Oral hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL)

Forskningsmiljön Oral hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet omfattar forskning inom ämnesområdet odontologi med fokus på följande områden:

• Oral hälsorelaterad livskvalitet
• Nutrition och oral inflammation
• Oral medicin
• Gerodontologi
• Behandling och prevention av parodontala sjukdomar (tandlossningssjukdomar) och peri-implantit (inflammation vid tandimplantat)

Orala sjukdomar och tandförlust påverkar tugg- och talfunktioner samtidigt som tandförlust upplevs som ett socialt problem. Orala sjukdomar (karies och parodontit) har hög prevalens och har satts i samband med allmänhälsa och sjukdom. Vanligt förekommande sjukdomar som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes mellitus, reumatoid artrit, och osteoporos förekommer ofta hos patienter med parodontit. Tandimplantat har kommit i användning vid behandling av tandförlust. Liksom vid behandling med medicinska implantat finns risker för komplikationer i samband med tandimplantat. Inflammation av mjukvävnad i munnen och ben är vanligt förekommande.

Det som pågår inom ramen för forskningsmiljön redovisas separat för varje forskningsinriktning.

Forskningsområde I: Oral hälsorelaterad livskvalitet

1.1

Studier om halitosis (dålig andedräkt)
Halitosis (dålig andedräkt) är för många ett socialt och psykologiskt problem. Studier har påvisat att prevalensen av halitosis är hög. Anaeroba bakterier producerar illaluktande flyktiga gaser (VSC) som huvudsakligen inkluderar vätesulfid (H2S,), methanethiol (CH3SH) och dimetylsulfid(CH3)2 SH. Anaeroba bakterier som producerar VSC ingår även i den infektiösa etiologin för parodontit. Olika VSC gaser (vätesulfid (H2S,) methanethiol (CH3SH) och dimetylsulfid (CH3)2SH kan mäta med gaskromatografi. Halitosis har satts i samband med låg livskvalitet (quality of life).

Projekt:

(I) att studera VSC i utandningsluft och samband med kronisk parodontit (KP) och om behandling minskar förekomsten av VSC i utandningsluft
(II) att studera om livskvaliteten förbättras hos behandlade patienter som använder aktivt sköljmedel
(III) Att studera förändringar av bakteriekolonisation på tungryggen hos individer som inte har parodontit men som är diagnosticerade med halitosis och som genomgår behandling

1.2

Studier om patientens tillfredställelse och förväntningar vid behandling av tandlossning (parodontit)
Parodontit är en infektion som leder till fästeförlust runt tänderna och fördjupade tandköttsfickor. Dålig oral hälsa innebär att individen får nedsatt tuggfunktion och en negativ upplevelse av munhälsan och som påverkar livskvaliteten. Ett bra behandlingsresultat kräver en kombination av patientens egna insatser och tandvårdens åtgärder. Kunskap om patienternas förväntningar och tillfredställelse efter behandling av tandsjukdomar är viktig för att på ett adekvat sätt bedriva tandvård. Studier om livskvalitet i samband med tandvård har varit eftersatta.

Projekt:

(I) att undersöka patienters kunskap om parodontit och vilka förväntningar de har före och efter parodontal behandling
(II) att undersöka patienters kunskap om parodontit efter parodontal behandling och hur patienter har upplevt behandlingen samt hur tillfredsställande patienterna uppfattade vården

1.3

Tobaksavvänjning inom tandhygienistens verksamhetsområde
Tobaksbruk ger stora effekter på allmänhälsan. Tobaksbruk kan också ge skadliga effekter i munhålan. Och med samband till parodontit och peri-implantit. Det finns därför goda möjligheter för tandvårdspersonal att bedriva tobaksavvänjning (TA). I tandhygienistens yrkesområde ingår att arbeta med hälsofrämjande åtgärder vilket gör det möjligt för yrkesgruppen att bedriva TA bland rökande och snusande patienter.

Projekt:

(I) att kartlägga tandhygienisters utövande av och inställning till tobaksavvänjning i samband med patientbehandling samt att kartlägga tandhygienisters inställning till rökning som riskfaktor och hur man arbetar med avvänjningsmetoder i patientbehandling
(II) att kartlägga hur rökare och snusare ser på rökning som en hälsorisk samt deras inställning till tobaksavvänjning

Forskningsområde II: Oral inflammation-nutrition

2.1 Diet och gingival inflammation
2.2 Diet och tandlossningssjukdom (parodontit)

En kolhydratrik kost ger ökad risk för gingivit. Med en kolhydrat rik kost ökar kolhydratberoende bakterier i munnen. Dessa bakterier är viktiga för att det bildas beläggningar på tänder som leder till inflammation av tandköttet. Antiinflammatoriska effekterna av dietfaktorer med högt Omega 3 och flavonoidinnehåll är kända. Vilka effekter dieten har på parodontit är oklart.

Projekt:

(I) att studera om dietfaktorer påverkar graden av gingival inflammation

Forskningsområde III: Oral Medicin

3.1

Betydelsen av förbättrad medicinsk kompetens vid undersökning av patienter med parodontit
Evidens om ett samband mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdom, diabetes mellitus, osteoporos, reumatoid artrit föreligger. Studier vid Högskolan i Kristianstad har fokuserat på hjärt-kärlsjukdomar i förhållande till parodontit. Studierna visar på att det föreligger ett klart samband. Några effekter för diagnostik och behandling av parodontit och förebyggande av parodontit har inte sådana studier resulterat i. Genom att utnyttja tillgängliga resurser inom Högskolan i Kristianstad, och Centralsjukhuset i Kristianstad genomförs en forskningsaktivitet inom diagnostik av parodontit vid tandhygienstbehandling som förutom rutinodontologiska undersökningsmetoder inkluderar allmänna rutinundersökningsmetoder som till exempel blodtryck, syresättning, blodvärden.

Projekt:

(I) att studera vårdeffekter vid behandling av parodontit ur såväl medicinskt som odontologiskt perspektiv avseende vården av patienter med hjärt-kärlsjukdom
(II) att studera om panoramaröntgen kan användas för att identifiera patienter med arterioskleros och risk för stroke

Forskningsområde IV: Gerodontologi

Kunskapen om oral hälsa hos äldre individer är dålig. Kognitiv svikt och demenssjukdomar är vanliga och utgör för såväl samhälle som individ betydande problem. Förlust av tänder som är vanligt vid parodontit har korrelerats till minnesfunktion och genetisk predisposition för tandförlust. Infektion av anaeroba bakterier kan sättas i samband med inflammatoriska processer som kan resultera i demens och Alzheimers sjukdom. Vår övergripande målsättning är att undersöka sambandet mellan oral hälsa och kognitiv funktion genom att utnyttja tillgänglig och ny information från det pågående SNAC studien i Blekinge. Forskargruppen har sedan 2001 kartlagt och studerat oral och allmän hälsa i en slumpmässigt utvald population från Karlskrona kommun (SNAC-Blekinge). I samarbete med University of Washington har vi tillgång till data om oral hälsa hos äldre vi avser att jämföra oral hälsostatus mellan den svenska populationen med tandvårdsförsäkring och den amerikanska utan allmän tandvårdsförsäkring

Projekt:

(I) att analysera sambandet mellan oral hälsa och demenssjukdomar hos äldre
(II) att analysera samband mellan diabetes mellitus, hjärt-kärlsjukdom, osteoporos, reumatoid artrit hos äldre och deras orala hälsotillstånd
(II) att analysera skillnader och likheter i oral hälsa mellan en svensk äldre population med data från en motsvarande amerikansk studie

Forskningsområde V: Behandling och prevention av att parodontala sjukdomar och peri-implantit

Kort efter det att tandimplantat installerats koloniseras implantaten av mikroorganismer. Det första stadiet i denna infektion drabbar bara mjukvävnaden. Infektionen är reversibel om behandling sätts in tidigt. Behandlingen är därför en mycket viktig uppgift för dagens tandhygienister. Den vetenskapliga litteraturen ger emellertid inte några bra besked om hur man på ett effektivt sätt ska behandla mukosit. Peri-implantit (infektioner kring tandimplantat) är ett stort kliniskt problem. Undersökningar som bland annat utförts vid Högskolan Kristianstad visar att frekvensen av periimplantit är hög Om dessa infektioner inte behandlas leder det till att implantaten lossnar och individen blir utan möjlighet att ha fasta konstruktioner för att kunna tugga.

Projekt:

(I) att studera kliniska effekter vid behandling av peri-implantitis
(II) att studera förekomsten av inflammationsmarkörer i anslutning till inflammerad vävnad vid implantat i jämförelse med fynd vid implantat utan symptom
(III) att genomföra en longitudinell studie efter behandling av peri-implantit

Forskningsmiljöns nationella och internationella samarbetspartners

Forskare inom Oral hälsa samarbetar vetenskapligt med ett flertal institutioner: Högskolan i Jönköping, Malmö högskola, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Karolinska Institutet, Blekinge Tekniska Högskola, SLU Balsgård, Oslo Universitet, Norge, Universiteten i Groningen och Amsterdam, Nederländerna, Universitetet i Leuven, Belgien, Universitetet i Birmingham, England, Universitetet i Bonn, Tyskland, Universitetet, Trinity College, Irland, Universitetet i Madrid, Spanien, Universitetet i Bern, Schweiz, samt University of Washington, Seattle WA.

Publikationer

Se publikationer från forskningsmiljön Oral hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet i högskolans forskningsportal.

Tandhygienistprogrammet

Den kliniska verksamheten och undervisningen i Tandhygienistprogrammet förutsätter en aktiv forskning. Läs mer om Tandhygienistprogrammet