Alla har rätt till en god hälsa
Susanne Abrahamsson har testar många olika uppdrag sedan hon tog sin examen inom folkhälsovetenskap. Idag jobbar Susanne med att skapa förutsättningar för ett mer hälsofrämjande arbete för Funktionsstödsförvaltningens målgrupper.
Vad fick dig att söka en utbildning med folkhälsovetenskaplig inriktning?
Jag ville få mer förståelse och kunskap om vad som påverkar vår hälsa på olika nivåer och allra helst på grupp och samhällsnivå. Jag ville veta hur jag skulle kunna vara en del i att skapa förutsättningar för andra i samhället att må bra. Jag ville vara med och påverka och utveckla den jämlika hälsan på olika nivåer.
Vad innebär folkhälsa för dig?
Det handlar om att alla har rätt till en god hälsa oavsett vad du har med dig i bagaget och vem du är.
Folkhälsa beskriver en helhet som är så mycket mer än bara mat och rörelse utan också relationer, boendemiljö, kunskap, arbete, delaktighet, ekonomi, samhällets grundvärderingar mm.
Det innebär både att individen har ett ansvar för sin hälsa men också att samhället har ett ansvar genom att skapa goda förutsättningar till en god hälsa. Det handlar bland annat om att stärka och utveckla det hälsofrämjande arbetet till dem som behöver det mest – det vinner alla på.
Vad gjorde du efter examen?
Jag har haft olika uppdrag sedan examen
Projektassistent Internationella hälsokommunikatörer
Mitt främsta uppdrag blev att utbilda deltagarna inom olika områden såsom folkhälsa, som de sedan kunde använda sig av i sin framtida roll som hälsokommunikatörer. Det handlade också om att knyta olika samhällsaktörer till projektet för att ge deltagarna den kunskap de behövde för att kunna bistå sina landsmän med kunskap om det svenska samhället.
Folkhälsosamordnare och alkohol- och drogsamordnare mindre kommun
Tjänsten var helt ny och en grund för det kommunala folkhälsoarbetet som skulle byggas upp och det innebar att mina främsta uppgifter blev att upprätta en folkhälsoprofil, en kartläggning (blev sedan en FoU-rapport) och ta fram en folkhälsoplan. Det innebar att kommunens folkhälsoarbete fick en tydligare struktur, helhetsbild och det fram kom en ökad medvetenhet om vilka behov och prioriterade grupper kommunen hade.
Folkhälsostrateg Capio Närsjukvård (20 vårdcentraler)
Huvuduppdraget var att inom Hälsoval Skåne bygga upp en organisation och verksamhet på Capio Närsjukvårds vårdcentraler med utgångspunkt från det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. En tydlig struktur byggdes upp på vårdcentralerna med tvärsektoriella team som lokalt och självständigt utvecklar det hälsofrämjande synsättet och arbetet med levnadsvanorna.
Utvecklingssekreterare med folkhälsoinriktning, stadskontoret Malmö stad
Ett strategiskt arbete med varierande uppdrag såsom utvecklingsarbeten i samarbete med Malmöbor och olika samhällsaktörer för att ta fram beslutsunderlag till politiker. Ett av uppdragen var att vara processledare och skapa en struktur för utvecklingen av kommunens samarbete med den nationella minoriteterna. Ett annat var att planera, samordna och genomföra en stor slutkonferens för Malmös 5- åriga satsning på att stärka den sociala hållbarhet i Malmö, Områdesprogrammet i fem utvalda områden.
Folkhälsostrateg mindre kommun
Fokus var att utveckla den sociala hållbarheten genom till exempel utveckla Agenda 2030 i kommunen och se till att kommunen kom med i FN och SKL:s satsning Glokala Sverige. Det handlar också om att följa upp de prioriterade områden som valts ut i kommunens folkhälsoarbete genom ett välfärdsbokslut och det gjordes både via statistik och dialogmöten med nyckelpersoner för att få en så bra bild som möjligt över vad som utförts. Det handlade också om att ge ett processorienterad stöd till förvaltningarna inom området.
Vad innebär din nuvarande roll?
Jag jobbar som utvecklingssekreterare med hälsofrämjande inriktning, på Funktionsstödsförvaltningen vid Malmö stad. Mitt uppdrag är att skapa förutsättningar för ett mer hälsofrämjande arbete för Funktionsstödsförvaltningens målgrupper (personer med funktionsnedsättning) genom att
- Samordna för att skapa en gemensam utgångspunkt
- Stärka genom att synliggöra det som redan görs, exempelvis genom att synliggöra goda exempel.
- Utveckla genom att använda det som finns och utveckla det
utifrån verksamheternas behov och stödjande verksamheter. 6 prioriterade områden har valts ut: mat, rörelse, sömn, sex- och samlevnad, anhörigrelationer och kultur- och fritid.
Min främsta uppgift är att ta fram en plan för Funktionsstödsförvaltningens hälsofrämjande och förebyggande arbete, för att kunna ta fram planen görs nu en inventering över det som finns och för att kunna identifiera behovet hos verksamheterna. Inventeringens resultat blir underlaget till planen som ska tas fram. Utvecklingsarbetet förutsätter en delaktighet från alla nivåer i organisationen precis som en riktigt folkhälsoarbete ska göra.