Matematik och språklig mångfald i förskolan
30 hp

Kurskod: FO501L

Beslut: Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2013-02-19. Giltig från och med 2013-02-19. Ersätts av: FO502L - Matematik och språklig mångfald i förskolan.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Matematik/tillämpad matematik (MAA)

Utbildningsområden: Samhällsvetenskapliga området 75%, Naturvetenskapliga området 25%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: -

Engelsk titel: Mathematics and Children's Many Ways of Expressing Themselves in the Preschool

Diarienummer: U2013-242-392

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i Förskollärarutbildningen. Kursen är högskoleförlagd och innehåller 30 hp ämnesstudier.

Fördjupningsnivå

G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav


 Grundläggande behörighet samt pågående förskollärarutbildning med minst 100 hp godkända inom denna eller motsvarande. Dessutom ska mål för VFU i samtliga föregående delprov som innehåller VFU vara uppnådda.

Syfte

Kursen syftar till att studentens egna kunskaper i matematik fördjupas för att ge möjlighet att stimluera barns matematiska lärande. Kursen syftar också till att studenten utvecklar kunskaper kring ett ämnesintegrerat förhållningssätt.

Innehåll

Moment 1 Lek, utveckling, lärande: Grundläggande matematikutveckling, 7,5 hp
Momentet syftar till att studentens egna kunskaper i matematik fördjupas för att ge möjlighet att stimulera barns matematiska lärande. Ett helhetsperspektiv på barns språk- och matematikutveckling och en naturlig koppling mellan språk och matematik lyfts fram och belyses. Samtalets betydelse för att grundlägga en god begreppsutveckling inom matematiken diskuteras och problematiseras. Centrala områden som studeras är taluppfattning, rumsuppfattning, tidsuppfattning samt problemlösning. Begrepp samt dess samband som t ex likhet och olikhet, delar och helhet, former och mönster synliggörs. Sociala och kulturella skillnaders påverkan på barns matematikinlärning behandlas. Digitala verktyg som t ex olika matematikspel introduceras och prövas.

Moment 2 Lek, utveckling, lärande: Estetiska lärprocesser som redskap i barns lärande, 22,5 hp
Momentet syftar till att studenten utvecklar kunskaper kring ett ämnesintegrerat förhållningssätt till såväl yngre som äldre, såväl enspråkiga som flerspråkiga förskolebarns lärande. En viktig grundval är att utveckla en vidgad syn på språk där matematik, bild, musik, rörelse, tal- och skriftspråk tillsammans ses som redskap för lärande.

Studentens förståelse av de estetiska ämnenas betydelse för barns möjlighet att uttrycka erfarenheter, känslor och tankar bildar en röd tråd genom momentets innehåll och uppläggning. Musikens och bildens betydelse för barns lärande och utveckling behandlas i momentet och studenten ges möjlighet att utveckla kunskap kring förskollärarens möjlighet att använda och tillsammans med barn skapa egna bilder och egen musik. I momentet studeras dessutom forskning om barns rörelsebehov och hur man i förskolan kan arbeta för att barn ska få använda kroppen i fysisk aktivitet.

Studenten ges möjlighet att utveckla kunskap kring frågor om hur barns vardag och egna erfarenheter kan bilda utgångspunkt för lärande med särskild fokus på demokrati och förmåga till kritiskt tänkande. I momentet fördjupar studenten sina kunskaper om hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas av, för och med barn. Frågor kring talad, visuell och multimedial kommunikation relateras till studentens såväl som till barns förmåga att förstå, analysera och kritiskt reagera på och själv producera texter i olika mediala former. Målet är att studenten utvecklar sin förmåga att ge barn, oavsett sociala och kulturella skillnader, möjlighet att bli kritiska läsare och producenter av texter om sin omvärld. Olika platsers och miljöers betydelse för barns lek och lärande relateras till momentets övriga innehåll. Kristianstads biosfärområde fungerar för studenten i momentet både som exempel på en lärmiljö med förankring i närmiljön och som exempel på innehåll i pedagogisk verksamhet. Studenten ges möjlighet att utveckla kunskap om och problematisera utomhuspedagogiska perspektiv på barns språk- och matematikutveckling.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för barns tidiga begreppsbildning i matematik (1)
  • kunna diskutera lekens betydelse för barns lärande och utveckling med särskild fokus på matematik (2)
  • kunna ge exempel på och förklara estetiska uttryckssätt och estetiskt innehåll lämpat för yngre barns lärande, samt deras språkliga och matematiska utveckling (3).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna planera ett tematiskt arbete med utgångspunkt i estetiska lärprocesser, interkulturalitet och barns medievärldar (4)
  • tillsammans med andra kunna planera och analysera pedagogiska aktiviteter i matematik (5).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna värdera och motivera val av estetiska uttryckssätt och estetiskt innehåll lämpat för yngre barns lärande och språkliga samt matematiska utveckling (6)
  • kunna värdera barns behov av rörelse, lek och estetiska uttryckssätt för lärande och utveckling (7)
  • kunna diskutera och kritiskt värdera digitala mediers roll för barns läs- och skrivutveckling (8)
  • kunna värdera olika platsers betydelse för barns lärande och utveckling (9).

Genomförande

I kursen möter studenten varierande arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, gruppstudier, självständiga studier, laborativa moment, diskussioner och reflektioner. Moment 1 omfattar tre fältstudiedagar som används i syfte att studera och relatera matematik till barns perspektiv och förskolans verksamhet.

Som ett led i studien av olika platsers betydelse för barns lek, lärande och utveckling ingår i moment 2 tre fältstudiedagar. Dessa kopplas till tematiska studier där barns olika platser i vardagliga sammanhang som till exempel lekplatser, köpcentra, naturmiljöer studeras med utgångspunkt i de texter barnen möter i dessa miljöer.

Examination – prov och former

Moment 1
Delprov 1 (6 hp) Matematikutveckling. Individuell skriftlig tentamen utifrån centrala områden i förskolans matematik. Förväntade läranderesultat 1 examineras.

Delprov 2 (1,5 hp) Förskolebarnens matematikutveckling. Muntligt litteraturseminarium kopplat till frågor som särskilt rör de yngre förskolebarnens matematikutveckling. Förväntade läranderesultat 3 examineras.

Moment 2
Delprov 3 (10 hp) Lekens och de estetiska språkens betydelse. Individuell skriftlig tentamen relaterad till barns språk- och matematikutveckling. Förväntade läranderesultat 2, 3 och 5-7 examineras.

Delprov 4 (6,5 hp) Demokratifrågor och kritiskt tänkande. Individuell skriftlig hemtentamen samt muntlig redovisning med stöd av digital framställning, kopplad till studier av barns möjligheter till talad, visuell och multimedial kommunikation i förskolans verksamhet. Förväntade läranderesultat 4 och 8 examineras.

Delprov 5 (6 hp) Platsens betydelse. Individuell skriftlig hemtentamen samt en kompletterande framställning i valfritt medium, relaterad till platsens betydelse för barns lek, lärande och utveckling. Förväntade läranderesultat 9 examineras.

Betygsgraderna Underkänd, Godkänd och Väl godkänd tillämpas. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov 1, 3 och 4.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2013-02-19. Giltig från och med 2013-02-19. Ersätts av: FO502L - Matematik och språklig mångfald i förskolan.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen till denna kurs äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter dess sista giltighetsdatum. Därefter examineras studenten i enlighet med vid examinationstillfället gällande kursplan. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan inom ytterligare två år, efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med sagda kursplan.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1

  • Björklund, Camilla (2007), Hållpunkter för lärande: Småbarns möten med matematik. Åbo: Åbo Akademis förlag (195 s).

  • Björklund, Camilla (2010), Broadening the Horizon: Toddlers´ strategies for learning mathematics. International Journal of Early Years Education Vol 18:1, p 71-84.

  • Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) (2006), Matematik i förskolan. Göteborg: NCM/Nämnaren, Göteborgs universitet (109 s).

  • Pound, Linda (2008), Thinking and Learning about Maths in the Early Years. New York: Routledge (116 s).

  • Rundgren, Helen & Gottberg, Jessica (2006), Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR) (120 s).

  • Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001), Minoritetselever och matematikutbildning: En litteraturöversikt. Stockholm: Statens skolverk (131 s).

  • Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket (16 s). http://www.skolverket.se

  • Sperry Smith, Susan (2006), Early Childhood Mathematics. 3 upplagan. Boston: Pearson/Allyn and Bacon (278 s).

  • Utbildningsdepartementet (2006), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo 94. Stockholm: Fritzes (17 s).

Moment 2

  • Asplund Carlsson, Maj m.fl (2008), Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag (160 s).

  • Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2003), Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv – exempel i förskolan. HLS Förlag (295 s). Läsanvisningar Kap. 7 “Pedagogisk dokumentation: En praktik för reflektion och demokrati“ (20 s)..

  • Dahlgren, Lars Owe m.fl. (2007), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur (205 s).

  • Fagius, Gunnel, red (2007), Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s).

  • Fast, Carina (2007), Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (100 s).

  • Genishi, Celia & Dyson, Anne Haas (2009), Children, language and literacy: Diverse learners in diverse times. New York: Teachers College Press (163 s).

  • Holm, L. & Hellrup, H. P (2011), En bok om språk i förskolan. (Preliminär titel). Lund: Studentlitteratur Läsanvisningar Askjer Larsen, M. & Breinholt, Anne: Tvåspråkighet som referensram för språkutvärdering, 23 s..

  • Jagtøien, Greta Langlo (2002), Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare (244 s).

  • Jonsson, Agneta (manus) Allt är möjligt här och nu: Förskolans lärare talar om didaktik för de yngsta barnen. Anmärkning: Licentiatavhandling som beräknas läggas fram vid Göteborgs Universitet våren 2011.

  • Jönsson, Karin, red (2009), Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber (190 s). Läsanvisningar Axelsson, Monica: Vardagsspråk och skolspråk i utveckling, 25 s..

  • Kennedy, Birgitta (1999), Glasfåglar i molnen: Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS (176 s).

  • Molander, Kajsa (2007), Leka och lära matematik ute i förskolan. Halmstad: Naturskoleföreningen (88 s).

  • eller.

  • Molander, Kajsa (text) & Gulve, Ingrid (illustrationer) (2005), Att lära in matematik ute. Halmstad: Naturskoleföreningen (135 s).

  • Nordin-Hultman, Elisabeth (2004), Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (247 s).

  • Paulsen, Brit (1996), Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur (141 s).

  • Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008), Hur långt är ett äppelskal? Tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber (232 s).

  • Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket (16 s). http://www.skolverket.se

  • Skolverket (2006), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. (20 s). http://www.skolverket.se Anmärkning: Sökord: LPO94

  • Skolverket (2010), Perspektiv på barndom och lärande: En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (239 s). Läsanvisningar Hartsmar, N. & Jönsson, K.: Lärandets vem, varför, vad och hur i förskolan och skolans tidiga år, 40 s.. http://www.skolverket.se

  • Vasquez, Vivian Maria (2004), Negotiating critical literacies with young children. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates (158 s).

Kortadress: www.hkr.se/kfo501l