Vietnam – Emma och Sara
I slutet av januari 2019 bestämde vi oss spontant för att göra vår primärvårdspraktik utomlands. Tidigare hade vi aldrig ens funderat på att göra VFU utomlands, från den ena dagen till den andra hade vi bestämt oss för att åka. Vi ville åka till något land i Asien och valet av destination blev enklare när vi blev informerade om Linnaeus Palme avtal i Vietnam, två stipendium som vi var glada över att få.
Resan hit var lång, en planerad mellanlandning i Qatar blev betydligt längre än tänkt eftersom planet vidare till Vietnam var fem timmar försenat. Vi landade i huvudstaden Hanoi, där vi möttes upp av en chaufför och en student som skulle köra oss till Hai Phong, staden vi skulle spendera de tio kommande veckorna. Vi blev avsläppta vid vår egen bokade lägenhet, där en av lärarna mötte upp oss. Efter att ha varit på resande fot i 24 timmar och knappt fått någon mat i oss var vårt första intryck av lägenheten att här vill vi inte bo. Redan dagen efter ändrade vi vår uppfattning om lägenheten och den var vår stora trygghet under hela resan, bästa beslutet vi tagit att bo där istället för på skolan som tidigare elever.
Vår första vecka innefattade en rundtur i staden och vi blev visade affärer och andra nödvändigheter och korta föreläsningar om landet och vården. Sedan drog praktiken igång direkt och första sjukhuset var barnsjukhuset där vi skulle spendera tre veckor. Där fick vi vårt första intryck av vietnamesisk vård och vi fick bland annat ge barn intramuskulära injektioner, bada och mata bebisar och sätta sond på för tidigt födda barn.
Nästa sjukhus var Viet Tiep som är ett allmänsjukhus, där fick vi två väldigt intressanta och lärorika veckor. Vi fick vara på många olika avdelningar, bland annat lung-, hjärt-, stroke-, intensivvårds-, mag- och tarmavdelning och den mest spännande var operationsavdelningen. Många olika sorters operationen utförs på detta sjukhus, där fick vi se allt ifrån höftoperation till bukoperationer. På de olika avdelningarna fick vi lära oss om de vanligaste åkommorna och behandling, vilket ibland var väldigt likt Sveriges och ibland inte alls.
Efter dessa veckorna var det äntligen dags för gynekologi och obstetrik. Första veckan var på en gynekologisk mottagning som tog emot både akuta och bokade patienter. Nästkommande vecka var vi på förlossningen och den tredje och sista veckan på detta sjukhus var vi på en avdelningar med sjukdomar för gravida och icke-gravida. Vi fick lära oss mycket om graviditeter, komplikationer, gynekologiska besvär och givetvis förlossningsförloppet.
Vår näst sista vecka spenderades med sjukgymnasterna där vi bland annat fick lära oss olika massagetekniker och olika typer av smärtlindring. Under denna veckan gjorde vi även hembesök hos patienter dels i staden, dels på landsbygden. Sista veckan blev väldigt lik men då fick vi gå med lärare som vi haft tidigare under vår resa, vilket var väldigt roligt. Sista dagen innan vi åkte hem bestod endast av en summering av vår långa resa och sedan fick vi säga hejdå.
Utöver all praktik har vi fått uppgifter från våra vietnamesiska handledare i form av vårdplaner och presentationer. Vårdplanerna gjordes utifrån patienter vi mött och sedan identifiera problem och åtgärder, vilket liknar Sveriges. Vi upplevde att det var ett lärorikt sätt att fördjupa sig i sjukdomar som sedan diskuterades med vår handledare. Vi två tillfällen höll vi en presentation om vår tid i Vietnam. Första gången var inför ett 40-tal lärare, läkare och utbytesstudenter, andra gången var på välkomstceremonin för nya sjuksköterskestudenter (inför typ 100 personer!).
Under resans gång har vi gjort några utflykter till Hanoi, Halong Bay och Cat ba. Vi har även upplevt och sett mycket i staden vi bor i (Hai Phong). Vi åkte till Hanoi två helger där vi upplevde staden, shoppingen och maten. Tre helger spenderades på Cat ba, som är en ö, med mycket sol och bad, detta var vår solklara favorit. Det var även skönt att komma iväg från all trafik som finns i staden vi bor i. Tyvärr hade vi ingen långhelg som kunde spenderas på Halong Bay, så någon båtutflykt bland öarna gjorde vi aldrig, men vi var nöjda ändå. Det har varit häftigt att prova på annan matkultur och kul att få uppleva olika ställen i Vietnam.
Befolkningen är väldigt hjälpsamma och trevliga, men det enda stora hindret är språket. Det är många som inte kan engelska överhuvudtaget vilket gör att vi fått kommunicera med kroppsspråk och google översätt. Vi är otroligt glada över att vi tog chansen att göra vår VFU utomlands och uppmanar alla som har möjlighet att göra detsamma. Denna resa har utvecklat oss som personer och givit oss erfarenheter och minnen som vi kommer bära med oss hela livet.
Emma Persson och Sara Månsson