Svenska för grundlärare (GS) II
15 hp

Kurskod: GSS25L

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2021-06-17. Giltig från och med 2021-11-08.

Nivå: Grundnivå

Utbildningsområde: Humanistiska området 100%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: -

Engelsk titel: Swedish for Primary Teachers (GS) II

Diarienummer: U2021-242-1326

Allmänna uppgifter

Kursen är campusförlagd och ingår i Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6. Kursen ges år 1.

Fördjupningsnivå

G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav







Grundläggande behörighet samt pågående Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 med minst 15 hp godkända inom denna eller motsvarande.

Syfte

Kursens övergripande syfte är att studenten mot bakgrund av nutidens heterogena klassrum ska utveckla fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper avseende grundskolans svenskämne. Kursen ger fördjupad teoretisk och praktisk förberedelse för undervisning i svenska i grundskolans årskurs 4–6.

Innehåll

Texter och litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv: Kursen behandlar barns och ungas litteraturläsning . Med utgångspunkt i intersektionella perspektiv fördjupas kunskaperna om litteraturens betydelse för elevers språk- och identitetsutveckling. Kunskaperna om receptionsteoretiska och narratologiska perspektiv fördjupas och såväl litteraturvetenskapliga begrepp som analysverktyg används didaktiskt i samband med läsning av barn-och ungdomslitteratur. Vidare belyses språkliga och kulturella skillnader i de nordiska språken genom läsning av skönlitterära texter på originalspråk och i diskussioner utifrån grannspråksdidaktiska aspekter.

Textanalys i ett ämnesdidaktiskt perspektiv: I kursen tillämpar studenten olika grammatiska verktyg och ämnesdiskurser på brukstexter i syfte att utveckla ett textanalytiskt metaspråk och bekanta sig med modeller för textanalys som redskap för analys av elevtexter. Centralt i kursen är en helhetssyn på text och textskapande för textsamtal med utgångspunkt i texters funktion. Vidare behandlas det svenska språkets ljudsystem i syfte att diskutera elevers läs- och skrivutveckling i ett didaktiskt perspektiv.

Elevers tal-, läs- och skrivutveckling i ett ämnesdidaktiskt perspektiv: I kursen behandlas – utifrån beskrivande, analytiska och didaktiska perspektiv – elevers tal-, läs- och skrivutveckling under mellanåren mot bakgrund av elevernas tidigare språkutveckling. Kunskaper om literacy fördjupas och teorier om språkutvecklande förhållningssätt, multimodalitet och medveten pedagogisk planering beaktas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och i relation till alla elevers lärande. Vidare behandlas hur svenskämnets kursplaner förhåller sig till skolans praktiker och har förändrats över tid. 

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten

  • med teoretisk medvetenhet kunna redogöra för och tillämpa grundläggande textanalytiska begrepp samt förekommande analytiska modeller i ett didaktiskt perspektiv (1)
  • med teoretisk medvetenhet kunna redogöra för och tillämpa grundläggande litteraturanalytiska begrepp samt förekommande analytiska modeller i ett didaktiskt perspektiv som även inbegriper grannspråksdidaktiska ställningstaganden (2)
  • med teoretisk medvetenhet kunna beskriva och diskutera möten mellan text och läsare (3)
  • med teoretisk medvetenhet kunna diskutera skönlitterära texter för barn- och unga med utgångspunkt i intersektionella perspektiv (4)
  • kunna redogöra för grundläggande drag i det svenska språkets ljudsystem och kunna använda fonologiska iakttagelser för att diskutera elevers språkutveckling (5)
  • systematiskt kunna tillgodogöra sig och jämföra forskningsresultat från skilda forskningsfält med relevans för svenskämnet (6)
  • med teoretisk och ämnesdidaktisk medvetenhet kunna redogöra för och reflektera över undervisningens villkor och utmaningar utifrån ett språkutvecklande förhållningssätt relaterat till elevers tal-, läs- och skrivutveckling (7)
  • med teoretisk och ämnesdidaktisk medvetenhet kunna redogöra för och reflektera över hur kursplaner och undervisningen i svenska har förändrats över tid (8)
  • med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet kunna planera, och didaktiskt argumentera för, hur ett undervisningsmoment i svenska kan planeras, genomföras och utvärderas (9)
  • kunna använda ett akademiskt språk i tal och skrift (10).

Genomförande

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier med övningar (individuellt eller i grupp) samt fältstudier.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delprov 1 (5 hp) Texter och litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv.
Examineras genom muntlig gruppexamination och individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 2–4 och 10 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (5 hp) Textanalys i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.
Examineras genom individuell salstentamen bestående av två deluppgifter. Lärandemål 1, 5 och 10 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (5 hp) Elevers tal-, läs- och skrivutveckling i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.
Examineras genom 4 seminarier och en individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 1-2 och 6–10 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på minst två av delproven.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2021-06-17. Giltig från och med 2021-11-08.

Revideringar

2021-10-11
Revidering av litteraturlista och förtydligande av text under innehåll
Revidering giltig från och med 2022-03-28.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Bergh Nestlog, Ewa & Danielsson, Kristina (2020), Textskapande i grundskolan : utveckla funktionella skrivpraktiker. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur (190 s).

  • Blikstad-Balas, Marte (2018), Literacy i skolan. Lund: Studentlitteratur (154 s).

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015), Från fabler till manga 1. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barnlitteratur, i Svenska barnboksinstitutets skriftserie nr 131. Malmö: Gleerups (300 s). Läsanvisningar Läses enligt anvisningar.

  • Bunar, Nihad, Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg, Caroline (red) Lärande, skola, bildning (2020), Utbildning och mångkulturalitet - det globala samhället. 5 upplagan. Stockholm: Natur & Kultur (13 s).

  • Gibbons, Pauline (2018), Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 5 upplagan. Lund: Studentlitteratur (278 s).

  • Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997), Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (303 s). Läsanvisningar Läses enligt anvisningar.

  • Ingemansson, Mary (2020), Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (290 s). Läsanvisningar Läses enligt anvisningar.

  • Josefsson, Gunlög (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (259 s).

  • Josefsson, Gunlög (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (205 s).

  • Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red) (2019), Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber (205 s). Läsanvisningar Läses enligt anvisningar.

  • Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010), Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur (126 s).

  • Madsen, Lis (2006), Nabosprogspedagogik. Dansklærerforeningen. Läsanvisningar Läses i urval. Övrigt: Tillgänglig som pdf

  • Oakhill, Jane, Cain, Kate & Elbro, Carsten (2018), Läsförståelse: insikt och undervisning. Stockholm: Liber (192 s).

  • Smedberg Bondesson, Anna (2017), Högskolepedagogisk debatt (2): 21-28. Grannspråksdidaktik och grannspråkskommunikation i lärarutbildningarna http://hkr.se

  • Wernersson, Inga, Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg, Caroline (red) Lärande, skola, bildning (2020), Genusordning och utbildning - förr och nu. 5 upplagan. Stockholm: Natur & Kultur (20 s).

Skönlitteratur och artiklar tillkommer om ca 700 sidor enligt anvisningar av kursansvarig.

Kortadress: www.hkr.se/kgss25l