Keynotes FALF 2026, Forum för arbetslivsforskning

Keynotes FALF 2026, Forum för arbetslivsforskning

Peter Gladoić Håkansson

Peter Gladoić Håkansson är docent i ekonomisk historia. Hans forskning fokuserar på olika aspekter av förändringar på arbetsmarknaden. Han har publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter om arbetsmarknad, arbetsmarknadsjämlikhet och rumsliga perspektiv på arbetsmarknaden.

Från annonser till nätverk: Rekryteringens historia – och vad den betyder idag

Vid förra sekelskiftet skedde en förändring i rekryteringspraktikerna från slutna, nätverksbaserade praktiker till mer öppna former såsom platsannonser i tidningar och Arbetsförmedlingen — för att på senare tid återgå till informella och slutna praktiker då nätverk får en ökande betydelse. Denna utveckling är problematisk på olika sätt. Dels innebär den nackdelar för invandrare och unga med begränsat lokalt socialt kapital, dels innebär den en ineffektiv matchningsprocess. Presentationen undersöker hur och varför rekryteringspraktiker förändras över tid och hur olika kanaler förmedlar hög- och lågkvalificerade arbeten.

Paula Mulinari

Paula Mulinari är docent i socialt arbete och genusforskare vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. I sin forskning har hon bland annat undersökt frågor om prekariat, facklig mobilisering och rasifierade former av tidslig kontroll.

Vi behöver bröd och rosor: kamper om arbetstid och värdighet erfarenheter bland strejkande och arbetslösa

Textilarbetarstrejken i Lawrence Massachusetts, 1912 är idag mer känd som Bröd-och-rosor-strejken. Den omfattade över 20 000 textilarbetare, varav majoriteten var migrerade kvinnor. Parollen uttryckte både ekonomiska krav som krav på mänsklig värdighet och rätten till njutbara och vackra saker, så som rosor. Med utgångspunkt i intervjuer med strejkande och arbetslösa undersöker jag hur kamper om arbetstid är djupt sammanvävda med kamper för rätten att utföra reproduktivt arbete och rätten att njuta av livet. Inspirerad av genusvetaren Veronica Gago och hennes feministisk-marxistiska analyser av social reproduktion och strejkmobiliseringar, liksom av Walter Benjamins analys av strejker som centrala aktioner för samhällig omvandling, utforskar jag hur strejkandes krav på trygga arbetsvillkor, tillsammans med arbetslösas krav på fri tid, är kamper för både bröd och rosor, och kamper som artikulerar en utopisk föreställning om hur en levbart arbetsliv skulle kunna se ut.

Ida Lindgren

Ida Lindgren är professor i informatik vid Linköpings universitet. Hon har en tvärvetenskaplig bakgrund, med examina i kognitionsvetenskap, arbetsvetenskap och informationssystem. Hon studerar digitalisering av offentliga tjänster och dess effekter på mötet mellan medborgare och offentlig förvaltning, samt automatisering av administrativt arbete. Hon är en engagerad ledare för internationella nätverk för forskning om digitalisering i offentlig förvaltning, såsom ordförande för IFIP WG 8.5 Information Systems in Public Administration, och vice chefsredaktör för tidskriften Government Information Quarterly.

Automationens ironier: anledningar till att AI inte kommer att ta alla jobb…

Med en ny våg av digitala tekniker, där framförallt Artificiell Intelligens lyfts fram, utlovar teknikleverantörer att alltmer arbete kommer att kunna automatiseras inom en överskådlig framtid. Tråkiga arbetsuppgifter kommer att försvinna, och mer tid kommer att kunna läggas på mer värdeskapande arbete. Men stämmer detta verkligen? Med utgångspunkt i forskning om automatisering av administrativt och kunskapsintensivt arbete, framträder en annan och motsägelsefull bild av automationens möjligheter och begränsningar.