Disputation: Marie Jönsson

Se disputationen live: https://hkr-se.zoom.us/j/64124060761 

Ordförande: Lisa Skär, professor, Högskolan Kristianstad

Fakultetsopponent: Maria Engström, professor i vårdvetenskap, Högskolan Gävle

Betygsnämndsledamöter:
Karin Josefsson, professor i omvårdnad, Karlstads universitet/Norduniversitetet
Cecilia Fagerström, profossor i vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Vesa Leppänen, professor i personal- och arbetslivsvetenskap med inriktning sociologi, Högskolan Kristianstad

Abstrakt

Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka ledares förståelse
för personcentrerad vård och utforska personcentrerat ledarskap inom särskilt
boende för äldre personer. Fyra delstudier ingår, varav tre är kvalitativa
studier baserade på data från fokusgrupper och individuella intervjuer med
enhetschefer (n = 21) och sjuksköterskor (n =15). En är en studie med mixad
metod, baserad på data från brainstorming-sessioner med enhetschefer och
sjuksköterskor (n = 27). De kvalitativa studierna analyserades med
diskursanalys respektive konventionell innehållsanalys, medan studien med
mixad metod analyserades enligt group concept mapping.

Ledarnas förståelse för personcentrerad vård var att den innebär respekt för
personens autonomi, ska utgå från personens behov och genomförs i en
gemensam miljö för äldre personer och personal. Det fanns dock paradoxer i
ledarnas förståelse i hur dessa principer tolkades och omsattes i praktiken.
Personcentrerat ledarskap ur enhetschefers perspektiv innebar att vara personcentrerad som ledare med fokus på relationen till personalen samt att leda
personcentrerad vård genom att synliggöra och prioritera den äldre personens
behov. Personcentrerat ledarskap ur sjuksköterskors perspektiv innebar att
stödja personalen i att få förståelse för, medvetenhet om, och skapa mening
med, personcentrering i en komplex vårdmiljö. Personcentrerat ledarskap som
koncept omfattar åtta områden: att som ledare få förtroende och bli bekräftad
med möjligheter till utveckling; skapa personcentrerade arbetssätt genom
evidensbaserad vård och samverkan; våga stå upp för den äldre personens
behov och inkludera närstående i vården; vara grundad i och förmedla en
personcentrerad värdegrund; se och tillvarata varje personals unika
kompetens; anpassa ledarskapet efter varje person och stödja personlig
utveckling; vara närvarande och inkluderande i en lärande kultur samt att
skapa teamkapacitet genom öppenhet och struktur. Personcentrerat ledarskap
framträder således som grundat i en personcentrerad värdegrund och baseras
på relationer, men formas av professionell position, mandat och organisatoriska
villkor. Avhandlingen kan bidra med kunskap om hur personcentrerat
ledarskap kan utvecklas och stödjas i praktiken.