Fritidshemspedagogik och utvecklingsarbete - fördjupning
15 hp
Kurskod: GF1500
Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2024-06-12. Giltig från och med 2025-01-20.
Nivå: Avancerad nivå
Utbildningsområde: Undervisningsområdet 100%
Huvudområde: Ej huvudområde.
VFU-andel: -
Engelsk titel: School-age Educare and development work - advanced course
Diarienummer: U2024-242-990
Allmänna uppgifter
Kursen ges som fristående kurs på distans med fyra digitala träffar/termin.
Fördjupningsnivå
A1F Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
Förkunskaps- och behörighetskrav
Examen för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem samt Svenska 3/Svenska nivå 3 eller motsvarande.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper inom fritidshemspedagogik och dess tillämpning i professionen. Kursens syftar även till att studenten ska utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete inom fritidshemmets verksamhet.
Innehåll
Kursen behandlar:
Moment 1
- Dokumentation, planering och utvärdering.
- Barndomar – att möta elever i en komplex och föränderlig omvärld.
- Värdepedagogik - barns och ungas livsvillkor och tillhörighet.
- Lärarens kunskapssyn i fritidshemspedagogik.
- Fritid och fritidshem som vardagliga samhällsarenor.
Moment 2
- Pedagogiskt utvecklingsarbete.
- Kvalitet i fritidshem.
- Utveckling i samverkan.
- Metoder för utvärdering i relation till fritidshemspedagogik.
Lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten
- kunna visa kunskap och förståelse inom fritidshemspedagogik, inbegripet såväl brett kunnande som fördjupade kunskaper inom centrala delar av området (1)
- kunna visa förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer relevanta för professionen (2)
- utifrån en fördjupad förståelse för fritidshemspedagogik kunna utveckla metoder för planering och dokumentation för såväl formella som informella lärandemiljöer i syftet att stimulera till elevers utveckling (3)
- kunna visa fördjupad insikt i hur ovanstående kunskaper kan omsättas i utformningen av utvecklingsarbete (4)
- med vetenskapligt förhållningssätt kunna planera, genomföra och redovisa ett utvecklingsarbete grundat i fritidshemmets praktik (5)
- kunna beskriva och kritiskt reflektera kring undervisningens och det fritidshemspedagogiska utvecklingsarbetets etiska komplexitet och påverkan på elever (6).
Genomförande
I kursen möter studenten lärarledd undervisning i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Kursuppgifter diskuteras och behandlas enskilt och i grupp. Fältstudier i pedagogisk verksamhet förekommer. Kursen genomförs som självstudier. Kursen förutsätter tillgång till dator, headset och internetuppkoppling samt tillgång till fritidshem. Kursen innehåller även en del text/artiklar på engelska.
Examination – prov och former
På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
Delprov 1 (4 hp) Värdepedagogik.
Två examinerande seminarier samt en enskild skriftlig inlämning. Lärandemål 1-2 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.
Delprov 2 (3,5 hp) Dokumentation, planering och utvärdering.
Enskild muntlig redovisning med tillhörande skriftlig dokumentation. Lärandemål 3 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.
Delprov 3 (7,5 hp) Pedagogiskt utvecklingsarbete.
Enskild skriftlig rapport av genomfört utvecklingsarbete som föregås av ett examinerande seminarium. I delprovet ingår även en kollegial granskning av det genomförda utvecklingsarbetet med fokus på utvecklingsarbetets framtida betydelser för fritidshemmet. Lärandemål 4-6 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.
För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på delprov 2 och 3.
Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.
Kursutvärdering
Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.
Beslut
Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2024-06-12. Giltig från och med 2025-01-20.
Revideringar
Övergångsbestämmelser
Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.
Övrigt
Uppdatering av förkunskaps- och behörighetskrav enligt rektorsbeslut dnr: 2025- 112-186. Datum för uppdatering 2025-03-10.
Litteratur
Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.
Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.
-
Andersson, Erik, Rudsberg, Karin, Sundhäll, Marcus & Teledahl, Anna (2022), Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring – ett helhetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur (249 s).
-
Bae, Sang Hoon., Mahoney Joseph L., Maschke, Sabine. & Stecher, Ludwig. (red.) (2019), International development in Research on extended education. Leverkusen: Verlag Barbara Budrich (300 s).
-
Bergnehr, Disa (2019), Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 5, 49-61 (13 s). https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373
-
Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia (2006), Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. 5 upplagan. Lund: Studentlitteratur (447 s). Övrigt: 5., [omarb.] uppl.
-
Einarsdottir, Johanna, Juutinen, Jaana, Emilson, Anette, Ólafsdóttir, Sara M, Zachrisen, Berit & Meuser, Sarah (2022), Children’s perspectives about belonging in educational settings in five European countries. European Early Childhood Education Research Journal 30 (3), 330-343 (14 s). https://doi.org/10.1080/1350293x.2022.2055099
-
Johannesson, Peter & Olin, Anett (2023), Teachers’ action research as a case of social learning: Exploring learning in between research and school practice. Scandinavian Journal of Educational Research 68(4), 735-749 (15 s). https://doi.org/10.1080/00313831.2023.2175253
-
Karlsson, Ove (1999), Utvärdering - mer än metod: tankar och synsätt i utvärderingsforskning: en översikt. Stockholm: Svenska kommunförbundet (96 s). Övrigt: Tillgänglig på Internet: https://www.soch.lu.se/sites/soch.lu.se/files/o-karlsson-utvardering.pdf
-
Lager, Karin (2024), Children’s experiences: The institutional grip of evaluation in Swedish school-age educare. Journal of Childhood, Education and Society 5(1), 61-71 (11 s). https://doi.org/10.37291/2717638X.202451334
-
Rönnerman, Karin, Edwards-Groves, Christine & Grootenboer, Peter (2018), Att leda från mitten: lärare som driver professionsutveckling. 1 upplagan. Stockholm: Lärarförlaget (127 s).
-
Rönnerman, Karin, Grootenboer, Peter & Edwards-Groves, Christine (2017), The practice architectures of middle leading in early childhood education. International Journal of Child Care and Education Policy (Seoul) 11(1), 1-20 (20 s). https://doi.org/10.1186/s40723-017-0032-z
-
Skolverket Aktuella styrdokument. http://www.skolverket.se
-
Thornberg, Robert (2004), Värdepedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige 9(2), 99-114 (16 s).
-
Artiklar tillkommer om ca 200 sidor.