Tanya hittade sin väg – som folkhälsovetare
Stort och brett eller smalt och nischat. På Folkhälsovetenskapligt program och magisterprogrammet i hälsovetenskap handlar det om att hitta sin egen väg, menar studenten och bokaktuella folkhälsovetaren Tanya Dauksz Kindblad.

När pandemin slog till tog Tanya Dauksz Kindblad chansen att börja om. Efter flera års arbete med att hjälpa barn och ungdomar med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) valde hon att säga upp sig och istället läsa in sin gymnasiebehörighet.
– Jag blev så trött av att det bara kom in fler och fler trasiga barn. Det spelade ingen roll hur mycket man än jobbade mot individen. Det fanns alltid fler som kom trasiga in i systemet, säger hon.
Valde att byta riktning
Insikten fick henne att söka sig bortom individen. Hon valde därför att studera Folkhälsovetenskapligt program med inriktning beteendevetenskap på Högskolan Kristianstad.
– Inom folkhälsovetenskap handlar det om att få så mycket hälsa för så många som möjligt med de minsta möjliga investeringarna. Det lockade mig, säger hon.
Utbildningen har påverkat henne långt utanför klassrummet. Som mamma till barn med autism och adhd har studierna gett både insikt och lättnad.
– Det har hjälpt mig att ta bort en del av skulden och skammen man som förälder gärna bär på när ens barn inte riktigt är normbeteende.
Hon berättar också hur utbildningen har hjälpt henne att se helheten – inte bara familjens situation, utan hur hela samhället påverkar människors livsvillkor.
– Det blev så tydligt för mig hur den typen av samhälle vi lever i faktiskt påverkar inte bara hur skolan fungerar utan också hur vi resonerar och agerar som familjer eller på arbetsplatser.
Från obehörig till författare
Fem år efter att hon läst upp gymnasiebehörigheten har hon tagit kandidatexamen, påbörjat en magisterutbildning – och skrivit boken ”Insatser utan behovsprövning i praktiken” tillsammans med kollegan Maria Ås.
– Vi hade en plan om att skriva om nya socialtjänstlagen som helhet, men då hade det blivit 1700 sidor. Men eftersom vi skulle göra en handbok så fastnade vi för den här lilla, lilla delen.
Maria Ås är socionom med stor erfarenhet inom den gamla socialtjänstlagen. Samtidigt har Tanya Dauksz Kindblad bidragit till arbetet med boken genom att plocka in delar utifrån det folkhälsovetenskapliga perspektivet.
– Så jag tror att boken är ganska lättbegriplig även om man inte är superhaj på just lagstiftningen, säger Tanya Dauksz Kindblad.

”Vi kände att vi satt på så mycket kompetens så att vi kanske skulle skriva en bok”, säger Tanya Dauksz Kindblad. Här tillsammans med medförfattaren Maria Ås.
I dag arbetar Tanya Dauksz Kindblad som konsult med fokus på kommuner. I arbetet har hon haft stor nytta av sin utbildning.
– Jag tror att min styrka är att se vilka delar vi behöver passa ihop för att det här pusslet som skapar samhället ska fungera. Det är nog också det som utbildningen har gett mig mest – förmågan att se samband.
” Även om allt var på distans så hade vi en otroligt fin sammanhållning”
Den sociala gemenskap som infann sig under studietiden spelade också en viktig roll i att hon trivdes.
– På det Folkhälsovetenskapliga programmet hade vi ett jättestort fokus på att vi gör utbildningen tillsammans. Även om allt var på distans så hade vi en otroligt fin sammanhållning, berättar hon.
Många får jobb – inom vitt skilda områden
Gemenskapen lever kvar i dag, trots att studierna är avslutade. Flera av kurskamraterna är hennes vänner för livet, som hon säger. De träffas fortfarande och kan utbyta yrkeserfarenheter, där många har fått jobb inom vitt skilda områden.
– Vi har en som är coach åt människor som länge har varit utanför arbetslivet. En annan har jobbat en hel del med ”Fritidskortet” som lanserades nyligen, och en tredje är enhetschef inom äldrevården.
"Det är viktigt att ta med sig att man kan göra den här kandidatutbildningen hur bred som helst”
Både under kandidat– och magisterstudierna ges utrymme för studenterna att välja den väg som passar dem bäst – oavsett om det är att fokusera inom ett visst ämne eller att bredda sig.
– Det är viktigt att ta med sig att man kan göra den här kandidatutbildningen hur bred som helst, men man kan också nischa sig mot det som faktiskt är ens intresseområde. Så mitt starka tips till nya studenter är att fundera på vad man vill göra och anpassa utbildningen efter det.
– Jag var lite mer go with the flow under kandidatutbildningen, så nu på magisterprogrammet försöker jag vara lite mer strategisk. Men det är inte alltid lätt för man hittar hela tiden nya saker som är väldigt intressanta och lätta att snöa in på.
”Det som har varit min drivkraft sedan jag började plugga är att jag vill kunna göra mer förändring”
När Tanya Dauksz Kindblad började utbildningen visste hon inte ens vad folkhälsovetenskap var. Hon säger lite skämtsamt att ämnet är så stort och komplext att hon knappt vet det än i dag. Men hon vet att hon valde rätt.
– Det som har varit min drivkraft sedan jag började plugga är att jag vill kunna göra mer förändring än man kan göra när man bara jobbar mot individ. Och det känner jag banne mig att jag har lyckats med.
Text och bild: Fredrik Palmqvist