"Jag vill göra undervisningen intressant och jordnära"
Att få diskutera franska revolutionen eller någon annan spännande historisk epok med vetgiriga elever – det var den främsta anledningen till att Felicia Andersson sökte sig till ämneslärarutbildningen. Men längs vägen har hon också hittat nya favoritämnen och sätt att förmedla kunskaper.
– Med de problem som finns i samhället och bland ungdomar idag så kan jag förstå att en del blir avskräckta från läraryrket. Men en bra lärare kan nå ut till eleverna och bidra till att de känner sig trygga i skolan, menar Felicia Andersson, blivande lärare i årskurserna 7 till 9.
Historia har alltid legat Felicia Andersson varmt om hjärtat. Vare sig det handlat om flodkulturerna i Mesopotamien eller om Berlinmurens fall, så har hon spetsat öronen lite extra.
– I grundskolan var jag en sådan elev som stannade kvar i klassrummet efter lektionen för att prata om franska revolutionen med min lärare.
"Som handledare fick jag upp ögonen för pedagogik."
Ändå valde hon att satsa på en mer praktisk inriktning efter nionde klass. Hon gick hantverksprogrammet, utbildade sig till florist och fick därefter anställning i en blomsteraffär. Hon trivdes fint bland blommor och buketter, och uppskattade kontakterna med kunderna.
– I jobbet brukade jag också ta mig an praktikanter. Som handledare fick jag upp ögonen för pedagogik. Det var jättekul att lära ut mina floristkunskaper se hur praktikanterna fick aha-upplevelser längs vägen.
Efter sju år som florist kände hon dock att tiden var inne. Hon skulle plugga vidare, och siktet var inställt på att bli lärare. För vad kunde väl vara mer intressant än att få förmedla kunskaper inom favoritämnet historia? Felicia Andersson sökte runt bland olika lärarutbildningar och fastnade för Högskolan Kristianstad. Här kunde hon, till skillnad från flera andra lärosäten, bli ämneslärare inom ytterligare två ämnen.
"Det kändes rätt från första dagen."
För Felicia Andersson var det naturligt att välja kombinationen samhällskunskap, historia och geografi, och med höga förväntningar och lite fjärilar i magen kom hon till uppropet inför höstterminen 2022.
– Det kändes rätt från första dagen. Visst, det var längesedan jag satt i skolbänken, och jag funderade ju lite över vad jag egentligen gett mig in på. Men man är ju inte ensam. Redan på insparken lärde man känna nya personer, och vi fick också tips och råd från mer erfarna studenter.
"Det är roligt att träffa människor som har samma intresse som en själv. Man hittar dem man klickar med."
Hon minns att det gick fort att bygga upp en gemenskap i klassen.
– Det är roligt att träffa människor som har samma intresse som en själv. Man hittar dem man klickar med. Med dessa kan man sedan samarbeta i studiegrupper och stötta varandra inför uppgifter och inlämningar.
Felicia Andersson ser mest fördelar med att studera vid en lite mindre högskola.
– Här finns allt jag behöver och efterfrågar. För den som vill, så finns det ett bra studentliv med fester och annat.
Hon tycker också att kontakten och kommunikationen med lärarna har fungerat bra – kanske tack vare skolans behändiga storlek. Att knacka på dörren till lärarens rum och ställa några frågor är inget konstigt.
Andra året var den hittills bästa perioden, då Felicia Andersson fick fördjupa sig i sitt favoritämne. Hon och klasskamraterna fick en grundlig genomgång av världens historia, från flodkulturerna till nutiden.
"Att gå ut på VFU kändes som en avgörande sak."
I samma veva utförde studenterna också sin första VFU, verksamhetsförlagda utbildning. Felicia Andersson fick veta att hon skulle praktisera i en högstadieskola i Mjällby i Blekinge.
– Att gå ut på VFU kändes som en avgörande sak. Oron var väl att det inte skulle fungera alls, och att man skulle inse att man inte passade som lärare.
Denna farhåga visade sig vara obefogad. Så fort hon kom ut till klassen och mötte barnen, så släppte spänningen. Även om hon fick stort ansvar för planering, undervisning och prov, så gick det galant.
– Vi hade hunnit läsa ganska mycket ämneskunskap innan, och det var skönt att ha lite på fötterna. Sedan handlar det ju om att testa kunskaperna i verkligheten, kanske modifiera en del så att det passar elevgruppen.
I mötet med eleverna har hon kunnat dra nytta av sina år inom ett serviceyrke där hon blivit van vid att handskas med människor. Samtidigt menar hon att veckorna på VFU bidrog med ny energi och nya tankesätt till utbildningen.
– En god egenskap som lärare är att ha tålamod med både andra och sig själv. Det är okej att göra fel – det är ju så du lär dig nya saker.
Även om historia alltjämt är favoritområdet, har hon lärt sig att uppskatta de andra ämnena.
– Till en början var jag kanske inte så intresserad av geografi, för jag förknippade det mest med att titta på kartor och lära sig namnen på länder och huvudstäder. Men nu har jag faktiskt fått upp ögonen för det ämnet!
"Det var en viktig insikt, att undervisningen inte måste ske i klassrummet hela tiden."
Hon konstaterar att det egentligen täcker in allt, från geologi och hur jorden fungerar till frågor om globalisering. Dessutom kan detta läras ut på en mängd olika sätt. Som lärarstudent har hon bland annat fått utföra exkursioner för att undersöka olika stenar.
– Det påminde mig också om hur jag, som liten, letade fossiler. Det var en viktig insikt, att undervisningen inte måste ske i klassrummet hela tiden. Man kan ta ut den i verkligheten, göra den intressant och jordnära.
Inom ämnet didaktik har studenterna fått diskutera olika sätt att lägga upp undervisning för att även väcka intresse bland skoltrötta tonåringar som ofta har andra tankar i huvudet.
– Visst är själva ämneskunskapen viktig, men det finns också en risk att det bara blir en vägg där informationen studsar tillbaka. Då måste man hitta andra ingångar för att nå fram till eleverna.
Själv hoppas hon att hennes egen nyfikenhet kan smitta av sig på eleverna, så att de själva vill sträva efter att lära sig något nytt.
– Det är ju den typen av lärare jag kommer ihåg från min egen skolgång – de som var öppna och nyfikna, och som uppmuntrade oss att själva undersöka.
Nu har hon avverkat mer än hälften av utbildningen. Hon konstaterar att tiden och terminerna svept förbi i en hast. För tillfället läser hon nationalekonomi inom ramen för kursen samhällsekonomi 3. Även detta är ett ämne som hon, till en början, kände sig lite tveksam inför.
– Men så fort historian kommer in så blir jag nyfiken. Det finns ju också ett historiskt perspektiv på finanskriser också, och då blir det genast intressant, säger hon och ler.
Till våren väntar ytterligare åtta veckors praktik.
– Det kliar lite i kroppen – man vill ju komma ut igen!
Felicia Andersson och hennes klasskamrater läser vissa kurser under sommaren. Därmed genomför de utbildningen under fyra år, i stället för fyra och ett halvt.
– Den främsta fördelen är att vi då tar examen till sommaren och kan söka arbete inför hösten.
"Jag ser fram emot detta med skräckblandad förtjusning. Det ska bli spännande!"
Lagom till höstterminen 2026 är hon nyutexaminerad ämneslärare och har förhoppningsvis ett arbete som väntar. Med ett examensbevis i fickan kommer hon visserligen känna sig redo, men långt ifrån fullärd.
– Under de här åren har vi absolut byggt en grund. Sedan hänger det på vad du gör med den kunskap du fått och vilken relation du bygger upp med eleverna. Jag ser fram emot detta med skräckblandad förtjusning. Det ska bli spännande!
Text och foto: Kerstin Weman Thornell