Kursbeskrivning för kurs LFB20U

Kursens namn

Svenska för lärare åk 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.

Antal högskolepoäng

30 hp

Målgrupp

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen som är avsedd för åk 1–3 utan att vara ämnesbehörig.

Studietakt

Halvfart

Start- och slutdatum

2024-09-02 – 2025-06-08

Kursens innehåll och upplägg

Kursen utgår från grundtanken att såväl teorier som deltagarnas erfarenheter ska diskuteras i perspektiven av lärarens roll och alla elevers möjligheter till delaktighet. En annan grundtanke är att all lärarutbildning som rör elevers tal-, skriv- och läsutveckling ska ses i ett flerspråkighetsperspektiv. En tredje utgångspunkt är att generella lärarkompetenser och ämnesdidaktisk kompetens utgör två sidor av samma mynt. Det handlar alltså om lärares möjligheter att leda arbetsprocesser och skapa ett arbetsklimat som stödjer alla elevers utvecklingsmöjligheter och stärker deras glädje och lust att lära och utvecklas.

Kursen har en stark didaktisk inriktning, det vill säga en inriktning mot ämnesteori, ämnesdidaktik och generella lärarkompetenser med utgångspunkt i aktuella styrdokument som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Lärares olika redskap att följa och bedöma barns lärande och utveckling utifrån kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 utgör bärande inslag, liksom klassrumsobservationer samt dokumentation, beskrivning, reflektioner och diskussion av deltagarnas egen undervisning.

Moment 1: Elevers tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv

Momentet innehåller både ett ämnesteoretiskt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Inom momentet studeras och diskuteras aktuell forskning om elevers tidiga tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv och literacy-praktiker i och utanför skolan med särskilt fokus på elever i behov av stöd och flerspråkighet. Det innebär kunskap om hur (olika) elevers väg in i skriftspråket kan se ut och utvecklas, genom att tala, lyssna, läsa och skriva i ett meningsfullt sammanhang. Samtalets betydelse för att skapa en god grund för en gynnsam språkutveckling lyfts särskilt och hur samtal kan bidra till ökat språkligt stöd och motivera alla elever att göra sin röst hörd i samspelet i klassrummet. Förmågan, och viljan, att tala, läsa och skriva belyses också ur ett demokrati- och genusperspektiv bl.a. genom att analysera samtalsmönster i klassrummet, både mellan elever och mellan lärare och elever.

Moment 2: Muntliga och skriftliga texter och genrer

Elevers möte med olika texter och genrer, såväl muntliga som skriftliga, analyseras och diskuteras i perspektivet av deras erfarenheter av olika medier och textgenrer. Sonderande samtal används i den egna verksamheten som ett verktyg för att få fördjupad kunskap om elevers attityd och inställning till läsande och skrivande i och utanför klassrummet. Samtalen genomförs med särskilt fokus på genus (t.ex. flickors och pojkars textval) och flerspråkiga elever. Med utgångspunkt i aktuella styrdokument studeras barnlitteraturens historia, modern barn- och ungdomslitteratur, samt olika sätt att förbereda (t.ex. genom bild- och textanalys), genomföra, dokumentera och utvärdera textsamtal. Detta prövas också i den egna verksamheten. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och olika digitala medier studeras, och problematiseras, som redskap för läsande och skrivande i klassrummet. Informationssökning och förmågan att kritiskt granska källor, för lärare såväl som elever, diskuteras i ljuset av skolans digitalisering.

Moment 3: Lärarens roll i elevers tal-, skriv- och läsutveckling

Inom momentet behandlas den pedagogiska miljöns betydelse för ett lustfyllt lärande och lärares möjligheter att skapa stimulerande pedagogiska miljöer i och utanför klassrummet. Även skolbibliotekets betydelse som pedagogisk miljö och som mötesplats för lärande studeras. Lärarens betydelse som ledare för arbetet i klassrummet analyseras med utgångspunkt i observationer av den dagliga verksamheten där teorier om lärande och utveckling belyses. Vidare behandlas pedagogens egen retoriska förmåga i den muntliga relationen med elever, kollegor och föräldrar t.ex. genom inspelning av den egna undervisningen och kollegialt samarbete. Lärarens skriftspråksundervisning i vid mening analyseras och diskuteras med utgångspunkt i olika teorier om lärande och språkutveckling med särskilt fokus på flerspråkighet och elever i behov av stöd. Deltagarna genomför en analys av den egna verksamheten för att identifiera utvecklingsområden inom befintlig språkundervisning, pedagogiska miljöer m.m. Analysen används för att göra smärre förändringar och studera utfallet av dessa.

Moment 4: Olika sätt att stödja elevers språkutveckling

Inom momentet belyses och diskuteras olika sätt att stödja elevers språkutveckling, t.ex. hur man kan stötta elever att gå från vardagsspråk till skolspråk. Genrepedagogiken studeras och prövas som en modell för explicit undervisning. Modellering, mini-lektion, par-samtal m.m. används som redskap för att tydliggöra moment eller aktiviteter som är nya eller svåra för eleverna. Forskning om läsförståelsestrategier och hur man kan arbeta med dessa på olika sätt prövas också i momentet. Vidare studeras hur arbetet kring ett sammanhållet tema eller arbetsområde kan stödja språk- och kunskapsutvecklingen för alla elever, särskilt elever med annat modersmål än svenska samt elever i behov av stöd. Flerspråkighet belyses ur ett ämnesintegrerat och tematiskt perspektiv på lärande där en sammanhållen kunskapskontext, gemensamt stoff och gemensamma referensramar är grundbulten för det språkande som sker i klassrummet. I detta sammanhang diskuteras också transspråkande som en möjlighet att låta flerspråkiga elever få använda alla sina språkliga resurser i klassrummet. Vidare belyses hur ett inkluderande förhållningssätt, där alla elever och deras erfarenheter, ses som en tillgång.

Moment 5: Stödmaterial och bedömning i det språkutvecklande arbetet

Elevtexter analyseras och diskuteras i gruppen för att få fördjupad kunskap om elevens språkliga kunskapsnivå samt hur läraren kan utveckla sin undervisning och stödja den enskilda elevens tal-, läs- och skrivutveckling. Skolverkets stödmaterial för kartläggning och bedömning, aktuella styrdokument samt forskning kring bedömningsfrågor t.ex. bedömning av multimodala elevtexter studeras, analyseras, används och diskuteras i gruppen för att utveckla den egna undervisningen. Vidare problematiseras frågor kring summativ och formativ bedömning med utgångspunkt i deltagarnas egna erfarenheter samt hur formativ bedömning kan användas för att utveckla och konkretisera strategier för elevernas fortsatta språkutveckling. Inom momentet prövas och diskuteras också hur olika kartläggningsmaterial kan användas i arbetet med elevers tal-, skriv- och läsutveckling och som underlag för bedömning och betygssättning i förhållande till gällande kurs- och ämnesplaner. Deltagarna analyserar Skolverkets kartläggningsmaterial Nya språket lyfter! ur ett elev-, föräldra-, lärar-, och arbetslagsperspektiv samt Bygga svenska för årskurs 1-3 som är ett material för bedömning och kartläggning av nyanlända elever.

Moment 6: Fördjupningsarbete

Moment 6 genomförs som ett skriftligt fördjupningsarbete där deltagaren ringar in ett område inom kursens ram att studera ytterligare. Fördjupningsarbetet ska vara till gagn för deltagaren, dennes elevgrupp och verksamhet. Arbetet innebär kamratrespons och opponering. Det innebär också att fördjupa de teoretiska kunskaperna kring ett valt område samt att genomföra en mindre empirisk undersökning. Fördjupningsarbetet mynnar ut i en rapport där deltagaren använder ett akademiskt språkbruk och visar ett vetenskapligt förhållningssätt till den egna verksamheten och dess utvecklingsmöjligheter.

Former för examination

Kursen examineras genom sex delprov.

Delprov 1 (4,5 hp) Elevers tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv. Lärandemål 1, 9 och 14 examineras genom en enskild skriftlig inlämningsuppgift samt gruppdiskussioner, skrivuppgifter, observationer på digital lärplattform. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (4,5 hp) Muntliga och skriftliga texter och genrer.

Lärandemål 3, 11 och 12 examineras genom en parvis skriftlig examination där olika slags texter analyseras och används t.ex. vid textsamtal samt gruppdiskussioner, skrivuppgifter, observationer på digital lärplattform. Betygsgraderna U och G
tillämpas.

Delprov 3 (4,5 hp) Lärarens roll i elevers tal-, skriv- och läsutveckling.

Lärandemål 4, 5 och 13 examineras genom en enskild skriftlig uppgift där deltagaren bl.a. studerar och analyserar sin egen roll som ledare i klassrummet samt gruppdiskussioner, skrivuppgifter, observationer på digital lärplattform. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (4,5 hp) Olika sätt att stödja elevers språkutveckling.

Lärandemål 2, 6 och 8 examineras genom en enskild skriftlig examination där bl.a. klassrumsobservationer används för att kritiskt analysera, granska och diskutera planering och genomförande av undervisning för att stödja elevers språkutveckling, litteraturseminarium via nätet samt gruppdiskussioner, skrivuppgifter, observationer på digital lärplattform. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (4,5 hp) Stödmaterial och bedömning i det språkutvecklande arbetet.

Lärandemål 7, 10 och 18 examineras genom en enskild skriftlig uppgift där deltagaren beskriver, diskuterar och problematiserar hur olika stödmaterial och formativ bedömning kan användas i det språkutvecklande arbetet i klassrummet samt gruppdiskussioner, skrivuppgifter, observationer på digital lärplattform.

Delprov 6 (7,5 hp) Skriftligt fördjupningsarbete.
Lärandemål 15, 16 och 17 examineras genom en enskild skriftlig examination med responsarbete i grupp. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska deltagaren

kunna redogöra för och resonera kring aktuell forskning om elevers språkutveckling och lärande samt kritiskt förhålla sig till olika forskningstraditioner inom området. (1)
visa kunskap om forskning om läsförståelsestrategier och hur man kan arbeta med dessa i en klassrumskontext. (2)
kunna använda, diskutera och problematisera olika digitala medier som redskap för läsande och skrivande i klassrummet och förstå vikten av källkritik i ljuset av skolans digitalisering. (3)
genom observationer av sig själv och sin verksamhet visa kunskap om lärarens betydelse som ledare för arbetet i klassrummet och hur lärarens roll kan utvecklas. (4)
med utgångspunkt i olika teorier om elevers tal-, läs- och skrivutveckling och den egna verksamheten kunna diskutera, analysera och problematisera lärarens roll för att skapa stimulerande pedagogiska miljöer och stödja alla elevers möjlighet till utveckling. (5)
kunna diskutera och problematisera ett ämnesintegrerat förhållningssätt till undervisning och förstå betydelsen av en sammanhållen kunskapskontext. (6)

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska deltagaren

genom analys och användning av kartläggnings- och bedömningsmaterial kunna diskutera och problematisera formativ och summativ bedömning. (7)
visa förmåga att tillämpa och problematisera olika sätt stödja alla elevers språkutveckling men med särskilt fokus på flerspråkiga elever och elever i behov av stöd. (8)
visa förmåga att inta ett både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv på undervisningen i klassrummet. (9)
med utgångspunkt i elevtexter och egna erfarenheter av verksamhet med elever diskutera olika teorier om elevers tal-, läs- och skrivutveckling. (10)
kunna använda och analysera sonderande samtal med elever i det språkutvecklande arbetet med särskilt fokus på genus och flerspråkighet. (11)
kunna förbereda, genomföra, dokumentera och utvärdera textsamtal i grupp. (12)
ha förmåga att utvärdera och identifiera ett mindre utvecklingsområde inom den egna verksamheten knutet till språkundervisning och pedagogiska miljöer. (13)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska deltagaren

kunna genomföra och analysera samtalsmönster i den egna verksamheten ut ett demokrati- och genusperspektiv. (14)
självständigt kunna planera och genomföra en mindre empirisk studie som utmynnar i ett fördjupningsarbete, en skriven rapport. (15)
självständigt kunna beskriva, motivera och kritiskt förhålla sig till egna ställningstaganden kring utvecklandet av elevers lyssnande, talande, läsande och skrivande med utgångspunkt i aktuell forskning, egna erfarenheter och kurslitteratur. (16)
kunna presentera, diskutera och analysera egna och meddeltagares texter och ge konstruktivt stöd i gensvarsgrupper. (17)
med utgångspunkt i forskning om multimodalt textskapande och autentiska elevtexter förhålla sig till hur bedömning och kartläggning kan ske på ett för språkutvecklingen gynnsamt sätt. (18)

Undervisningsform

Distans. Kursen är en distanskurs där all undervisning sker via en Internetbaserad kursplattform. Resterande tid utgör själv-, fält- och gruppstudier med nätbaserad kommunikation.

Kursens lärare

Linn Alsenfelt, universitetsadjunkt i svenska.
Linn är en erfaren lärare inom grundskolans tidigare år, med inriktning mot specialpedagogik samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Hon har under flera år arbetat med att leda insatser för elevers läs- och skrivutveckling, samt att handleda lärare i sin professionsutveckling. Linn har även stor erfarenhet av att undervisa nyanlända elever samt i svenska som andraspråk.

Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap.
Mary är folkskollärare med lång yrkeserfarenhet från grundskolans mellanstadium samt fil. dr och lektor i svenska inriktning litteraturvetenskap. Hon har även lång erfarnhet av arbete inom lärarutbilningen, främst med barn- och ungdomslitteratur. Mary har även i stor omfattning jobbat med uppdragsutbildning inom områdena litteraturdidaktik och skolbiblioteksfrågor, bland annat flera år inom Läslyftet. Inom Läslyftet har Mary både varit med och tagit fram moduler samt ansvarat för handledarutbildning.

Camilla Ohlsson, universitetsadjunkt i svenska, fil. mag. i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur.
Camilla har lång erfarenhet av arbete i förskola, skola, särskola samt fritidshem och är utbildad 1-7 lärare samt fritidspedagog. Camilla arbetar inom lärarutbildningen samt med uppdragsutbildningar inom områdena litteraturdidaktik och tidig språkutveckling och har under flera år varit kursansvarig för kurserna i Lärarlyftet II i svenska för lärare åk 1-3.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker fortlöpande under kursens gång och utifrån olika perspektiv i relation till kursens mål och med tanke på kursens kvalitet. Deltagarnas helhetsupplevelse av kursens måluppfyllelse diskuteras samt utvärderas genom en skriftlig enkät vid kursens avslutning. Utvärderingen ska ge de deltagande lärarna möjlighet att reflektera över sin egen utveckling i förhållande till de förväntade målen som presenteras i kursplanen samt hur dessa kan relateras till den egna yrkesverksamhetens utveckling. Utvärdering och dess innehållsliga återkoppling ska betraktas som en del av kursens genomförande. Utvärderingsresultatet delges deltagarna och uppdragsgivaren samt ingår som underlag för vidareutveckling av kursen.

Lämplighet, förmågor och erfarenhet

Kursens lärare har lång erfarenhet av att undervisa inom ramen för lärarlyftet och arbete med distansstudier. Kursen har genomförts 10 gånger (inkl ht19) med goda utvärderingar. Eftersom deltagarna arbetar samtidigt som de läser kursen är upplägget flexibelt och möjliggör att deltagarna i stora delar kan välja när de lägger tid på att göra uppgifter, läsa kurslitteratur m.m. Avhandlingen behandlas i kursen och ger goda kunskaper om vad multimodalitet är och problematiserar bedömning av multimodalt textskapande. Mary Ingemansson forskar bl.a. om skönlitterär läsning och historiemedvetande i mellanåldrarna och i kursen används hennes bok Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap och är utökad med avsnitt riktade explicit mot arbete med skönlitteratur i yngre åldrar. Camilla Ohlsson har med sin breda erfarenhet av att arbeta inom olika skolformer en god överblick över vad eleverna har med sig då de kommer till skolår 1 och vad som väntar dem när de börjar på mellanstadiet. Att hon har arbetat med elever i behov av stöd (både inom grundskolan och särskolan) gör att hon kan ge perspektiv på hur lärare kan arbeta för att stötta dessa elever. Kunskaper om barn- och ungdomslitteratur och hur man kan arbeta med skönlitteratur inom ramen för ett ämnesintegrerat arbetssätt har hon beskrivit i boken Litteraturläsning i förskolan tillsammans med kollegor från andra lärosäten (Jan Nilsson och Ulla Damber).

Sedan kursen gavs första gången höstterminen 2014 i Lärarlyftet II har ca 50 lärare genomgått kursen med godkänt resultat. Sedan Lärarlyftet startade ht2020 har 35 lärare ytterligare avslutat kursen med godkänt resultat och 18 deltagare förväntas bli klara vt24.

Kursen har fått höga omdömen av deltagarna. Över lag framhåller flera deltagare att valet av litteratur är en av kursens styrkor. Kursen har aktuell litteratur kopplad till praktiska exempel på undervisning och även relevanta teorier som uppfattas av många som mycket bra. Flera nämner kursens uppgifter att utföra i klassrummet som en annan av kursens styrkor. Kursens upplägg uppfattas av flera som mycket bra då tre veckors perioderna gör att det finns goda möjligheter att kombinera studierna med arbetet.