analyskurs på universitetsnivå som ligger fristående eller inom olika program. Intervjuer och enkäter kompletterar varandra i datainsamling för att ge svar på frågor kring begreppsuppfattning i matematik.

SAILS – Strategies for Assessment of Inquiry Learning in Science

Anders Jönsson och Maria Rosberg
SAILS är ett projekt som finansieras av EU's sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Projektet har som mål att stödja lärare dels i att undervisa naturvetenskap genom ett undersökande arbetssätt, dels i att bli säkra och kompetenta i sin bedömning av elevers kunskaper i undersökande arbetssätt. SAILS representeras i Sverige av Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

CoReflect.org – avslutat EU projekt

Andreas Redfors, Lena Hansson och Maria Rosberg
Inom ramen för CoReflect (Digital support for Inquiry Collaboration, and Reflections on Socio-Scientific Debates) utvecklades, implementerades och utvärderades digitala lärandemiljöer kring olika "socio-scientific issues". Den svenska gruppen på HKR designade en lärandemiljö inom astrobiologiområdet. Frågorna eleverna arbetar med är: Ska vi söka efter och försöka kontakta utomjordiskt liv? och Ska vi göra om Mars till en planet där vi kan bo i framtiden? Båda frågorna rymmer naturvetenskapliga aspekter, men också andra aspekter, t.ex. ekonomiska, sociala och etiska. Vi arbetar med analyser av elevers argumentation kring de här frågorna under och efter undervisningssekvensen. Lärandemiljön har implementerats i tre olika niondeklasser och en gymnasieklass.

Bedömning av argumentation och kommunikation i NO-undervisningen

Anders Jönsson
Anders leder arbetet med att utveckla de nationella proven i biologi, fysik och kemi för årskurs 6, vilket sker i samarbete med Göteborgs universitet och Malmö högskola. Vid Högskolan Kristianstad konstrueras uppgifter som prövar elevernas förmåga att använda sina kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor med ett naturvetenskapligt innehåll. I samband med detta, bedriver Anders även forskning kring såväl summativ som formativ bedömning av argumentation och kommunikation i NO-undervisningen.

Att bedöma yngre elevers förmågor i de naturvetenskapliga ämnena

Lena Löfgren och Britt Lindahl
Under ett antal år har vi varit med och arbetat med två Skolverksprojekt avseende bedömning i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolans tidigare år, "Diagnoser i NO, (DiNO)", ett bedömningsmaterial för formativ bedömning i åk 1-6 och "Nationella prov i biologi, fysik och kemi för åk 6". Utgångspunkter för upplägg och olika uppgiftsformat i framförallt DiNO har presenterats och diskuterats vid två internationella konferenser. Vi kommer inom projektet att fortsätta undersöka förutsättningarna för att, i olika former av test, skapa uppgifter som mäter de förmågor som skrivs fram i nuvarande kursplaner och också följa hur materialen används och påverkar undervisning.

Modersmålets betydelse för förmågan att kommunicera naturvetenskap i nationella prov

Maria Eriksson, Anders Jönsson och Britt Lindahl
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska presterar på det nationella provet i naturvetenskap med speciellt fokus på förmågan att kommunicera. Intervjuer har gjorts med elever i sjätte klass efter tidpunkten för det nationella provet. Under intervjuerna har eleverna fått prata arabiska och/eller svenska. Studien kommer att undersöka om, och i så fall hur, dessa elever blir missgynnade på provet.

Om formativ bedömning i gymnasiematematik

Jenny Green, Kristina Juter och Anders Jönsson
Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever säger sig uppleva en högkvalitativ återkoppling, hur de reagerar på den och hur de använder den. Tanken är också att identifiera situationer där förbättrad förståelse synes vara en mer eller mindre direkt effekt av den återkoppling eleverna får. Detta görs genom interventionstest, högkvalitativ återkoppling, ordinarie lärares prov samt intervjuer.

Teaching Science through Inquiry – Professional Development of In-Service-Teachers

Ingrid Lundh, Andreas Redfors och Maria Rosberg
Med denna studie undersöks vad som krävs för att lärare ska värdera inquiry-undervisning som en metod att undervisa i naturvetenskap. Av särskilt intresse är vilken betydelse lärarens uppfattning om naturvetenskapens karaktär har. Två högstadielärare studeras när de deltar i ett kompetensutvecklingsprojekt. Under tiden för kompetensutvecklingsprojektet genomför lärarna undervisning med sina elever utifrån ett inquiry-material. Den aktuella undervisningen diskuteras sedan i fokusgrupp där även jag som forskare deltar. Resultat från studien ger indikationer på aspekter att ta hänsyn till vid planering av lärarutbildningar och kompetensutvecklingsprojekt.

Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen

Maria Rosberg
Projektet handlar om hur olika typer av elever kan motiveras att lära naturvetenskap. Fokus ligger på att undersöka hur elevers upplevelser och lärande i olika undervisningssituationer påverkas av deras personliga egenskaper och förutsättningar. Elevernas kunskapssyn och vilka orsaker de anser vara avgörande för deras studieresultat är några exempel på sådana faktorer.

Naturvetenskap för livet?

Britt Lindahl och Maria Rosberg
Ett forskningsprojekt som syftar till att skaffa mer kunskaper om elevers (skolår 7 till 9) lärande, intresseutveckling och syn på sin förmåga i naturvetenskap, när de arbetar med samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Vi undersöker vad som händer om man börjar i autentiska samhällsproblem istället för det naturvetenskapliga innehållet. Mer information på www.sisc.se.

Autentiska bedömningar av professionell kompetens

Anders Jönsson
Syftet med projektet är att undersöka s.k. autentiska bedömningar av professionell kompetens i ett antal professionsutbildningar, dels med avseende på tillförlitlighet i bedömningen, dels vad gäller möjligheten att med bedömningen stödja studenternas professionella utveckling. Projektet är upplagt som parallella fallstudier, där interventioner och datainsamling sker tillsammans med undervisande lärare. Projektet är förlagt vid Centrum för Professionsstudier (CPS), Malmö högskola.

Svenska och Sydafrikanska elevers föreställningar om människokroppen och hälsa

Pernilla Granklint Enochson och Andreas Redfors
I detta forskningsprojekt studeras tillsammans med Lena Tibell, LiU, hur eleverna i skolår nio förstår grundläggande funktioner vad gäller människokroppens matspjälknings- och exkretionssystemet samt hur eleverna argumenterar i aktuella hälsofrågor kopplat till dessa system. Empiriska data som består av figurfrågor (ritade beskrivande teckningar) med tillhörande öppna frågor, flervalsfrågor samt intervjuer har inhämtats i Sverige och Sydafrika. I studien analysera och kontrasteras de föreställningar som förekommer i elevgrupperna.

Användning av nya ord och tidigare erfarenheter i naturvetenskap

Lena Löfgren
I denna longitudinella studie följs 25 elever från 7 till 16 års ålder. De resonerar om tre vardagssituationer i vilka olika omvandlingar av materia sker. Datainsamlingen består huvudsakligen av intervjuer, enskilt och i grupp. Eleverna följs och utifrån olika aspekter analyseras hur enskilda elevers beskrivningar och förklaringar förändras och utvecklas under grundskoletiden. Syftet är att den erhållna kunskapen ska kunna bidra till utveckling av undervisning om materieomvandlingar.

Elevers relation till naturvetenskapen – ett världsbildsperspektiv

Lena Hansson och Britt Lindahl
Projektet bygger på våra avhandlingsarbeten. Vi fokuserar på förhållandet mellan elevers relation till naturvetenskapen och hur lika/olika elevers världsbilder är jämfört med de världsbilder som eleverna förknippar med naturvetenskapen. I ett pilotprojekt studerar vi elever (19 år), som har följts longitudinellt av Britt sedan de var 12 år. I enkäter och intervjuer ställs frågor om världsbild, naturvetenskap, intresse och val. Resultaten indikerar att elever som har en världsbild som i hög utsträckning skiljer sig från den de förknippar med naturvetenskapen tenderar att välja andra program än Na/Te-programmen på gymnasiet.

Lust att lära naturvetenskap och teknik?

Britt Lindahl
Projektet handlar om hur skolans undervisning påverkar elevers attityder till och lust att lära naturvetenskap och teknik. Data kommer från en longitudinell studie där 80 elever följdes rån skolår 5 till 9, en uppföljningsstudie av samma elevgrupp 3 år senare samt erfarenheter från följande projekt NTA, SciencEduc , POLLEN och PUPPETS.

Naturvetenskapen i grundskolan – undervisningens form och innehåll

Olle Eskilsson och Gustav Helldén
Projektet, där frågor som rör social interaktion och kommunikation fokuseras, genomförs i samarbete med Linköpings Universitet. Syftet med projektet är att besvara följande forskningsfrågor: Vilken roll spelar interaktionen mellan lärare och elever och mellan elever under laborationer? Hur bidrar kommunikationen under laborationer till lärande i naturvetenskap? Vilken syn har lärare och elever på interaktionen? I detta delprojekt summeras resultat och slutsatser från hela projektet och från alla delprojekt i grundskolan.

Personlig kontext i utvecklingen av elevers tänkande om Na fenomen

Gustav Helldén
Elever har under en följd av år intervjuats om naturvetenskapliga fenomen. Vid analys av dessa intervjuer har det i åtskilliga fall varit möjligt att identifiera personliga inslag som eleverna kommer tillbaka till år efter år. Dessa inslag kan vara av strukturell eller innehållslig natur. I flera fall har elever själva kunnat identifiera och härleda de personliga inslagen. I detta forskningsprojekt studeras således hur den personliga kontexten och kontinuiteten kommer till uttryck.

Gränsöverskridande matematikundervisning – GÖMU

Ingemar Holgersson
I detta projekt får lärare från förskola till gymnasium i Svedala kommun arbeta med lärare från högskolan. Lärarna får möjlighet att utveckla sin matematikundervisning genom att ta fram och prova egna aktiviteter i undervisningen. De utvecklar också sin förmåga att följa och förstå lärandet i matematik genom att diskutera noteringar från egen undervisning. Projektet är ett samarbete med Jonas Månsson (LTH), Pesach Laksman, Ulla Öberg, Birgitta Lansheim (Mah) och Annika Palmgren (Lärakademin Svedala).

Longitudinell studie av hur lärande i Na utvecklas i skolan

Ingemar Holgersson, Lena Löfgren och Ann-Charlotte Lindner
Våren 1997 inleddes en longitudinell studie av hur ca 60 elever under sin tid i grundskolan (från sju till sexton år) utvecklar sin förståelse av materia och dess transformationer. Eleverna har intervjuats regelbundet om tre olika fenomen, ett fysikaliskt, ett kemiskt och ett biologiskt. Redan första året introducerades ett partikelbegrepp, och undersökningen förväntas ge svar på hur detta påverkar den förståelse för fenomenen som barnen utvecklar, och i vad mån detta varierar med kontext.

Matematiska förmågor och problemlösning

Thomas Dahl och Ingemar Holgersson
I samarbete med Thomas Biro och Inger Wistedt (Växjö) bedrivs forskning om Matematiska förmågor som de visar sig i studenters arbete med att lösa utmanande problem. Våra empiriska data består dels av studenters/elevers skriftliga redovisningar, dels av filmad gruppaktivitet med dessa problem. Problemlösarna i vår studie är grundskoleelever i årskurs 8, gymnasieelever på N-programmet och lärarstudenter på Högskolan.

Utveckling av grundskoleelevers uppfattningar om fysikaliska fenomen

Ann-Charlotte Lindner
Studien är baserad på 10 grundskoleelever inom en longitudinell studie av hur lärande i Na utvecklas genom hela grundskolan. Avsikten är att se hur de utvecklar sina uppfattningar om fysikaliska fenomen, främst avdunstning och kondensation. Datainsamlingen består av intervjuer och klassrumsobservationer. Dessutom förekommer olika former av undervisningsinslag. Intervjuerna analyseras med avseende på varje elevs utveckling. Våren 2009 genomfördes uppföljande intervjuer med metakognitiva inslag med de elever som varit med i projektet sedan 1997. Eleverna gick vid detta tillfälle i årskurs 3 på gymnasieskolan.

Lärarstudenters ämnesdidaktiska kompetens

Inger Holmberg
Utgående från ett specifikt undervisningsinnehåll studeras lärarstudenters lektionsplanering. I grupper identifierar lärarstudenterna de viktigaste idéerna (begreppen) och diskutera därefter olika didaktiska aspekter på undervisning om dessa idéer. Detta inspirerat av Loughrans m.fl. begrepp PaP-eRs (Pedagogical and Professional- Experience- Repertoires).

En studie av lärarstudenters syn på fysik och fysikens modellvärld

Andreas Redfors och Ingemar Holgersson
En studie av lärarstudenters syn på naturvetenskap i allmänhet och fysik i synnerhet. Studien är en kombination av tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Ämnesfokusering ligger på materia och hur modeller kan användas för att beskriva faser, fasövergångar samt materias växelverkan med elektromagnetiska fält.

Utvecklingen av begrepp i matematik hos lärarstudenter

Barbro Grevholm
I en longitudinell undersökning studeras hur matematisk ämnesteori och didaktisk teori påverkar lärarstudenters utveckling av begrepp i matematik och matematikdidaktik, hur de uppfattar attityder till matematik samt hur deras egna attityder till matematiken påverkas. Enkäter, kliniska intervjuer, test och observationer genomförs i den grupp lärarstudenter som 1996 påbörjade sin utbildning till grundskollärare för årskurs 4-9. Studien följer gruppen in i arbetslivet.

Landskapsuppfattningar som utgångspunkt för miljöundervisning
Birgitta Olsson, Ola Magntorn och Torgny Ottosson
Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur man kan använda natur- och kultur- dimensioner av autentiska utomhuslandskap tillsammans med elevers egna erfarenheter av olika vardagsomgivningar som sammanhållande och konkreta referensramar i geografi- och miljöundervisning. För att ta reda på vad unga människor egentligen uppfattar och fokuserar på i sin omgivning intervjuas folkhögskoleelever i landsbygds- och småstadslandskap. Nästa fas handlar om att identifiera kategorier som speglar variationen i sätten att uppfatta omgivningen och omsätta dessa till olika metoder att konkretisera omvärldsförståelsen.