Svenska för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet.
90 hp

Kurskod: LFB25U

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2021-02-25. Giltig från och med 2021-08-30.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Svenska (SVA)

Utbildningsområden: Humanistiska området 50%, Undervisningsområdet 50%

Huvudområde: Svenska med didaktisk inriktning

VFU-andel: -

Engelsk titel: Swedish for Teachers year 7-9, 90 credits (1-90). Continuing Professional Development Programme for Teachers

Diarienummer: U2021-242-621

Allmänna uppgifter

Kursen vänder sig till lärare som undervisar i årskurs 7-9. Kursen ger utökad behörighet för undervisning i grundskolans åk 7-9 i svenska. Kursen ges på distans utan sammankomst.

Kursen är en uppdragsutbildning som endast får sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enligt förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats www.skolverket.se

Fördjupningsnivå

G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav


 Lärarexamen som kan ge behörighet att undervisa i åk 7-9 samt huvudmannens godkännande.

Syfte

Kursens syfte är att studenten ska utveckla och fördjupa sina kunskaper i ämnet svenska samt svenskämnets didaktik för att bli behörig att undervisa i årskurs 7-9.

Innehåll

Kursen som omfattar 90 hp består av 14 moment med följande innehåll:
 
Moment 1: Svenskämnets villkor, 3,5 hp
Momentet behandlar svenskämnet och svensklärarrollen ur historiskt, innehållsligt och didaktiskt perspektiv. De studerande utformar en egen pedagogisk plattform med hänsyn till dessa tre perspektiv.

Moment 2: Grammatik, 7,5 hp
Momentet behandlar svenska språkets grammatiska struktur på ord-, fras-, sats- och textnivå. Kunskaperna i språkstruktur sätts in i både ett didaktiskt och flerspråkigt sammanhang genom arbete med bl.a. elevtexter.

Moment 3: Språk i Sverige och i Norden, 4 hp
Momentet introducerar begreppet dialekt och språkbruk ur ett historiskt perspektiv. Jämförelser görs mellan språken i Norden och de nationella minoritetsspråken i Sverige. Kunskaper om språklig variation i tid och rum sätts in i ett didaktiskt sammanhang. Språkets betydelse för den egna identitetsbildningen i samband med att minoritetsspråk, flerspråkighet och svenska som andraspråk behandlas i ett resursperspektiv, och i ett skolperspektiv problematiseras samarbetet mellan klasslärare, modersmålslärare och studiehandledare.

Moment 4: Textanalys, 7,5 hp
Momentet ger en orientering i vetenskaplig terminologi och metod för textanalys inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap, med anknytning till ämnesdidaktiska frågeställningar. Analyser av texter kombineras med värdering av textutformning utifrån genreförväntningar, textmönster och mottagaranpassning.

Moment 5: Den äldre litteraturen, 7,5 hp
Momentet behandlar viktiga drag i litteraturhistoriska epoker. Ett urval centrala texter från forntiden till sekelskiftet 1900 studeras, inklusive barn- och ungdomslitteratur. Litteraturens förhållande till historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses. Tematiska perspektiv lyfts fram för att visa idé- och motivmässiga samband. Skolans litteraturundervisning och litterära kanon genom tiderna diskuteras. Litteraturdidaktiska frågeställningar introduceras i kombination med receptionsforskningsteorier med fokus på ungdomars läsning ur ett historiskt och ett samtida perspektiv. Litteraturens roll i relation till det moderna samhället belyses, och diskussioner förs kring hur man i skolan kan arbeta med den äldre litteraturen utifrån ämnesdidaktisk forskning.

Moment 6: Den moderna litteraturen, 7,5 hp
Momentet behandlar 1900-talets litteratur fram till nutid och ger en fördjupad och breddad orientering om litteraturvetenskapens frågeställningar, terminologi och metod. Resonemangen kring litteraturdidaktiska frågeställningar fördjupas och litteraturens förhållande till historiska samhällstyper, idéströmningar och estetiska traditioner belyses liksom läs- och tolkningsstrategier för analys av olika medieformer. Ett intersektionalistiskt perspektiv anläggs på litteraturtolkning med fokus på genus-, klass- och etnicitetsfaktorer. Litteraturens roll i relation till det moderna samhället belyses, och hur man i skolan kan arbeta med den nyare litteraturen utifrån ämnesdidaktisk forskning.

Moment 7: Muntliga och skriftliga genrer, 7,5 hp
Momentet introducerar samtalsanalys, retorik och grundläggande kunskaper i fonetik. Analys av skriftliga och muntliga texter med hänsyn till anpassning av språk, innehåll och disposition samt syfte och mottagare med fokus på elev- och lärobokstexter. Momentets innehåll kopplas till aktuell textforskning och till bedömning av elevtexter.

Moment 8: Elevtextanalys och bedömning, 3,5 hp
Momentet behandlar bedömning och tolkning av styrdokument för bedömning. De studerande får bedöma elevlösningar på skolrelaterade uppgifter, såväl formativt som summativt, utifrån aktuella kunskapskrav. De studerande utformar skriftliga omdömen och underlag för diskussioner kring elevers språkutveckling. Arbetet med att utveckla förmågan att bedöma elevers lärande fördjupas och problematiseras, till exempel genom ett flerspråkighetsperspektiv.

Moment 9: Granskning av forskning, 4 hp
Momentet behandlar kunskap och lärande utifrån ett kritiskt och didaktiskt förhållningssätt och tar sin utgångspunkt i studenternas erfarenheter och kunskaper. De studerande redogör för en avhandling och opponerar på en redogörelse av en avhandling.

Moment 10: Språksociologi och språkbruk, 4 hp
Momentet behandlar kulturella, sociala och individuella aspekter på språkbruk. Språkliga lekter relaterat till kön, ålder och social tillhörighet belyses samtidigt som attityder till olika språkbruk problematiseras. Informationssökning och källkritik introduceras liksom kunskap om unga människors meningsskapande i en digital mediekultur sätts in i ett didaktiskt sammanhang. De studerande får ökad kunskap om digitala verktyg och hur dessa kan problematiseras ur ett didaktiskt perspektiv. 

Moment 11: Fältstudier, 3,5 hp
Momentet omfattar en temadag om språk som genomförs av de studerande i den egna verksamheten. I momentet ingår planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av arbetsprocessen.

Moment 12: Fördjupad tal-, läs- och skrivutveckling, 7,5 hp
Momentet är en ämnesdidaktisk fördjupning i svenska och ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan lärande och en språkligt, kognitivt och identitetsmässigt utvecklande undervisning. Studenterna får reflektera över sin egen och sina elevers tal-, läs- och skrivutveckling, bland annat med hänsyn till flerspråkighet. Kunskaper om bedömning fördjupas och problematiseras.

Moment 13: Skönlitteratur som pedagogiskt redskap, 7,5 hp
Momentet behandlar skönlitteraturen som ett pedagogiskt redskap, bland annat inom ramarna för en språkligt, kognitivt och identitetsmässigt utvecklande undervisning i alla ämnen. Kunskaper om språkutvecklande arbetssätt sätts in i ett didaktiskt sammanhang genom att studenterna får arbeta med hur skönlitteratur kan öka elevers intresse för att läsa och skriva, och hur skönlitteratur kan ge kunskaper i olika ämnen.

Moment 14: Vetenskapligt arbete, 15 hp
Momentet ger de studerande möjlighet att genom ett självständigt arbete fördjupa sina kunskaper inom svenskämnet. Arbetet ska ha en didaktisk inriktning och kan skrivas inom språk- eller litteraturvetenskap. Momentet omfattar uppsatsarbetets alla delar: syfte och forskningsfråga, tidigare forskning, teori och metod, analys och slutsatser. I momentet ingår försvar av det egna arbetet och opposition på någon annans arbete.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för svenskämnets förändringar över tid (1)
  • kunna redogöra för svenskans språkliga struktur på olika nivåer (2)
  • kunna beskriva språkförhållandena i Sverige översiktligt när det gäller standardspråk, dialekter, Sveriges fem minoritetsspråk och det flerspråkiga klassrummet (3)
  • kunna redogöra för grundläggande litteratur- och språkvetenskaplig textanalys (4)
  • kunna redogöra för vilka funktioner litteratur- och språkvetensklig textanalys kan fylla i ett intersektionellt mångfasetterat och didaktiskt sammanhang (5)
  • med förankring i grundläggande begrepp kunna redogöra för centrala litteraturhistoriska utvecklingslinjer och verk från antiken till och med sekelskiftet 1900 samt från det moderna genombrottet till nutid (6))
  • kunna redgöra för hur människors litterära utbyten och infallsvinklar kan skifta i olika åldrar och beroende på grupptillhörighet och genusaspekter (7)
  • kunna redogöra för olika teoretiska och ämnesdidaktiska infallsvinklar på samtalsanalys, retorik samt läromedels- och elevtextanalys (8)
  • kunna redogöra för olika teoretiska och ämnesdidaktiska infallsvinklar på bedömning av elevtexter (9)
  • kunna redogöra för forskning och debatter om språk- och kunskapsutveckling samt kunna söka ny kunskap för att arbeta med elevers vidare språkutveckling och lärande (10)
  • kunna redogöra för språktillägnande i ett flerspråkighetsperspektiv och med hänsyn till aspekter såsom genus, etnicitet och social tillhörighet (11)
  • kunna redogöra för mål och syften i aktuella ämnes- och kursplaner samt planera och utvärdera verksamhet utifrån dessa (12)
  • kunna diskutera aktuella teorier avseende språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling samt hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers lärande, språk- och identitetsutveckling (13)
  • kunna redogöra för hur skönlitteratur kan användas som verktyg för lärande i olika ämnen (14).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna utforma en pedagogisk plattform relaterat till svenskämnet och svensklärarens roll (15)
  • kunna analysera och resonera kring svenska språkets struktur på ord-, fras- och satsnivå (16)
  • kunna ge exempel på några viktiga likheter och skillnader mellan svenska, danska och norska, i både tal och skrift, ur ett historiskt perspektiv (17)
  • kunna använda och kombinera grundläggande språk- och litteraturvetenskapliga analysverktyg för analys av muntliga och skriftliga texter i olika genrer ur ett ämnesdidaktiskt och internationellt perspektiv (18)
  • kunna tolka litterära texter och deras funktioner i historiens skiftande sammanhang, ur olika litteraturteoretiska och litteraturdidaktiska perspektiv (19)
  • kunna tillämpa grundläggande språkvetenskapliga verktyg för analys av muntliga, skriftliga och multimodala texter, med särskilt fokus på elevtexter och läromedelstexter (20)
  • kunna bedöma elevers arbeten, både formativt och summativt, utifrån aktuella styrdokument och kunna formulera skriftliga omdömen (21)
  • kunna tillämpa aktuella teorier med avseende på språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling samt kunna diskutera hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers lärande, språk- och identitetsutveckling (22)
  • kunna använda ett akademiskt språk i tal och skrift (23).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna reflektera kring sin roll som svensklärare såväl ämnesrelaterat som pedagogiskt (24)
  • kunna reflektera kring hur grammatik kan användas som stöd i elevers skriv- och språkutveckling (25)
  • kunna analysera och jämföra olika teorier om språklig variation och dess funktioner i ett didaktiskt perspektiv (26)
  • kunna analysera och kritiskt jämföra litterära texter och sakprosatexter ur olika teoretiska perspektiv, framför allt intersektionalitet (27)
  • kunna analysera och värdera olika typer av elevtexter (28)
  • kunna analysera och kritiskt diskutera läromedel och multimodala texter utifrån olika teorier och beprövad erfarenhet (29)
  • kunna tolka mål och syften i aktuella ämnes- och kursplaner samt planera och utvärdera verksamhet utifrån dessa (30)
  • kunna dokumentera, värdera och stödja elevers språk- och kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för bedömning och betygssättning (31)
  • kunna jämföra och problematisera aktuella teorier med avseende på språkutvecklande arbetssätt och tal-, läs- och skrivutveckling (32)
  • kunna självständigt avgränsa och formulera en vetenskaplig problemställning och genomföra en undersökning utifrån denna med relevant metod och material samt kunna dra slutsatser av undersökningen, kritiskt reflektera över dessa slutsatser, och argumentera för studiens utbildningsvetenskapliga relevans (33).

Genomförande

Undervisningen sker via en nätbaserad kursplattform med lärarledd undervisning i form av föreläsningar, redovisningsseminarier, handledning och grupparbeten. De studerande arbetar enskilt och/eller i grupp med kurslitteratur och med kursuppgifter som baseras på inläst litteratur, textexempel och de studerandes egna erfarenheter från och iakttagelser ur den egna yrkesverksamheten. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där de studerande får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolan.

De studerande ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna och yrkesrollen samt avseende elevers utveckling i ämnet svenska. De studerande ska med hjälp av loggboksskrivande relatera kursinnehållet till sin egen erfarenhet av undervisning i vardagen. Genom att dela med sig av sina erfarenheter reflekterar och diskuterar de studerande över sin egen och sina kollegors undervisning. Kursen förutsätter tillgång till dator, headset och internetuppkoppling som stödjer videomöten.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delprov 1 (3,5 hp) Svenskämnets villkor.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 1, 15, 24 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 2 (7,5 hp) Grammatik.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 2, 16 och 25 examineras. Betygsgraderna U,
G och VG tillämpas.

Delprov 3 (4 hp) Språk i Sverige och i Norden.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 3, 17 och 26 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (7,5 hp) Textanalys.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 4, 5, 18, 27, 28 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (7,5 hp) Den äldre litteraturen.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 6, 7, 18, 19, 27 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 6 (7,5 hp) Den moderna litteraturen.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 6, 7, 18, 19, 27 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 7 (7,5 hp) Muntliga och skriftliga genrer.
Tvådelad individuell skriftlig hemtentamen (samtalsanalys + läroboksanalys). Lärandemål 8, 20, 28, 29 examineras. Betygsgraderna U, G och VG och tillämpas.

Delprov 8 (3,5 hp) Elevtextanalys och bedömning.
Individuell muntlig och skriftlig redovisning. Lärandemål 9, 21, 31 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 9 (4 hp) Granskning av forskning.
Individuell muntlig redovisning. Valbar doktorsavhandling antingen med inriktning mot språk och didaktik eller med inriktning mot litteratur och didaktik granskas. Lärandemål 10, 22, 32 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas
.
Delprov 10 (4 hp) Språksociologi och språkbruk.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 9, 11, 13, 21, 23 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 11 (3,5 hp) Fältstudier.
Individuell muntlig redovisning av temadag om språk i den egna verksamheten. Lärandemål 12, 13, 21, 28 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas
.
Delprov 12 (7,5 hp) Fördjupad tal-, läs- och skrivutveckling.
Individuell skriftlig uppsats. Lärandemål 10, 11, 13, 20, 21, 22, 28 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 13 (7,5 hp) Skönlitteratur som pedagogiskt redskap.
Individuell muntlig och skriftlig redovisning. Lärandemål 11, 13, 14, 21, 28 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 14 (15 hp) Vetenskapligt arbete.
Individuell skriftlig uppsats. Lärandemål 10, 13, 22, 23, 32, 33 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG) tillämpas. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 45 hp.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2021-02-25. Giltig från och med 2021-08-30.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma till och med januari 2026 inom ramen för Lärarlyftet, om inte annat meddelas av Skolverket.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1

  • Bigestans, Aina & Kaya, Anna (2016), Svenska - ett inkluderande ämne. I Berg Nestlog, Ewa & Larsson, Nils (red.) Ett vidgat svenskämne och svenska för nyanlända. Svensklärarföreningens årsskrift (15 s).

  • Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2014), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 3 upplagan. Stockholm: Natur & kultur (769 s). Läsanvisningar Enligt lärares anvisningar.

  • Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. (281 s). Läsanvisningar Svenska. http://www.skolverket.se

  • Thavenius, Jan (red.) (1999), Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (165 s).

  • Tornberg, Ulrika (2020), Språkdidaktik. 6 upplagan. Malmö: Gleerups (259 s).

Moment 2

  • Josefsson, Gunlög (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (252 s).

  • Josefsson, Gunlög (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (205 s).

  • Jörgensen, Nils & Svensson, Jan (1986), Nusvensk grammatik. Malmö: Liber (216 s).

  • Lundin, Katarina (2009), Tala om språk: Grammatik för lärarstuderande. Lund: Studentlitteratur (198 s).

Moment 3

  • Bergman, Gösta (2003), Kortfattad svensk språkhistoria. Stockholm: ePan (255 s).

  • Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (403 s).

  • Haglund, Charlotte (2004), Flerspråkighet och identitet. I: Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Lund: Studentlitteratur (28 s).

  • Nordiska ministerrådet (2005), Nordens språk med rötter och fötter. Publikationsnummer: Nord 2004:009. http://www.norden.org

  • Teleman, Ulf (2012), Tradis och funkis: svensk språkvård och språkpolitik i Sverige efter 1800. 2 upplagan. Stockholm: Norstedt (279 s).

Moment 4

  • Facklitteratur.

  • Ask, Sofia (2012), Språkämnet svenska: ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur (129 s).

  • Cortsen, Rikke Platz & Jörgensen, Mette (2015), Tegneserier og tekstlaesning. Frederiksberg: UCC Professionshöjskolen/Samfundslitteratur (158 s).

  • Dahl, Christoffer (2015), Litteraturstudiets legitimeringar: analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan. Göteborg: Göteborgs universitet (308 s). Läsanvisningar Kapitel 4 (50 s). Anmärkning: Diss.

  • Knudsen, Susanne V (2007), Intersektionalitet: teoretisk inspiration i analyse af minoritetskulturer og identiteter i läreböger, eksemplificeret ved samerne i en norsk lärebog. I Knudsen, Susanne V mfl. Tekst i vekst: teoretiske, historiske og analytiske perspektiver på ped.... Oslo: Nonus forlag Läsanvisningar s. 49-66.

  • Elleström, Lars (1999), Lyrikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (179 s).

  • Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997), Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (303 s). Läsanvisningar Kap. 1-6 samt 8 och 9. Boken förekommer även i moment 7.

  • Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999), Epikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (148 s). Läsanvisningar Enligt anvisningar.

  • Sjöberg, Birthe (1999), Dramatikanalys: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (184 s).

  • (2010), Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter. 2 upplagan. Stockholm: Norstedt (140 s).

  • En lista på aktuell skönlitteratur delas ut i samband med kursen.

Moment 5

  • Facklitteratur.

  • Algulin, Ingemar, Olsson, Bernt & Sahlin, Johan (2013), Litteraturens historia i Sverige. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (640 s).

  • Algulin, Ingemar, Olsson, Bernt, & Sahlin, Johan (2019), Litteraturens historia i världen. 7 upplagan. Lund: Studentlitteratur (876 s).

  • Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (330 s).

  • Nordenstam, Anna, & Widhe, Olle (2016), Högläsning för äldre elever. En mötesplats för teori och praktik. I: LIR-journal, nummer 8, s. 96–113.

  • Persson, Magnus (2012), Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur (230 s).

  • Persson, Magnus (2007), Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur (300 s). Läsanvisningar Ett urval.

  • Öhman, Anders (2008), Berättelserna och populärkultulturen. I: Ellvin. Madeleine & Holmbom, Lena (red.), Ungdomskulturer – äger eller suger? Möjliga möten inom svenskämnet, s. 93-106. Stockholm: Svensklärarföreningen

  • En lista på aktuell skönlitteratur delas ut i samband med kursen.

Moment 6

  • Facklitteratur.

  • Algulin, Ingemar, Olsson, Bernt & Sahlin, Johan (2013), Litteraturens historia i Sverige. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (640 s).

  • Algulin, Ingemar, Olsson, Bernt, & Sahlin, Johan (2019), Litteraturens historia i världen. 7 upplagan. Lund: Studentlitteratur (876 s).

  • Bergsten, Staffan, red (2002), Litteraturvetenskap: En inledning. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (227 s).

  • Boethius, Ulf (2011), Barnet i boken kunde konsten att smita undan. Svenska Dagbladet Anmärkning: (artikeln finns tillgänglig på Canvas)

  • Graeske, Caroline (2010), Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läroböcker i svenska. Tidskrift för litteraturvetenskap, vol 40 nr 3-4, s. 119-132 Läsanvisningar s. 119-132. Anmärkning: (artikeln finns tillgänglig på Canvas)

  • Molloy, Gunilla (2011), Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (176 s).

  • Persson, Magnus (2007), Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur (300 s).

  • En lista på aktuell skönlitteratur delas ut i samband med kursen.

  • Referenslitteratur anges på separat lista.

Moment 7

  • Christie, Frances, Derewianka, Beverly (2008), School discourse: learning to write across the years of schooling. London: Continuum (267 s).

  • Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet: Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (264 s).

  • Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997), Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (303 s).

  • Lundin, Katarina (2015), Tala mera om språk: textgenomlysning med grammatiska redskap. Lund: Studentlitteratur (158 s).

  • Melin, Lars (2009), Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. Stockholm: Liber (160 s).

  • Norrby, Catrin (2014), Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (284 s).

  • Ryding, Margareta & Svensson, Gudrun (2004), Elever med svenska som andraspråk och det diskursiva skrivandet i gymnasiet. I: De Geer, Boel & Malmbjer, Anna (red.) Språk på tvärs: rapport från ASLA‘s höstsymposium, Södertörn, 11-12 november 2004. Södertörn

  • Wirdenäs, Karolina (2013), Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. I Språk och Stil. Tidskrift för svensk språkforskning, Nr 23, s. 58-84.

Moment 8

  • Danielsson, Kristina & Selander, Staffan (2014), Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups (200 s).

  • Jönsson, Anders (2011), Lärande bedömning. 2 upplagan. Malmö: Gleerup (180 s).

  • Lundahl, Christian (2011), Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts (208 s).

  • Palmér, Anne (2010), Muntligt i klassrummet: Om tal, samtal och bedömning. Lund: Studentlitteratur (191 s).

  • Palmér, Anne, Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005), Bedömning av elevtext: En modell för analys. Stockholm: Natur och kultur (188 s). Läsanvisningar kap. 1 obligatoriskt, 2-3 valbara, kap 5-6 (ca 60 s).

  • Skar, Gustav och Tengberg, Michael (2015), Bedömning i svenskämnet: bedömning av läsande och skrivande i skolåren 7-9. Stockholm: Natur & Kultur (248 s).

  • Slemmen Wille, Trude (2013), Bedömning för lärande i klassrummet. Malmö: Gleerups (183 s).

  • (2010), Elevtexter i grundskolan. Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter. 2 upplagan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag (140 s). Läsanvisningar : Åsa af Geijerstam, Jenny Wiksten Folkeryd, 20 s.

Moment 9

  • Välj en avhandling inom något av områdena språk respektive litteratur (ca 200-250 s.) Information inför valet av denna litteratur ges av kursansvarig.

  • En lista med aktuella avhandlingar om språk med didaktisk inriktning respektive litteratur med didaktisk inriktning delas ut i samband med kursen.

Moment 10

  • Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (403 s).

  • Linnér, Bengt, Lundin, Katarina (2011), Klassrummens många språk: att förhålla sig till elevers språkbruk. Lund: Studentlitteratur (210 s).

  • Ljung, Magnus (2006), Svordomsboken: om svärande och svordomar på svenska, engelska och 23 andra språk. Stockholm: Norstedts (223 s).

Moment 11

  • Litteratur väljs i samråd med kursansvarig utifrån fältdagens innehåll.

Moment 12

  • Garme, Birgitta (2010), Elever skriver: Om skrivande, skrivundervisning och elevers texter. Lund: Studentlitteratur (193 s). Läsanvisningar Catharina Nyström och Maria Olsson: Analys skrivuppgift utan ämnesgränser; Eva Östlundh Stjärnegårdh: Hur lärare bedömer; Lillemor Fredholm och Margit Oskarsson: Svenska som andra språk - ämne med egen karaktär (52 s).

  • Garme, Birgitta (red.) (2002), Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter. Ord och stil, Språkvårdssamfundets skrifter 33

  • Gibbons, Pauline (2013), Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3 upplagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren (226 s). Läsanvisningar Val av 100 s. beroende på inriktning på skrivuppgift.

  • Johansson, Victoria (2011), Språkutveckling i tal och skrift – är det någon skillnad? I Svenskans beskrivning 31: Perspektiv på skrivande. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för språkstudier Läsanvisningar s. 144–151.

  • Jörgel-Löfström, Carin (2005), Elevens röst i lärande och fördjupning. Lund: Studentlitteratur (218 s).

  • Liberg, Caroline (2008), Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I: Linköping Electronic Conference Proceedings, No. 32. (12 s). Anmärkning: http://www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf

  • Norberg Brorsson, Birgitta (2009), Skrivandets makt: Om det demokratiska skrivandet i skolans svenskämne. Stockholm: Liber (196 s). Läsanvisningar s. 7-26, 65-1122 (ca 57 s).

  • Reichenberg, Monica (2008), Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s).

  • Sandström Madsén, Ingegärd (2007), Samtala, läsa och skriva för att lära – i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad University Press 2:2007 (104 s).

Moment 13

  • Bergman, Lotta, Hultin, Eva, Molloy, Gunilla & Lundström, Stefan (2009), Makt, mening, motstånd: Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber (188 s).

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2010), Från fabler till manga: Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Stockholm: Gleerups (422 s). Läsanvisningar s. 231-320.

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015), Från fabler till manga 1. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barnlitteratur, i Svenska barnboksinstitutets skriftserie nr 131. Malmö: Gleerups (300 s). Läsanvisningar Valbart avsnitt (valbara sidor utifrån valt område). Läsanvisning s. 69-100, 198-241, 277-291.

  • Carlsson, Ulla (2012), Barn och ungas medieanvändning i nätverkssamhället. Nordicom Övrigt: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/barn-och-ungas-medieanvandning-i-natverssamhallet Anmärkning: Tillgänglig: http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/inlaga_barn_och_ungas_medieanvandning_i_natverkssamhallet.pdf

  • Carlson, Marie & von Brömssen, Kerstin (red) (2011), Kritisk läsning av pedagogiska texter. Genus, etnicitet och andra kategoriseringar. Lund: Studentlitteratur (300 s). Läsanvisningar Välj mellan tre områden: s. 15-46, alt. s. 47-68 alt. 97-122 (20-30 s).

  • Eriksson, Inger, Lindberg, Viveca & Österlind, Eva (2010), Uppdrag undervisning: kunskap och lärande. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur (247 s). Läsanvisningar s. 147-163, 177-192 (31 s).

  • Fast, Carina (2001), Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur (134 s). Läsanvisningar I kursen behandlas 110 s.

  • Hell, Maud (2011), Skolbiblioteksutveckling – skolutveckling. Lund: BTJ förlag (164 s).

  • Ingemansson, Mary (2010), Det kunde lika gärna ha hänt idag: Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam (344 s). Läsanvisningar kap. 1-8, 12, välj kap. 9, 10 eller 11 (ca 250 s).

  • Ingemansson, Mary (2020), Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (290 s).

  • Kåreland, Lena (2015), Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur (248 s).

  • Langer, Judith A. (2017), Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. 2 upplagan. Göteborg: Daidalos (243 s).

  • Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur (330 s). Läsanvisningar kap. 1, 2, 7 samt valbart kap. 3-6 (120 s).

  • Nilsson, Jan (2007), Tematisk undervisning. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (246 s). Läsanvisningar I kursen läses 110 s.

  • Nilsson, Nils-Erik (2004), Elevforskning i grundskolan: Orsaker, problem, förslag. Lund: Studenlitteratur (187 s).

  • Stribe, Birgitta (2007), Skolbiblioteket: en pedagogisk resurs i undervisningen. Lund: BTJ förlag (70 s).

  • Skönlitteratur.

  • Skönlitterära verk väljs i samråd med undervisande lärare.

Moment 14

  • Justesen, Lise, Mik-Meyer, Nanna (2012), Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur (137 s).

  • Kullberg, Birgitta (2014), Etnografi i klassrummet. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (258 s).

  • Kvale, Steinar (2014), Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (412 s).

  • Rienecker, Lotte & StrayJørgensen, Peter (2014), Att skriva en bra uppsats. 3 upplagan. Lund: Liber (349 s).

  • Språkrådet (2017), Svenska skrivregler. 4 upplagan. Stockholm: Liber (308 s).

  • Trost, Jan (2002), Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur (85 s).

  • Trost, Jan (2012), Enkätboken. 4 upplagan. Lund: Studentlitteratur (178 s).

  • Övrig litteratur väljs i samråd med handledaren i anslutning till uppsatsarbetet.

  • Förslag på lämpliga metodböcker lämnas i samband med kursen.

Forskningsartiklar och webmaterial enligt lärares anvisningar kan tillkomma under respektive moment.

Uppdaterad: 2025-01-02 av Sofie Hardö

Sidansvarig: Pia Thornberg

Kortadress: www.hkr.se/klfb25u