Kursbeskrivning för kurs LFB25U

Kursens namn

Svenska för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet.

Antal högskolepoäng

90 hp

Målgrupp

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen utan att vara ämnesbehörig.

Studietakt

Ht23 18 hp

Vt24 18 hp

Ht24 18 hp

Vt25 18 hp

Ht25 18 hp

Start- och slutdatum

2023-08-28 – 2026-01-18

Antal deltagare

Min 10, max 30

Kursens innehåll och upplägg

Kursen syftar till att ge deltagarna möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper i ämnet svenska och svenskämnets didaktik för att bli behöriga att undervisa i årskurs 7-9. Innehållet tar sin utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten. Kursen har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lärande och innehållet baseras på aktuell forskning. Kursen ska öka lärarens förmåga att reflektera över sin egen och sina elevers tal-, läs- och skrivutveckling samt olika aspekter som påverkar densamma. Arbetet med att utveckla förmågan att se och bedöma elevers lärande problematiseras. Kursdeltagarna ska kunna följa och bedöma elevers språkutveckling och kunskapsutveckling utifrån nationella kursplanemål med förankring i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Lärares olika redskap att följa och bedöma elevers lärande och utveckling utifrån kunskapskraven i Lgr11 utgör ett bärande inslag. Underlag för diskussioner om dokumentation, utvärdering, beskrivning och reflektion utgår från kursdeltagarnas egen undervisningspraktik.

Med utgångspunkt i styrdokumenten får deltagarna utforma sin pedagogiska plattform relaterat till svenskämnet och svensklärarens roll. Deltagarna får under kursens gång aktivt följa och diskutera ämnesspecifik pedagogisk debatt samt kritiskt granska läromedel, båda tryckta och digitala. I utvecklingen av rollen som svensklärare ingår även observationer och utvärdering av undervisning i ämnet samt kontakter med skolpolitiker och övriga beslutsfattare.

Kursen ger inledningsvis deltagarna en orientering i vetenskaplig terminologi och metod för textanalys inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap, med anknytning till ämnesdidaktiska frågeställningar. Analyser av texter kombineras med värdering av textutformning utifrån genreförväntningar, textmönster och mottagaranpassning.

Kursen behandlar svenska språkets struktur, inkluderande såväl språkets form som funktion och stavnings- och interpunktionsregler. Kunskaperna i språkstruktur sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom olika problematiseringar och tillämpningar för undervisning och används för att analysera såväl elevtexter som deltagarnas egna arbeten. I kursen studeras även strukturen i muntliga texter utifrån ett retoriskt perspektiv. Inom ämnesområdena fonetik och samtalsanalys får deltagarna analysera formella och informella texter i och utanför skolans värld.

I kursen ingår studier av skönlitteraturen från forntiden till modern tid samt barn- och ungdomslitteratur, liksom språkutvecklande arbete med skönlitteratur för att både öka elevers läslust och förmåga att uppleva och bearbeta texter och öka elevernas kunskaper i olika ämnen. Skolans litteraturundervisning och litterära kanon genom tiderna diskuteras. Deltagarna får genom olika analyser av centrala texter inom olika skönlitterära genrer – epik, dramatik, lyrik – samt brukstexter av varierande slag, bland annat lärobokstexter, kunskap om texterna och deras användare, texternas funktion och relation till texter utanför skolan. Resonemangen kring litteraturdidaktiska frågeställningar fördjupas under den senare delen av kursen och litteraturens förhållande till olika historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses ytterligare liksom läs- och tolkningsstrategier för analys av olika medieformer. Ett intersektionalistiskt perspektiv anläggs på litteraturtolkning med fokus på maktfrågor i relation till genus-, klass- och etnicitetsfaktorer. Litteraturens roll i relation till det moderna samhället belyses, och diskussioner förs kring hur man i skolan kan arbeta med den nyare litteraturen utifrån ämnesdidaktisk forskning.

I kursen ingår även ämnesområdena språkhistoria, dialekter, språklagstiftning, minoritetsspråk samt invandrarspråk och svenska som andraspråk som introduceras och problematiseras utifrån ett skolperspektiv.

Kursen lyfter fram språkliga, sociala, kulturella och individuella aspekter på språktillägnande, retorik, berättande, berättande texter och sakprosatexter, texter som kombinerar ord, bild och ljud samt skolbibliotekets roll i lärandet. Informationssökning och källkritik utgör centrala moment.

Kursen ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. Kursen ska bland annat öka deltagarnas förmåga att arbeta dialogiskt och att reflektera över sin egen och sina elevers tal- läs- och skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar denna utveckling. Den ger också kunskaper om olika arbetsformer och en ökad förmåga att möjliggöra en större grad av elevdelaktighet i all undervisning.

I kursen ingår arbetssätt som visar på olika lässtrategier för att tolka och analysera text från olika medier. Narrativ analys såväl som pedagogiskt riktad textanalys och olika texters budskap bearbetas. Textens syfte och textens användning diskuteras och integreras i olika skolämnen som ett pedagogiskt redskap.

Kursens stoff, villkor och arbetssätt präglas av ett inkluderande förhållningssätt gentemot nyanlända elevers lärande, och elever med olika kulturell bakgrund betraktas som en tillgång, där flerspråkigheten tas tillvara som en berikande resurs. Undervisningen tar hänsyn till kulturell mångfald i val av arbetssätt liksom i val av litteratur. Den visar på olika kreativa och varierande arbetssätt som anpassas också till elever som är i behov av särskilt stöd. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i undervisningsformer såväl som i litteraturval. Vid ett moment får deltagarna välja bland ett antal texter som tillgodoser de egna villkoren på arbetsplatsen. Den ämnesdidaktiska förankringen innebär bland annat en fördjupad diskussion om olika lärstilar och uppmuntrar även ett ökat kollegialt lärande, inte minst med hjälp av de fortlöpande diskussioner mellan deltagarna som förs på lärplattformen. Alternativa samarbetsformer introduceras och används i samband med analys- och bearbetningsuppgifter.

I kursen behandlas aktuella styrdokument och bedömningsforskning. Deltagarna får bedöma elevers arbeten, såväl formativt som summativt, utifrån kunskapskrav och skriva skriftliga omdömen. Arbetet med att utforma pedagogiska planeringar kopplas samman med de i kursen ingående verksamhetsförlagda moment som genomförs i den egna verksamheten. All verksamhet, såväl den skolförlagda som den universitetsförlagda, integrerar ett kunskapshöjande arbetssätt medhänsyn till den snabba teknologiska utvecklingens nya landvinningar vad gäller IT-resurser.

Deltagarna ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i skolan. Löpande förs en värdegrundsrelaterad diskussion med syfte att öka medvetenheten om sådant som genus-, klass- och etnicitetsfaktorers betydelse. Kursen förutsätter ett aktivt deltagande under de direkta kursträffarna, på kursplattformen och i arbetet med kursuppgifterna.

Kursen som omfattar 90 hp består av 14 moment med följande innehåll:

Moment 1: Svenskämnets villkor och förutsättningar, 3,5 hp
Momentet behandlar svenskämnet och svensklärarrollen ur olika aspekter, historiskt, innehållsligt och didaktiskt. Deltagarna får med utgångspunkt från styrdokumenten utforma sin pedagogiska plattform relaterat till svenskämnet och svensklärarens roll. Inom ramen för momentet ges deltagarna möjlighet att studera svenskämnet utifrån ansvarsfördelningen hos kommun, skolpolitiker och andra beslutsfattare. Lärandemål 1, 15, 24

Moment 2: Svenska språkets struktur, 7,5 hp
Momentet behandlar svenska språkets grammatiska struktur. Språkstrukturen på olika nivåer studeras genom beskrivning och analys på ord-, fras-, sats- och textnivå. Kunskaperna i språkstruktur sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom olika problematiseringar och tillämpningar under arbete med autentiska elevtexter och andra exempel på språkutveckling i tal och skrift, där även frågor som berör flerspråkighet och svenska som andraspråk lyfts fram. Lärandemål 2, 16, 25

Moment 3: Språkförhållanden i Sverige och i övriga Norden, 4 hp
Momentet introducerar ett språkhistoriskt perspektiv på språkbruket genom tiderna och låter deltagarna bekanta sig med begreppet dialekt, de olika språken i Norden och de nationella minoritetsspråken i Sverige i ett kontrastivt syfte. Kunskaperna om språklig variation i tid och rum sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom olika problematiseringar och tillämpningar under arbete med autentiska texter i olika genrer och från olika medier. Under momentet diskuteras språkets betydelse för den egna identitetsbildningen i samband med att minoritetsspråk, flerspråkighet och svenska som andraspråk behandlas i ett resursperspektiv, och i ett skolperspektiv problematiseras samarbetet mellan klasslärare, modersmålslärare och studiehandledare.
Lärandemål 3, 17, 26.

Moment 4: Språk- och textvärldar – en introduktion, 7,5 hp
Momentet ger en orientering i vetenskaplig terminologi och metod för textanalys inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap, med anknytning till ämnesdidaktiska frågeställningar. Analyser av texter kombineras med värdering av textutformning utifrån genreförväntningar, textmönster och mottagaranpassning. I momentet ingår studier av centrala texter inom olika skönlitterära genrer – epik, lyrik och dramatik – med fokus på hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig från varandra. Vidare analyseras brukstexter av varierande slag, såsom beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter i syfte att låta deltagarna bekanta sig med syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kunskaperna om olika texters form och förutsättningar sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom att deltagarna tränar sin förmåga att arbeta genrepedagogiskt. Lärandemål 4, 5, 18, 27, 28.

Moment 5: Litteraturen från forntiden till 1900, 7,5 hp
Momentet behandlar viktiga drag i litteraturhistoriska epoker. Ett urval centrala texter från forntiden till sekelskiftet 1900 studeras, inklusive barn- och ungdomslitteratur. Momentet belyser litteraturens roll i de antika, medeltida samt tidigmoderna samhällena, varvid litteraturens förhållande till olika historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses. Skolans litteraturundervisning och litterära kanon genom tiderna diskuteras. Relationen författare-text-läsare diskuteras mot bakgrund av skönlitteraturens förmåga att belysa människors villkor och identitets- och livsfrågor, och deltagarna tränas i att analysera skönlitterära gestaltningar ur ett genusperspektiv. Resonemangen kring litteraturdidaktiska frågeställningar från tidigare kurser fördjupas och deltagarna utvecklar successivt sin kunskap om relevant terminologi och metod. Lärandemål 6, 7, 18, 19, 27.

Moment 6: Den moderna litteraturen, 7,5 hp
Momentet behandlar 1900-talets litteratur fram till nutid och ger därvid en ytterligare fördjupad och breddad orientering om litteraturvetenskapens frågeställningar samt ytterligare kunskaper i litteraturvetenskaplig terminologi och metod. Litteraturens förhållande till olika historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses ytterligare. Tematiska perspektiv lyfts fram för att visa på idé- och motivmässiga samband. Litteraturens roll i relation till det moderna samhället belyses, och diskussioner förs kring hur man i skolan kan arbeta med den nyare litteraturen. Momentet tar även upp ungdomars förhållande till läsning och skönlitteratur, belyser vikten av ett läsfrämjande arbete samt ger viss orientering i modern svensk och internationell ungdomslitteratur. Kunskaperna om skönlitteraturen sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom att deltagarna tränar sin förmåga att leda litteratursamtal utifrån olika litteraturdidaktiska samtalsmodeller och med hjälp av olika meningsskapande praktiker i ett inkluderande syfte . Lärandemål 6, 7, 18, 19, 27.

Moment 7: Språklig variation i muntliga och skriftliga genrer, 7,5 hp
Momentet introducerar ämnesområdet samtalsanalys samt behandlar även grundläggande fonetiska aspekter på svenska språket. Deltagarna får analysera såväl formella som informella muntliga texter i och utanför skolans värld, samt tränas i att analysera muntliga texter utifrån ett retoriskt perspektiv med hänsyn till anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Genom olika analyser fördjupar deltagarna sin kunskap om skriftliga texter i allmänhet och specifikt om elev- och lärobokstexter samt deras relation till genrer utanför skolan. Momentets innehåll kopplas till aktuell textforskning och till bedömning av elevtexter. Lärandemål 8, 20, 28, 29.

Moment 8: Bedömning och betygssättning, 3,5 hp
Momentet behandlar bedömningsforskning och innehåll och tolkning av styrdokument för bedömning. Deltagarna får bedöma autentiska elevlösningar på olika skolrelaterade uppgifter, såväl formativt som summativt, utifrån aktuella kunskapskrav. Deltagarna får även utforma skriftliga omdömen och underlag för diskussioner kring elevers språkutveckling. Arbetet med att utveckla sin förmåga att se och bedöma elevers lärande problematiseras, till exempel genom ett flerspråkighetsperspektiv Deltagarna ska kunna följa och bedöma elevers språkutveckling och kunskapsutveckling utifrån lokala och nationella kursplanemål med förankring i läroplanen. Lärandemål 9, 21, 31.

Moment 9: Forskning, tillämpning ur ett didaktiskt perspektiv, 4 hp
Momentet behandlar kunskap och lärande utifrån ett kritiskt förhållningssätt och innehållet baseras på aktuell forskning. Momentet tar sin utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten. Deltagarna läser och redovisar en aktuell avhandling med relevans för utbildningens innehåll samt opponerar på en annan redovisning. Innehållet kopplas didaktiskt till deltagarnas egna erfarenheter och egen praktik. Lärandemål 10, 22, 32.

Moment 10: Språksociologi och språkbruk, 4 hp
Momentet behandlar kulturella, sociala och individuella aspekter på språkbruk. Språkliga lekter relaterat till kön, ålder och social tillhörighet belyses samtidigt som attityder till olika former av språkbruk problematiseras. Informationssökning och källkritik är ett centralt innehåll i kursen liksom kunskap om barns och ungas sätt att förhålla sig till en föränderlig och digital mediekultur, till exempel genom sociala medier. Kunskaperna om digitala medier sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom att deltagarna tränar sin förmåga att dels använda sig medvetet av digitala verktyg och digitala medier, dels problematisera deras didaktiska potential. Lärandemål 9, 11, 13, 21, 23.

Moment 11: Fältstudier, 3,5 hp
Momentet omfattar en temadag om språk som genomförs av deltagarna i den egna verksamheten. I momentet ingår planering, genomförande och utvärdering samt dokumentation av arbetsprocessen. Lärandemål 12, 13, 21, 28.

Moment 12: Tal-, läs- och skrivutveckling, 7,5 hp
I momentet ingår att deltagarna ska skriva en enskild uppsats baserad på enskilda och skriftliga redogörelser och reflektioner med utgångspunkt i kurslitteratur och den egna yrkesverksamheten vad gäller fördjupad tal-, läs- och skrivutveckling för elever i grundskolan, samt dokumentation, självbedömning, bedömning och betyg. Momentet är en ämnesdidaktisk fördjupning i svenska och ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan lärande å ena sidan och en språkligt, kognitivt och identitetsmässigt utvecklande undervisning å den andra. Deltagarna får öva sin förmåga att arbeta dialogiskt och reflektera över sin egen och sina elevers tal-, läs- och skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar densamma, bland annat flerspråkriktighet. Arbetet med att utveckla förmågan att följa och bedöma elevers lärande problematiseras. Arbetet med att utforma pedagogiska planeringar kopplas samman med i kursen ingående moment som genomförs i den egna verksamheten. Lärandemål 10, 11, 13, 20, 21, 22, 28.

Moment 13: Skönlitteratur som pedagogiskt redskap, 7,5 hp
Momentet behandlar skönlitteraturen som ett pedagogiskt redskap, bland annat inom ramarna för en språkligt, kognitivt och identitetsmässigt utvecklande undervisning i alla ämnen. Kunskaperna om olika språkutvecklande arbetssätt sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom att deltagarna tränar sin förmåga att arbeta med skönlitteratur för att öka elevers intresse för att läsa och skriva, men också deras förmåga att uppleva och bearbeta texter i syfte att öka sina kunskaper i olika ämnen. Lärandemål 11, 13, 14, 21, 28.

Moment 14: Vetenskapligt arbete, 15 hp
I detta moment får deltagarna under handledning tillämpa sina metodologiska och teoretiska kunskaper inom ämnet i ett självständigt arbete. Arbetet ska ha en didaktisk inriktning och kan skrivas inom språk eller litteraturvetenskap. Momentet omfattar uppsatsarbetets alla moment: val av teori och metod, formulering av forskningsfråga, planering och genomförande av en empirisk undersökning, analys och slutsatser. I momentet ingår även försvar av det egna arbetet och opposition på någon annans arbete. Lärandemål 10, 13, 22, 23, 32, 33.

Former för examination

De examinationsformer som förekommer i kursen är skriftlig tentamen, skriftlig hemtentamen med analysuppgifter och muntliga redovisningar. Examinationer kan ske såväl enskilt som i grupp. Genomgående gäller att god språkbehandling och god presentationsteknik krävs vid all examination. Arbetet förutsätter kursdeltagarnas aktiva deltagande i planering, genomförande och utvärdering. Detta bedöms kontinuerligt.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska deltagaren

kunna redogöra för svenskämnets förändringar över tid (1)
kunna redogöra för svenskans språkliga struktur på olika nivåer (2)
kunna beskriva språkförhållandena i Sverige översiktligt när det gäller standardspråk, dialekter, Sveriges fem minoritetsspråk och det flerspråkiga klassrummet (3)
kunna redogöra för grundläggande litteratur- och språkvetenskaplig textanalys (4)
kunna redogöra för vilka funktioner litteratur- och språkvetenskaplig textanalys kan fylla i ett intersektionellt mångfasetterat och didaktiskt sammanhang (5)
med förankring i grundläggande begrepp kunna redogöra för centrala litteraturhistoriska utvecklingslinjer och verk från antiken till och med sekelskiftet 1900 samt från det moderna genombrottet till nutid (6)
kunna redogöra för hur människors litterära utbyten och infallsvinklar kan skifta i olika åldrar och beroende på grupptillhörighet och genusaspekter (7)
kunna redogöra för olika teoretiska och ämnesdidaktiska infallsvinklar på samtalsanalys, retorik samt läromedels- och elevtextanalys (8)
kunna redogöra för olika teoretiska och ämnesdidaktiska infallsvinklar på bedömning av elevtexter (9)
kunna redogöra för forskning och debatter om språk- och kunskapsutveckling samt kunna söka ny kunskap för att arbeta med elevers vidare språkutveckling och lärande (10)
kunna redogöra för språktillägnande i ett flerspråkighetsperspektiv och med hänsyn till aspekter såsom genus, etnicitet och social tillhörighet (11)
kunna redogöra för mål och syften i aktuella ämnes- och kursplaner samt planera och utvärdera verksamhet utifrån dessa (12)
kunna diskutera aktuella teorier avseende språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling samt hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers lärande, språk- och identitetsutveckling (13)
kunna redogöra för hur skönlitteratur kan användas som verktyg för lärande i olika ämnen (14)

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska deltagaren

utforma en pedagogiska plattform relaterat till svenskämnet och svensklärarens roll (15)
kunna analysera och resonera kring svenska språkets struktur på ord-, fras- och satsnivå (16)
kunna ge exempel på några viktiga likheter och skillnader mellan svenska, danska och norska, i både tal och skrift, ur ett historiskt perspektiv (17)
kunna använda och kombinera grundläggande språk- och litteraturvetenskapliga analysverktyg för analys av muntliga och skriftliga texter i olika genrer ur ett ämnesdidaktiskt och internationellt perspektiv (18)
kunna tolka litterära texter och deras funktioner i historiens skiftande sammanhang, ur olika litteraturteoretiska och litteraturdidaktiska perspektiv (19)
kunna tillämpa grundläggande språkvetenskapliga verktyg för analys av muntliga, skriftliga och multimodala texter, med särskilt fokus på elevtexter och läromedelstexter (20)
kunna bedöma elevers arbeten, både formativt och summativt, utifrån aktuella styrdokument och kunna formulera skriftliga omdömen (21)
kunna tillämpa aktuella teorier med avseende på språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling samt kunna diskutera hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers lärande, språk- och identitetsutveckling (22)
kunna använda ett akademiskt språk i tal och skrift (23)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska deltagaren

kunna reflektera kring sin roll som svensklärare såväl ämnesrelaterat som pedagogiskt (24)
kunna reflektera kring hur grammatik kan användas som stöd i elevers skriv- och språkutveckling (25)
kunna analysera och jämföra olika teorier om språklig variation och dess funktioner i ett didaktiskt perspektiv (26)
kunna analysera och kritiskt jämföra litterära texter och sakprosatexter ur olika teoretiska perspektiv, framför allt intersektionalitet (27)
kunna analysera och värdera olika typer av elevtexter (28)
kunna analysera och kritiskt diskutera läromedel och multimodala texter utifrån olika teorier och beprövad erfarenhet (29)
kunna tolka mål och syften i aktuella ämnes- och kursplaner samt planera och utvärdera verksamhet utifrån dessa (30)
kunna dokumentera, värdera och stödja elevers språk- och kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för bedömning och betygssättning (31)
kunna jämföra och problematisera aktuella teorier med avseende på språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling (32)
kunna självständigt avgränsa och formulera en vetenskaplig problemställning och genomföra en undersökning utifrån denna med relevant metod och material samt kunna dra slutsatser av undersökningen, kritiskt reflektera över dessa slutsatser, och argumentera för studiens utbildningsvetenskapliga relevans (33)

Undervisningsform

Kursen är en distanskurs där all undervisning sker via en internetbaserad kursplattform, Canvas. Resterande tid utgör själv-, fält- och gruppstudier med nätbaserad kommunikation till exempel Zoom mm.

Deltagarna arbetar enskilt och/eller i grupp med kurslitteratur och med kursuppgifter som baseras på inläst litteratur, textexempel och i deltagarnas egna erfarenheter och iakttagelser i den egna yrkesverksamheten. Uppgifterna redovisas muntligt och/eller skriftligt på kursplattformen. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där deltagarna får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolan.

Deltagarna ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i skolan. Deltagarna ska med hjälp av loggboksskrivande relatera kursinnehållet till sin egen erfarenhet av undervisning i vardagen. Genom att dela med sig av sina erfarenheter reflekterar och diskuterar deltagarna över sin egen och sina kollegors undervisning.

Kursens lärare

Jonas Asklund, universitetslektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning. Läs mer om Jonas https://www.hkr.se/personal/jonas.asklund

Christoffer Dahl, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning. Läs mer om Christoffer https://www.hkr.se/personal/christoffer.dahl

Camilla Forsberg, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning. Läs mer om Camilla https://www.hkr.se/personal/camilla.forsberg

Yair Sapir, universitetslektor i svenska med inriktning mot svenska som andraspråk. Läs mer om Yair https://www.hkr.se/personal/yair.sapir

Anna Smedberg Bondesson, biträdande professor i litteraturvetenskap. Läs mer om Anna https://www.hkr.se/personal/anna.smedberg_bondesson

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker fortlöpande under kursens gång och utifrån olika perspektiv i relation till kursens mål och med tanke på kursens kvalitet. Deltagarnas helhetsupplevelse av kursens måluppfyllelse diskuteras samt utvärderas genom en skriftlig enkät vid kursens avslutning. Utvärderingen ska ge de deltagande lärarna möjlighet att reflektera över sin egen utveckling i förhållande till de förväntade målen som presenteras i kursplanen samt hur dessa kan relateras till den egna yrkesverksamhetens utveckling. Utvärdering och dess innehållsliga återkoppling ska betraktas som en del av kursens genomförande. Utvärderingsresultatet delges deltagarna och uppdragsgivaren samt ingår som underlag för vidareutveckling av kursen.

Lämplighet, förmågor och erfarenhet

De som undervisar i kursen är utbildade lärare och disputerade. Vi har medvetet arbetat med att integrera didaktik, ämneskunskaper och praktik, och det finns tydlig koppling till aktuell forskning, inte sällan vår egen, och beprövad erfarenhet. Vi har genomgående haft ett nära samarbete med deltagarna och utvecklat kursen med hänsyn till deltagarnas synpunkter.