Idrott och hälsa för undervisning i åk 1-6
30 hp

Kurskod: GVI302

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2020-11-17. Giltig från och med 2021-01-18.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Idrott (IDA)

Utbildningsområden: Övriga områden 85%, Verksamhetsförlagd utbildning 15%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: 4,5 hp

Engelsk titel: Physical Education and Health: Teaching in Grades 1-6

Diarienummer: U2020-242-2162

Allmänna uppgifter

Kursen är campusförlagd och valbar inom Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem eller grundskolans årskurs 4-6. Kursen ges år 2. Kursen ges även som fristående kurs. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 4,5 hp.

Fördjupningsnivå

G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav



Grundläggande behörighet samt lärarutbildning med minst 30 hp godkända inom denna eller motsvarande.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper och förmåga att utforma och utveckla undervisningen i ämnet idrott och hälsa i grundskolans årskurser 1-6. Kursens syfte är också att studenten utvecklar ett reflekterande förhållningssätt till god bildningsmiljö för fysisk aktivitet och hälsa samt övas i att observera och analysera barns motoriska förmåga för att utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför välja adekvata övningar som främjar barns fortsatta motoriska utveckling.

Innehåll

Kursen behandlar:

  • Grundläggande kunskaper om människans motoriska lärande och utveckling utifrån såväl ett biologiskt, socialt som psykologiskt perspektiv. 
  • Rörelselära med hänsyn till kroppens anatomi, fysiologi, motoriska utveckling hos barn och ungdomar. 
  • Motivationsfaktorer och andra psykologiska faktorer som spelar roll i valet att vara fysiskt aktiv eller stillasittande.
  • Kursinnehållet kopplas till innehållet i kunskapsområdena "rörelse" och "friluftsliv och utevistelse" samt "hälsa och livsstil" i kursplanen för idrott och hälsa i grundskolans läroplan (Lgr11). Bedömning för motoriskt lärande och betygsättning i det kriterierelaterade betygssystemet kopplade till de tre olika kunskapsområdena bearbetas och exemplifieras.
  • Frisk- och riskfaktorer för hälsa samt läroplanens övergripande mål och riktlinjer för hälso- och livsstilsfrågor med betoning på elevernas fysiska förmåga och den fysiska aspekten på hälsa.
  • Begreppet hälsa i ett bredare hållbarhetsperspektiv.
  • Hur livsstilsfrågor, levnadsvanor och rörelseaktiviteter kan stimulera och motivera den enskilda eleven till att påverka sin individuella fysiska förmåga. 
  • Under handledning i yrkesrollen ska studenten utveckla sin didaktiska förmåga att planera, genomföra och värdera fysiska aktiviteter samt ta ställning i frågor som rör fysisk aktivitet, hälsa och livsstil som kopplas till elevens lärande i åk 1-6.
  • Yrkesrollen berörs ständigt i alla moment som behandlas i kursen, men speciellt fokus på yrkesrollen hålls under VFU-perioden. 
  • Val av metodik, ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv med fokus på det centrala innehållet i Lgr11. Kunskap om hur digitala verktyg kan användas i undervisning samt problematiseras.
  • Grovmotoriska och sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap, rörelse och dans till musik, simning och livräddning, vistelse i natur- och utemiljö, skidåkning, vandring och paddling, kartförståelse och orientering samt allemansrätten. 
  • Risk- och säkerhetsfaktorer vid såväl inomhus- som utomhusundervisning. 
  • Säkerhet under friluftsliv och hantering  av nödsituationer vid vatten under både sommar- och vintertid. 
  • Hjärt- och lungräddning (HLR).

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • med adekvata begrepp kunna beskriva barns motoriska utveckling och inlärning samt redogöra för hur människors motoriska förmåga kan utvecklas och rörelsebehovet kan tillgodoses i olika åldrar (1)
  • med adekvata begrepp kunna beskriva kroppens anatomi, funktioner och fysiologi (2)
  • kunna förklara och problematisera olika rörelseaktiviteter (3)
  • kunna redogöra för frisk-och riskfaktorer för hälsan samt kunna diskutera begreppet hälsa sett i ett brett perspektiv (4)
  • kunna redogöra för levnadsvanornas och livsstilens betydelse för fysisk förmåga ur både ett fysiskt och ett psykologiskt perspektiv (5).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna tolka och tillämpa innehållet i skolans styrdokument i arbetet med att utveckla elevers motoriska förmåga och hälsa (6)
  • kunna presentera, organisera och riskbedöma olika rörelseaktiviteter (7)
  • kunna planera, organisera, praktiskt visa, genomföra och utvärdera rörelseaktiviteter (8)
  • kunna observera och analysera barns motoriska förmåga och kunna välja adekvata övningar som främjar barns fortsatta motoriska utveckling samt att bedöma och betygsätta prestationer (9).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna analysera, kritiskt granska, värdera och välja såväl ämnesstoff, digitala verktyg som adekvata övningar utifrån aktuell didaktisk forskning och skolans styrdokument (10)
  • kunna jämföra och kritiskt granska organisation och genomförande av rörelseaktiviteter (11)
  • kunna observera, analysera, bedöma och betygsätta resultaten av rörelseaktiviteter (12)
  • kunna observera, analysera och bedöma sitt eget och andras ledarskap i rörelseaktiviteter (13)
  • kunna söka, analysera och använda aktuell forskning inom ämnesområdet fysisk aktivitet, motorik och hälsa (14)
  • kunna analysera, kritiskt granska, värdera och se progression genom hela barnets skolgång i ämnet idrott och hälsa och se enskilda lektioner och övningar som delar i progressionen (15).

Genomförande

Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbeten, laborationer och seminarier, demonstrationer, praktiska lektioner, friluftsliv och VFU. Studentens prestationer utvärderas genom skriftliga salstentamina, papers, examinerande seminarier, ledarövningar, praktiska prov i olika idrotter samt examinationsbesök på VFU.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delprov 1 (7 hp) Motorisk utveckling och inlärning, anatomi och fysiologi.
Skriftliga individuella tentamina i motorik och anatomi/fysiologi, ett individuellt paper i motorik, ett individuellt paper i anatomi/fysiologi. Lärandemål 1-2, 5, 8-10 och 14-15 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (7 hp) Idrottsdidaktisk tillämpning. 
Praktiska examinationer i olika idrotter och rörelseaktiviteter såväl i grupp som individuellt med tillhörande självvärdering och reflektionsinlämning. Individuellt paper i bedömning och betygsättning med tillhörande examinerande seminarium. Individuellt paper i musik och rörelse. Lärandemål 3, 7-13 och 14-15 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (6 hp) Hälsa och livsstil och idrottspsykologi.
Individuellt paper i idrottspsykologi, individuellt paper i hälsa och livsstil samt två examinerande seminarier med tillhörande reflektionsinlämningar. Lärandemål 4-6 och 14 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (5.5 hp) Friluftsliv, utevistelse och orientering.
Grupparbeten och skriftlig kamratutvärdering av ledarskap i relation till friluftsteknik examineras. Praktisk individuell examination av skidåkning respektive orientering, individuellt paper i orientering, simundervisning, simprov och praktiska livräddningsprov i vatten samt HLR. Lärandemål 3, 7-13 och 15 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (4.5 hp) Praktisk tillämpning i VFU.
Studenten planerar, organiserar, genomför undervisning kopplat till aktuella styrdokument och aktuell ämnesdidaktisk forskning. Studenten dokumenterar i ett VFU-formulär pedagogiskt förhållningssätt, reflektioner, planering och organisation som examineras i en VFU-rapport. VFU-perioden omfattar 15 heldagar i en sammanhängande period och föregås av fyra fältdagar på VFU-platsen. Till VFU kopplas ett hälsoprojekt som genomförs under VFU och redovisas efter VFU i form av en rapport. Lärandemål 6-9, 10-13 och 15 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 23 hp.
För delprov 5 äger studenten rätt att examineras vid högst 3 examinationstillfällen och omexamination görs nästföljande år när kursen ges på nytt. Begränsningen införs på grund av att dessa moment inte kan arrangeras för enskild student samt att VFU kräver betydande extraresurser för att kunna genomföras. För delprov 1-4 ges studenten möjlighet att examineras vid tre tillfällen det år kursen ges, och därefter i samband med att kursen ges igen nästföljande år.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Dekan kan, efter föredragning av programområdesansvarig, avbryta en students VFU med omedelbar verkan om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten för personer som studenten möter på sin VFU, eller dessa personers förtroende för högskolans eller VFU-platsens verksamhet uppenbart riskeras. När en VFU avbryts med stöd av denna föreskrift underkänns studenten på aktuellt delprov/kurs och ett verksamhetsförlagt utbildningstillfälle är därmed förbrukat.  Vid ett avbrytande ska en individuell plan upprättas gemensamt av programområdesansvarig och examinator i samråd med studenten och en av studentkåren utsedd representant. Planen beslutas av programområdesansvarig. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollerna av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske. 
Beslut om studentens fortsatta deltagande i VFU inom ramen för utbildningen, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av dekan efter föredragning av programområdesansvarig. En student äger rätt till maximalt två kunskapskontroller. Efter två genomförda och ej godkända kontroller har studenten ej rätt till fortsatt deltagande i VFU inom ramen för utbildningen. 
Om en student avbryter sin VFU på eget initiativ, och detta skett av annan orsak än laga förfall (t.ex. egen sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång, i samtliga fall med uppvisande av läkarintyg), leder avbrottet till att studenten underkänns på delprovet/kursen. Studenten erbjuds i sådant fall en ny VFUperiod såvida inte det maximala antalet examinationstillfällen redan uppnåtts.

Hantering av frånvaro under VFU-perioden - Lärarprogrammen
Att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär både att kvalificera sig genom att uppfylla ett antal specificerade lärnademål och genom att socialiseras in i miljö där det framtida yrket kommer att utföras. Godkänd VFU till den omfattning som föreskrivs i respektive examensordning utgör ett krav för att erhålla förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. VFU innebär heltidsstudier och genomförs i enlighet med högskolans VFU-periodschema. Studentens närvarotid dokumenteras i VFU-omdömet.

Vid frånvaro om högst 20 % kommer studenten och handledaren, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när och hur VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska göras innevarande termin och kan praktiseras med principen strödagar. Vid frånvaro om högst 30 % kommer studenten, handledaren och kursansvarig lärare, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska om möjligt göras under innevarande termin och sammanhängande.

Student som varit frånvarande mer än 30 % på grund av sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång och har ett läkarintyg erbjuds en ny VFU-period i enlighet med upprättad individuell studieplan. Student som varit frånvarande mer än 30 % av andra skäl än ovanstående får betyget underkänd på VFU-perioden. I VFU-omdömet finns en beskrivning av DOKUMENTATION VID UNDERKÄNNANDE som ska följas vilket innebär att OM-VFU görs enligt den individuella studieplan som upprättas. På http://www.csn.se/ kan studenten se när och om frånvaro ska anmälas till CSN.

 

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2020-11-17. Giltig från och med 2021-01-18.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Behnke, Robert S. (2015), Anatomi för idrotten: fakta om rörelseapparaten. Stockholm: SISU idrottsböcker (320 s).

  • Berg, U. (2008), Metodik i redskap. Stockholm: Svenska gymnastikförbundet

  • Brügge, B., Glantz, M. & Sandell, K. (red.) (2018), Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 5 upplagan. Stockholm: Liber (283 s).

  • Ekblom-Bak E, Ekblom B & Hellenius M-L. (2010), Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen 9 (107 s). Övrigt: s.587-588

  • Enkvist, I. & Henrekson, M. (2017), Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas. Stockholm: Dialogos (255 s).

  • Ericsson, Ingegerd (2018), Rör dig-lär dig! Motorik och lärande (red 2018). Stockholm: SISU Idrottsböcker (190 s).

  • Hallberg, L.R. (red.) (2010), Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur (358 s).

  • Hansen, A. (2016), Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm: Fitnessförlaget (253 s).

  • Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003), Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur (398 s).

  • Jönsson, A. (2020), Lärande bedömning. 5 upplagan. Lund: Gleerups Utbildning AB (184 s).

  • Klingberg, T. (2011), Den lärande hjärnan: Om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur (206 s).

  • Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2007), Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (304 s).

  • Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan (2016), Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Lund: Studentlitteratur (176 s).

  • Skolverket (2012), Kursplanen i ämnet idrott och hälsa - diskussionsunderlag för grundskolan.. http://www.skolverket.se

  • Skolverket (2012), Bedömningsstöd i idrott och hälsa för åk 4-6. Stockholm: Skolverket (23 s).

  • Skolverket (2018), Betyg och betygsättning. Stockholm: Skolverket (54 s).

  • Skolverket (2018), Allmänna råd för betyg och betygsättning. Stockholm: Skolverket

  • Skolverket (2019), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.. 6 upplagan. Stockholm: Skolverket (299 s).

  • Sollerhed, Ann-Christin (2017), Fysisk aktivitet en universalmedicin: förutsatt att man tar den!. 5 upplagan. Kristianstad: Kristianstad University Press (15 s). Läsanvisningar sid.35-49. http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1105751/FULLTEXT01.pdf Anmärkning: I Nilsson, Bo och Clausson, Eva (red.) Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet, s. 35-49

  • Sollerhed, Ann-Christin (2006), Young today - adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents. Lund: Faculty of Medicine, Lund University (126 s). https://lup.lub.lu.se/search/files/4375720/546604.pdf

  • Sollerhed, A-C., Apitzsch, E., Råstam, L. & Ejlertsson, G. (2008), Factors associated with young children‘s self-perceived physical competence and self-reported physical activity. Health Education Research 23(1). Läsanvisningar s.125-136. http://academic.oup.com/her/article/23/1/125/837743

  • Sollerhed, A-C., Horn, A., Culpan, I. & Lynch, J. (2020), Adolescent physical activity-related injuries in school physical education and leisure-time sports. Journal of International Medical Research 48(9), 1–12 Anmärkning: DOI: 10.1177/0300060520954716

  • Stening - Furén, B. (2007), Metodik och teknik i matta och hopp. Farsta: Svenska gymnastikförbundet (80 s).

  • Tonkonogi, M. & Bellardini, H. (2012), Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom: för hälsa, prestation och individuell utveckling. Stockholm: SISU idrottsböcker (150 s).

  • Wehlin, Anita (2015), Orientera i skolan. 2 upplagan. Stockholm: SISU Idrottsböcker (83 s).

Kortadress: www.hkr.se/kgvi302