Konferensspår FALF 2026

1. Att ta praktiken på allvar: starka processperspektiv i arbetslivsforskning, praktik och utbildning

Spårledare: Biträdande professor Sören Augustinsson, Högskolan Kristianstad

Detta spår utgår från ett grundläggande antagande, inspirerat av Wittgenstein: vårt sätt att tänka formas av vårt sätt att leva (Shotter 2012). I arbetslivets organisationer lever vi våra liv genom olika roller, uppdrag och relationer – alltid i komplexa och föränderlig a sammanhang. En central paradox i detta är spänningen mellan det vi redan vet och det som ännu är okänt. Samtidigt sker allt görande i specifika situationer och relationer (Parker Follett 1930/2015).

Vi skiljer här mellan ting och processer. Ting kan vara fysiska miljöer, teknik eller våra tolkningar av andras uttryck. Processer – i det starka processperspektiv som avses – handlar däremot om vardagens ständigt pågående flöde, där händelser sällan upprepar sig exakt (Sandberg m.fl. 2016). Som Herakleitos formulerade det: man kan inte stiga ned i samma flod två gånger.

Det ontologiska perspektivet i detta spår utgår därmed från att livet består av dessa processer och ting. Processer visar mönster som kan generaliseras – såsom paradoxen mellan det kända och okända, eller fenomen som "turn-taking". Men resultaten av processerna är alltid knutna till sin specifika situation, relation och tidpunkt (Stacey & Mowles 2016; Parker Follett 1930/2015).

Spåret samlar forskning som betraktar organisering genom ett starkt processperspektiv, där praktik förstås som ett ständigt situerat görande. Vi är intresserade av hur organisering, ledning och lärande faktiskt går till i stunden, och vad detta innebär för teori, metod och praktikutveckling.

Vi välkomnar bidrag som utgår från antagandet att processer kan generaliseras, men att resultaten alltid är situerade i tid, plats och relationer.

• analyserar organisering och utbildning utifrån ett starkt processontologiskt perspektiv (t.ex. inom HR, vård, skola, industri, offentlig förvaltning eller högre utbildning)
• diskuterar teoretiska och praktiska implikationer av detta synsätt (t.ex. hur vi undervisar om organisering som görande; konsekvenser för kursdesign, examination och praktiknära lärande)
• visar hur praktiker kan utvecklas inom organisationer eller utbildning med hjälp av ett starkt processperspektiv (t.ex. konsekvenser för strategiarbete och ledning)

2. Den gröna omställningen och arbetsmiljön.

Spårledare: Professor Christian Ståhl, Linköpings universitet.

Arbetslivets gröna omställning har under en tid varit en tydlig samhällsprioritering, där företag i olika branscher arbetar med att ställa om till grönare produktionssätt, förnybara och fossilfria energikällor, samt ny infrastruktur. På nationell nivå finns en klimatlag som säger att Sverige ska uppnå nettonoll i utsläpp av växthusgaser senast 2045, och enligt EU:s gröna giv och klimatlag ska unionen uppnå detta till 2050. Dessa regler kommer med krav på företag kring hållbarhetsrapportering och att efterleva hårdare utsläppskrav. Detta har medfört en utveckling i olika branscher kring frågan, både kring teknisk utveckling och avseende nya kompetenskrav. På senare tid har dock omställningen begränsats av konkurser och krisande företag, och frågan har prioriterats ned både nationellt och på EU-nivå. Därtill är det inte självklart att en grön omställning alltid har positiva effekter för arbetsmiljön, och om den inte görs rättvis kan den också innebära att människor riskerar att förlora sin anställning eller utsätts för risker. I detta spår samlas bidrag som på olika sätt berör kopplingen mellan den gröna omställningen och arbetsvillkor, arbetsmiljö och samhällsutveckling, liksom hur den gröna omställningen påverkar det omgivande samhället. 

3. Tillbaka till framtiden – historiska perspektiv på arbetslivets företeelser, förändringsprocesser och utmaningar 

Spårledare: Docent Peter Gladoic Håkansson, Malmö universitet, Biträdande professor Magnus Bohman, Högskolan Kristianstad, Docent Tobias Karlsson, Lunds universitet.

Världen började inte här och nu. Därför behövs historiska perspektiv på arbetslivets företeelser, förändringsprocesser och utmaningar, vilket är bärande tema för det här konferensspåret. Vad är egentligen nytt och vad kan vi lära av historien? Anslaget är brett och vi välkomnar bidrag som berör olika aspekter kopplade till arbetsliv under olika tidsepoker, så som arbetets organisering, konflikter, drivkrafter för förändring, aktörskap och genusaspekter. Bidragen förväntas dock diskutera historiska lärdomar samt nutids- och/eller framtidskopplingar. 

4. Den demografiska utvecklingens väg mot framtidens arbetsliv

Spårledare: Professor Kerstin Nilsson, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet. 

Den demografiska förändringen med en åldrande befolkning i dagens och framtidens arbetsliv påverkar människan, arbetsplatsen och organiseringen av arbetet samt samhället i stort. 

Inom spåret välkomnas presentationer om hur arbetslivet och arbetet i olika yrken påverkas av den demografiska förändringen. Är det möjligt för dem som träder in i arbetslivet i dag att arbeta tills de blir 70+? Orsakar den snabba teknikutveckling och digitaliseringen av arbetslivet kunskapsklyftor mellan generationerna? Hur ska vi göra för att klara av rekryteringsproblemen i den demografiska utvecklingen spår i olika delar av landet, olika sektorer och i olika yrken? Finns det redan eller behöver forskningen identifiera och utveckla verktyg och åtgärder på individ, organisations/företagsnivå och samhällsnivå för att skapa ett friskt och hållbart arbetsliv för alla åldrar i framtiden? Spåret välkomnar presentationer av studier utifrån olika typer av kvantitativa och kvalitativa metoder. 

5. Arbete, migration och rasifiering

Spårledare: postdok Rasmus Ahlstrand, Lunds Universitet, Universitetslektor Andrea Iossa, Högskolan Kristianstad, Forskare Anna Kallos, Linköpings Universitet, Docent Paula Mulinari, Malmö Universitet, Docent Maja Sager, Lunds Universitet

Inom svensk arbetslivsforskning har frågor om arbete och migration länge utgjort en stark forskningsinriktning. Denna spänner över breda områden såsom arbetskraftsinvandring, integration, facklig organisering och inte minst framväxten av en rasifierad arbetarklass. Idag står frågan rörande arbete och migration i centrum för den politiska debatten. Parallellt med att regeringen inför repressiva migrationspolitiska åtgärder såsom gränskontroller, införandet av ett lönekrav för arbetstillstånd och långt gångna planer på att kunna riva upp permanenta uppehållstillstånd efterfrågar stora delar av den svenska arbetsmarknaden utländsk arbetskraft som en följd av omfattande arbetskraftsbrist. Samtidigt förhåller sig den svenska fackföreningsrörelsen fortsatt ambivalent till frågan om hur migrantarbetare ska organiseras och inkluderas i det fackliga arbetet. I ljuset av detta är vi i det här konferensspåret intresserade av problemställningar som rör sig i skärningspunkten mellan just arbete och migration. Syftet är att öka kunskapen om de konflikter och utmaningar som svenskt arbetsliv står inför och som belyser de förutsättningar vilka migranter och rasifierade arbetare tvingas förhålla sig till på dagens svenska arbetsmarknad. Vi bjuder därför in forskare som är intresserade av, men inte begränsade till, ämnen rörande: 

• Migration och den svenska arbetsmarknadsmodellen.
• Relationen mellan migrations- och arbetsmarknadslagstiftning och individens rättigheter i arbetslivet.
• Facklig organisering av migrantarbetare.
• Rasifieringsprocesser och ojämlikhet i arbetslivet.
• Integration och segregation i arbetslivet.
• Migration, genus och social reproduktion.
• Migrantarbete, digitalisering och kontroll.
• Teorier kring migration, arbete och den globala arbetsmarknaden. 

6. Kamper för livet – kampen om tiden: en session om arbetstidens temporalitet 

Spårledare: Docent Paula Mulinari, Malmö Universitet, universitetslektor Lina Palmqvist, Högskolan Borås, universitetslektor Anna Ryan Bengtsson, Göteborgs Universitet och Linköpings universitet, doktorand Louise Grip, Umeå Universitet

Feministisk arbetslivsforskning har visat hur tidsregimer genomsyras av könade, rasifierade och klassade ojämlikheter. Vem som har rätt att styra sin tid, vems tid som förväntas stå till andras förfogande, och vem har möjligheten att planera, pausa och återhämta sig fördelas i arbetslivet – är alla frågor som handlar om makten över tiden och därmed livet. Idag ser vi hur arbetslivet blir allt mer ohållbart, inte minst för kvinnor. Inom de kvinnodominerade välfärdsprofessionerna ser vi hur allt fler sliter ut sig och tvingas gå ner i tid eller byta yrken för att orka arbeta. Arbetstidens kontroll genom nya former av teknik och digitalisering skapar samtidigt nya utmaningar för anställda. Ökningen av prekära anställningar, inte minst inom den rasifierade arbetsklassen, synliggör tidens både klassmässiga, könade och rasifierade karaktä. Samtidigt fångar ökningen av arbetslöshet och sjukskrivningar en annan central dimension av tid – den tid som kontrolleras och regleras av andra aktörer än arbetsgivaren.  Genom att sätta fokus på arbetslivet olika temporaliteter och spänningar de skapar syftar session till att utforska relationen mellan temporalitet och ojämlikheter i arbetslivet. Vi välkomnar teoretiska och empiriska studier som belyser sambanden mellan temporalitet, kön, klass, funktionsförmåga, ålder, omsorg, migration och arbetsvillkor, samt problematiserar hur olika tidslogiker – produktiv tid, omsorgstid, väntans tid, fragmenterad tid – relaterar till makt, subjektivitet och social reproduktion. Möjliga teman inkluderar (men är inte begränsade till): 

• Könade och klassade tidsordningar i arbetslivets olika sektorer  
• Teoretiska bidrag kring relationen mellan temporalitet och ojämlikhet
• Olika former av anställningsformer och hur de påverkar både det betalda och obetalda arbetet 
• Arbetslivets temporaliteter i post-Fordistiska och nyliberala regimer 
• Tidsrättvisa, hållbarhet och social reproduktion 
• Digitaliseringens effekter på arbetsrytmer och gränsen mellan arbete och fritid 
• Tidens olika dimensioner i arbetslivet (t ex: gratisarbete, intensifieringen av arbetet, krav på mobilitet i arbetslivet) 
• Fackligt och politiskt motstånd – alternativt anpassningar – mot tidsmässig exploatering 
• Individuella och kollektiva former för motstånd för att återta sin tid 

Vi välkomnar både empiriska och teoretiska bidrag, liksom interdisciplinära perspektiv från exempelvis genusvetenskap, sociologi, socialt arbete, organisationsstudier och arbetslivsforskning. 

7. Feministiska och intersektionella perspektiv på ett arbetsliv i omställning

Spårledare: Professor Eva Schömer, Högskolan Kristianstad

Framtidens arbetsliv kommer att formas av alla de förändrade sätt på vilka arbete organiseras, styrs och upplevs när digitalisering, grön omställning, nya organisationsformer och skiftande maktrelationer omformar villkor och rättigheter. Men vad betyder detta för framtidens arbeten? Hur kan makt, normer och ojämlikhet organiseras, reproduceras och utmanas i arbete och organisering? Med utgångspunkt i feministiska och intersektionella perspektiv undersöks hur kön, etnicitet, klass, funktionalitet och ålder samspelar med tekniska och ekonomiska förändringar, exempelvis genom hur automatisering omfördelar arbetsuppgifter eller hur den gröna omställningen skapar nya former av arbetsdelning.

Vi välkomnar forskare som vill diskutera vem som ges handlingsutrymme, synlighet och erkännande i framtidens arbetsliv och hur policydokument, interna riktlinjer och andra former av styrning formar och förskjuter ansvar, rättigheter och möjligheter. Hur förändrar digitalisering och nya organisatoriska modeller förutsättningarna för omsorg, ansvar och värdeskapande? Hur kan begrepp som omsorg, solidaritet och reparativ rättvisa bidra till nya sätt att förstå hållbarhet, ledarskap och organisering?

8. Klimatförändring och arbetsliv i den svenska modellen

Spårledare: Doktorand Linn Andreou Brolin, Lunds universitet, doktorand Ella Petrini, Södertörns högskola. 

I ett föränderligt klimat uppstår nya utmaningar i arbetslivet, både när det kommer till att hantera mer extrema och osäkra väderförhållanden i olika arbetsprocesser och för att ställa om produktion från den fossildrivna ekonomin. Fackföreningsrörelsen och näringslivet spelar en avgörande roll för hur arbetslivets villkor och möjligheter kommer att se ut under dessa förutsättningar. I detta konferensspår riktar vi blicken mot klimatförändringarnas påverkan på arbetsmarknadernas parter och utforskar konfliktlinjer, förskjutna maktbalanser och motståndsstrategier, liksom vilken betydelse dessa dynamiker har för den svenska modellen. 

Spåret välkomnar bidrag som undersöker relationen mellan arbete och kapital i ett föränderligt klimat med utgångspunkt i tendenser såsom automatisering, finansialisering och prekarisering. Vi bjuder in forskare och praktiker som är intresserade av, men inte begränsade till, klimatförändringar relaterade till följande ämnen:

• Teknikens påverkan på arbetsprocesser
• Anställningsformer och förändrade arbetsvillkor
• Fackliga strategier för organisering och motstånd
• Kapitalets cirkulation och ackumulation
• Förhållandet mellan plats och arbete

9. Utsatta grupper på arbetsmarknaden

Spårledare: Universitetslektor Cornelia Vulf Hamrin, universitetslektor Marie-Louise Österlind, professor Vesa Leppänen, Högskolan Kristianstad 

Detta spår fokuserar på arbetsmarknadens förändring och vilka konsekvenser den får för grupper som redan i dag har svårt att etablera sig i arbetslivet, till exempel personer med funktionsnedsättning, låg utbildningsnivå eller nedsatt arbetsförmåga. Forskning visar att bland människor med sämre hälsa och nedsatt arbetsförmåga är andelen som arbetar lägre än i övriga grupper i samhället (SCB, 2024). Det finns studier som pekar på vikten av god arbetsmiljö, andra lyfter hur mindre anpassningar kan ha positiv effekt för personer med ohälsa. Arbete kan spela en viktig roll för både psykisk och fysisk hälsa, och bidra till meningsfullhet, sammanhang och försörjning. I takt med teknikutveckling, nya kompetenskrav och förändrad arbetsorganisation riskerar dessa grupper att hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt pekar forskning på möjligheter till inkludering genom anpassning, matchning och riktade arbetsmarknadsinsatser. Vidare visar studier att matchningsprocesser ofta är avgörande för möjligheten att komma i arbete, både vad gäller kvalificerade och okvalificerade yrken (se t.ex. Jagannathan et al., 2020). Det finns också ett växande intresse för hur olika typer av arbetsmarknadsåtgärder kan bidra till att minska risken för långvarig arbetslöshet, utanförskap och förlorad försörjning.

Spåret välkomnar bidrag som rör:

• konsekvenser av digitalisering och artificiell intelligens för redan utsatta grupper som människor med funktionsnedsättning och lågutbildade, på arbetsmarknaden,
• hur nya tekniska lösningar samt förändrade kompetenskrav och arbetsorganisation påverkar sysselsättning, hälsa och social inkludering,
• anpassningar, stöd och matchningsstrategier som kan stärka möjligheterna för dessa grupper (människor med funktionsnedsättning och lågutbildade) att vara delaktiga i det förändrade arbetslivet,
• arbetsmarknadsåtgärder riktade mot dessa grupper.

Vi välkomnar både empiriska och teoretiska bidrag samt tvärvetenskapliga perspektiv som kan bidra till en fördjupad förståelse av hur den pågående tekniska utvecklingen inom digitalisering och AI formar framtidens arbetsliv för utsatta grupper.

10. Arbetsrätten och social hållbarhet

Spårledare: Professor Niklas Selberg, Linnéuniversitetet, docent Erik Sjödin, Stockholms universitet

Lagar och regler är avgörande faktorer för skapandet av ett hållbart arbetsliv: Arbetsrättens historiska uppgift är att säkerställa att människors arbetskraft inte endast behandlas som en vara för omsättning på marknaden utan att arbetstagarna får vara människor i den sociala relation som utgörs av anställningsavtalet. I den internationella vetenskapliga diskussionen om social hållbarhet i arbetslivet har det arbetsrättsliga fältet varit viktigt och bidragit med centrala insikter. I Sverige har emellertid arbetsrätten kommit att bli marginaliserad i både arbetslivsforskningen i allmänhet och i diskursen om social hållbarhet. För att råda bot på detta föreslår vi en stream om arbetsrätt på FALF-konferensen 2026. Vi vill bidra till att återintroducera arbetsrätten i arbetslivsforskningen och problematisera om arbetsrätten kan lämna bidrag till det vetenskapliga samtalet om hållbart arbete. I vår stream förekommer sex tematiska interventioner. På dessa punkter har vi vidtalat personer som är beredda att sända en abstract för att medverka på konferensen. Dessutom välkomnar vi självfallet intresseanmälningar från fältet. De sex är (utan inbördes ordning):

• Stridsåtgärder för hållbara arbetsvillkor: Från Elon Musk till vård och omsorg
• Trygghetsöverenskommelsen 2022: Från anställningsskydd till omställningsskydd och ”employability”
• A-krim: arbetsgivaren som brottsling och arbetstagaren som brottsoffer? Döden på arbetet
• AI och algoritmer, arbetsgivare och arbetstagare
• Arbetstagares personliga integritet och arbetsgivarens regleringsintresse
• Lagstiftningsexplosion i EU:s sociala pelares kölvatten

Mot denna bakgrund diskuterar streamen dels hur arbetsrätten kan genomföra policys om hållbarhet, dels om arbetsrätten i sig kan lämna bidrag till diskursen om hållbarhet. Streamen inramas av insikten av att arbetsrätten idag är polycentrisk i det att ingen normgivare har det totala ansvaret för att reglera arbetsmarknaden – utmaningen handlar om att koordinera och sammanjämka reglering som utgår från flera olika centra i en globaliserad värld.

11. AI som katalysator för lärandekultur? Nya vägar för lärandebaserad förändringsledning i framtidens arbete

Spårledare: Professor Annika Engström, postdoktor Otto Hedenmo, universitetslektor Nina Edh, professor Daniel Pittino, professor Maria Riveiro, universitetslektor Carla G Machado, Jönköping universitet

AI-integrationen i arbetet handlar lite om teknik och mer om verksamhetsutveckling och förändringar i hur människor lär, kommunicerar och agerar på jobbet. När algoritmer, big-data, språkmodeller och mycket mer, blir en del av vardagens praktik uppstår nya möjligheter – och utmaningar – för att utveckla lärande kulturer där experimenterande, reflektion och gemensamt meningsskapande är centralt.

Detta spår belyser hur AI kan fungera som katalysator för lärande i arbetet, snarare än som ett hot mot etablerade kompetenser eller roller. En ’katalysator’ kan förstås som ett objekt som ”påskyndar reaktioner utan att självt förändras” (SAOL) vilket i sociala sammanhang frambringar accelererade men också obestämda processer. Senaste årens intåg av AI på arbetsplatsen har därmed lett till ett behov av att förstå hur dessa processer kan förändra arbetsprocesser, strukturer och relationer – inte minst i termer av lärande. Nu vet vi ju att även människan kan betraktas som katalysator för maskinens lärande, vilket kan ge förändrat ”beteendemönster” hos algoritmen, men i det här spåret är vi mest intresserade av den sociala sidan i de sociotekniska arbetsprocesserna.

Vi inbjuder bidrag som utforskar AIs katalysatoriska egenskaper i termer av:

• hur organisationer kan bygga lärande strukturer och kulturer som stödjer kontinuerlig utveckling,
• hur relationella och temporala spänningar (mellan befintlig kunskap och innovation, mellan mänsklig erfarenhet och algoritmisk logik), tillsammans med omdöme kan användas som drivkrafter för utveckling,
• hur ledarskap, samarbete och lärprocesser förändras när AI blir en medaktör i arbetet
• Vilka nya modeller för förändringsledning kan stödja ett hållbart, lärandeorienterat förhållningssätt till teknologisk transformation?

Spåret välkomnar både forskningsbidrag och praktikfall som belyser hur lärandekultur kan växa fram i takt med AI-integrationen – och hur framtidens arbetsliv kan formas i dialogen mellan människa, teknik och organisering.

12. Säkert tillsammans - Utmaningar med tekniken som stöd vid riskobservationer 

Spårledare: professor Pia Ulvenblad, professor Henrik Barth, doktorand Alina Linden, Högskolan i Halmstad

Tidigare forskning visar att flera faktorer har inverkan på säkerhetsprocesser i organisationer, framförallt ledarskapet påverkar säkerhet och välbefinnande oavsett typ av bransch. Ett ledarskap med fokus på säkerhet har också inverkan på säkerhetsklimatet och utfallet i form av olyckor i en organisation. Att arbeta i företag med höga risker kräver att ledare agerar proaktivt avseende riskhantering. För att effektivisera och synliggöra risker och riskhantering på en arbetsplats används ibland tekniken som stöd vid riskobservationer, t ex IA-systemet. Oavsett vilket stöd som används förutsätts det att systemet är transparent för användarna med tydliga indikatorer kopplat till rapportering av incidenter samt hantering och beslut om åtgärd. För att rapporteringen ska leda till färre olyckor krävs det också att åtgärder vidtas och integreras i en systematisk säkerhetsstrategi. 

I detta spår vill vi undersöka vad det finns för utmaningar med tekniska system för riskobservationer? Vilka rutiner behövs vid riskobservationer? Hur kan tekniska system användas för att minska olycksfall på arbetsplatsen? Hur ser sambandet ut mellan rapporterade incidenter och olyckor på arbetsplatser? Hur transparenta är system för riskobservationer? Det är ett komplext samspel mellan arbetsplatsdesign, medarbetarnas beteende, organisationskultur, ledning, ledarskap och omgivande faktorer som policyer, lagar, fackligt engagemang, nationella kulturer och identiteter när det gäller att studera risker och åtgärder, finns det några speciella faktorer som kan stödja detta arbete?

13. Salutogena strategier i det framtida arbetslivet – Hälsofrämjande arbete i skärningspunkten mellan människa, teknik och organisation

Spårledare: Universitetslektor Cicilia Nagel, Högskolan i Kristianstad

Framtidens arbetsliv formas av snabb teknikutveckling, ökande digitalisering, nya organisationsformer och förändrade kompetenskrav. Dessa förändringar innebär både möjligheter och utmaningar för arbetsmiljö, hälsa och hållbarhet. I denna utveckling blir det allt viktigare att aktivt skapa arbetsmiljöer som främjar hälsa, meningsfullhet och välbefinnande – inte enbart förebygger ohälsa.
Ett salutogent perspektiv, med fokus på känsla av sammanhang (KASAM) och organisatoriska förutsättningar som stärker medarbetares resurser, kan bidra till långsiktig hållbarhet i komplexa arbetsmiljöer. Spåret syftar till att utforska hur hälsofrämjande och salutogena principer kan integreras i framtidens arbetsliv, där teknik, mänskliga värden och organisatoriska strukturer samspelar. Fokus ligger på att identifiera praktiska strategier, forskningsresultat och innovativa arbetssätt som stärker individers och organisationers förmåga att hantera förändring, komplexitet och krav. 

Bidrag inom spåret kan belysa bland annat:

• Hur kan digitalisering och AI användas för att stärka arbetsrelaterad hälsa och känsla av sammanhang?
• Vilka nya organisatoriska modeller främjar meningsfullhet, autonomi och återhämtning?
• Hur kan arbetsplatser utvecklas för att integrera salutogent ledarskap i tider av snabb förändring?
• På vilket sätt påverkar hybridarbete och flexibla arbetsformer individers psykiska, sociala och fysiska hälsa?
• Hur kan hälsofrämjande arbetsmiljöarbete utformas för att inkludera olika yrkesgrupper, branscher och arbetsvillkor?
• Vilka metoder och verktyg behövs för att mäta och utveckla salutogena arbetsmiljöfaktorer i framtidens organisationer?

Spåret välkomnar bidrag i form av empiriska studier (kvalitativa, kvantitativa eller mixed methods), teoretiska eller konceptuella analyser, praktiknära exempel och fallstudier från arbetsplatser, samverkansprojekt mellan forskning och arbetsliv samt kritiska perspektiv på teknikens roll i arbetsmiljö och hälsa.

14. Hur föreställer vi oss framtiden och hur relaterar detta till dagens organisering och ledning av arbete?

Spårledare: Universitetslektor Anders Edvik, Malmö universitet

I detta spår närmar vi oss frågor om arbetets framtida organisering och ledning utifrån tre övergripande infallsvinklar (öppna för bred och inkluderande tolkning). Den första infallsvinkeln tar avstamp i föreställningar om framtiden och hur sådana formar dagens organiserings- och ledningspraktiker. Det kan exempelvis handla om hur story telling – berättelser om dåtid, nutid och framtid - formar sättet som arbete i dag organiseras och leds på. Här ryms frågor kopplade till arbete och identitet, meningsskapande i arbete, arbete som kall, arbets- och organisationskultur.

Den infallsvinkeln relaterar till frågor om spårbundenhet där då- och nutida beslut begränsar framtida vägval rörande arbetes organisering och ledning. Här ryms aspekter relaterade till organisationsförändring och existerande organiserings- och ledningspraktiker, institutionella logiker och villkor inom arbetslivet, teknikens möjligheter och begränsningar för ”det goda arbetet”. 

Den tredje infallsvinkeln relaterar till frågor om organiserings- och ledningstrender. Det kan exempelvis handla om småskaligt hantverksorienterat arbete som reaktion på en alltför långdragen stordriftsproduktion. Här ryms aspekter av lärande kopplat till nya/alternativa former för organisering av arbete, frågor om betydelsen av kvalitet för arbetsengagemang, och/eller aspekter av inflytande, delaktighet och demokrati i nya organiseringsformer. 

Genom dessa tre infallsvinklar försöker vi närma oss frågan om hur vi föreställer oss framtiden och vilka ”vägar mot framtidens arbetsliv människa, teknik och organisation” står inför.

Varmt välkomna att bidra till denna framtidsutblick!

15. Forskning i samverkan för framtidens arbetsliv

Spårledare: Universitetslektor Ingela Furenbäck, biträdande professor Lisa Källström, Högskolan i Kristianstad

För att möta framtidens arbetslivs utmaningar behöver akademi och praktik arbeta tillsammans. Målsättningen med samverkan är ofta ömsesidig nytta, men blir det alltid så? Samverkan är en komplex och utmanande process där olika världar möts. Det krävs förutsättningar och samverkanskompetens för att kunna ta tillvara olika erfarenheter, skapa gemensam förståelse och bygga synergier.

I detta konferensspår vill vi belysa hur forskning och praktik tillsammans kan möta samhällsutmaningar relevanta för framtidens arbetsliv. Samverkan kan handla om att identifiera relevanta utvecklingsområden och forskningsfrågor, om samskapande forskning, samt om att säkerställa att forskningsresultat används och bidrar till förändring i praktiken.

Möjliga perspektiv att diskutera inkluderar utmaningar och möjligheter med forskning i samverkan, samverkanskompetens, hur jämlikhet och ömsesidig nytta kan säkerställas samt hur forskning kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv. Det är också relevant att belysa stödstrukturer och incitament för att skapa möten mellan praktiker och forskare.