Kursbeskrivning LFB41U

Kursens namn

Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet.

Antal högskolepoäng

45 hp

Målgrupp

Du som är anställd som lärare och har en behörighetsgivande lärarexamen utan att vara ämnesbehörig.

Studietakt

Halvfart

Start- och slutdatum

2024-09-02 – 2026-01-18

Antal deltagare (min och max)

Min 10, max 30

Kursens innehåll och upplägg

Inom kursen behandlas, utifrån grundskolans uppdrag och styrdokument, hem- och konsumentkunskapens grundläggande ämnesdidaktik med utgångspunkt i arbete och undervisning i ämnet i grundskolan. Inom kursen behandlas laborativa och undersökande arbetssätt, olika uttrycksformer och digitala lärresurser som verktyg för att stödja elevers kunskapsutveckling.

Kursens ämnesdidaktiska innehåll tar utgångspunkt i humanekologisk teori och kunskapssynen kunskap-i-handling för att behandla lärande om och genom hushållets verksamheter. Grundläggande begrepp lyfts fram och problematiseras i förhållande till elevers lärande och progression.

Vidare fokuseras bedömning och uppföljning av elevers ämneskunnande som grund för planering av en inkluderande undervisning utifrån elevers olika förutsättningar och behov.

Kursinnehållet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kursen inleds med studier i hemmets hygien för att behandla grundläggande kunskaper kring ett centralt ämnesinnehåll. Under resten av kursens gång läses vfu (verksamhetsförlagd utbildning) och ämnesdidaktik parallellt med ämnesstudier för att ge möjlighet att didaktisera och problematisera undervisning och lärande i ämnet. Centrala ämnesdidaktiska områden som studeras är betyg, bedömning och betygskriterier, undervisningsplanering, lärandeteori och elevdelaktighet, traditioners betydelse för hem- och konsumentkunskapsundervisning, inkluderande förhållningssätt, genusperspektiv, jämställdhet och bemötande av elever med olika kulturella bakgrunder, samt lärarrollen.

Ämnesstudierna omfattar områdena måltider och hushållning, hållbar konsumtion, privatekonomi, hälsa och näringsbehov, samt matkultur och traditioner. För att ytterligare fördjupa ämnesinnehållet mot årskurs 7-9 ingår även områdena livsmedelshantering och miljö, kreativa måltider och matens kemi samt konsumentens val och konsumentens rättigheter och skyldigheter. Inom samtliga områden behandlas didaktiska och metodiska frågeställningar med utgångspunkt i deltagarnas egna verksamheter. En utgångspunkt är ett utforskande och undersökande arbetssätt där problemlösning är central, både som innehåll och arbetsmetod.

Inom området måltider och hushållning studeras livsmedelskunskap, tillagning, hantering och förvaring av livsmedel, redskap och teknisk utrustning för matlagning och bakning, livsmedelshygien, mat- och sinnesupplevelser, Sapere-metoden, utomhusmatlagning samt mat som ett pedagogiskt verktyg.

Inom områdena hållbar konsumtion och privatekonomi behandlas livsstil och miljö i ett lokalt och globalt perspektiv, konsumenters redskap för att kunna göra medvetna val, tvätt och rengöring, miljömärkningar, regelverk och styrmedel, hushållets material- och energianvändning, avfallshantering och resurshushållning. Vidare studeras sambanden mellan hem och samhälle och konsekvenserna av individens olika val, reklam, ekonomi, sparande och konsumtion i förhållande till barn och unga.

Inom området hälsa och näringsbehov tas utgångspunkt i nordiska näringsrekommendationer för att studera barn och ungas måltidsvanor och välbefinnande, matallergi och intolerans.

Inom området matkultur och traditioner studeras mat och måltid som sociala, geografiska och kulturbundna företeelser.

Området livsmedelshantering och miljö behandlas lagstiftning kring livsmedelshantering och miljö.

Områdena kreativa måltider och matens kemi studeras parallellt, där ingår livsmedelskunskap och kreativ matlagning vilket används för att synliggöra ämnesinnehållet i livsmedelskemi.

Kursen avslutas med två parallella områden som båda behandlar konsumentkunskap. Området konsumentens val behandlar privatekonomi och budget, normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet, samt kritisk granskning och analys av massmedial påverkan. Detta studeras och problematiseras i förhållande till konsumentens rättigheter och skyldigheter och gällande lagstiftning. I samtliga moment behandlas didaktiska och metodiska frågeställningar med utgångspunkt i deltagarnas egna verksamheter.

Utvärdering av undervisning

Centralt i samtliga moment är lärarrollen inom ämnet hem- och konsumentkunskap i relation till planering, genomförande och utvärdering av lektioner i förhållande till styrdokument och ämnesdidaktiska frågeställningar. Ämnesdidaktiken utvecklas och anpassas för elevgruppen åk 7-9 med utgångspunkt från det centrala innehållet för ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan, åk 7-9. Under de campusförlagda träffarna ges deltagaren möjlighet att koppla momentets innehåll till didaktiska övningar genom laborationer, samtal och diskussioner samt hur detta kan förankras i styrdokumenten.

I anslutning till ämnesdidaktiska moment kommer stor vikt att läggas på bedömning och betygsättning av elevers lärande och skapande i ämnet hem- och konsumentkunskap utifrån kursplanens kunskapskrav för åk 7-9. Kursen utvecklar deltagarnas förmåga att dels utvärdera sin egen undervisning, dels följa och bedöma elevernas kunskapsinhämtande i ämnet hem- och konsumentkunskap. Olika typer av bedömning med särskilt fokus på formativ bedömning och reflektion över den egna undervisningen ingår som en viktig del. Deltagaren ges även möjlighet till att utveckla användandet av digitala verktyg och medier i sin undervisning genom olika examinationsformer samt vid seminarier på träff.

I kursen möter de studerande lärarledd forskningsbaserad undervisning i form av föreläsningar och seminarium på campus samt arbete via en digital plattform där kursuppgifter diskuteras och behandlas enskilt och i grupp. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där deltagarna får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolans åk 7-9, exempelvis när det gäller inkluderande förhållningssätt. Under de campusförlagda träffarna ges deltagaren möjlighet att koppla momentets innehåll till didaktiska övningar genom laborationer, samtal, rollspel och diskussioner samt hur detta kan förankras i styrdokumenten. Som en del, utgör utgångspunkt för diskussioner vid de campusförlagda träffarna fältuppgifter genomförda i elevgrupper. Kursen förutsätter därför att deltagaren har tillgång till elevgrupper i åk 7-9.

Former för examination

Kursen examineras genom en bredd av många olika typer av examinationsformer. Exempelvis enskilda inlämningsuppgifter så som skriftliga rapporter och andra texter men även genom dokumentationer och muntliga redovisningar och presentationer vid seminarium. Deltagarna kommer även att examineras genom att vid praktiskt arbete didaktisera och muntligt resonera kring ämnets innehåll. Kursen examineras även genom individuell planering och genomförande av föreläsning och demonstration samt återkoppling på annan kursdeltagares examination. Gestaltande examinationer med muntliga presentationer i grupp förekommer.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska deltagaren

kunna redogöra för principerna kring rengöring och hygien samt kunna bedöma orsaker och konsekvenser av bristande hygien
kunna värdera och anpassa val av tillagningsmetoder och tekniker i förhållande till råvaror
kunna planera och budgetera för undervisning
kunna jämföra olika resurser, ekonomiska värderingar, förutsättningar och strategier i förhållande till hållbar konsumtion ur ett hushållsperspektiv
kunna redogöra för reklam och konsumentinformation samt jämföra olika varor och tjänster
kunna förklara de olika livsmedelsgruppernas betydelse ur ett hälsoperspektiv
kunna redogöra för och reflektera kring matallergi och intolerans
kunna redogöra för funktionen hos näringsämnena samt tillämpa Nordiska näringsrekommendationer
kunna förklara matens och måltidens kulturella och symboliska värde i olika sociala och geografiska sammanhang
kunna argumentera kring och kritiskt granska mat och måltider som kulturella uttryck för identitet
kunna observera, dokumentera och bedöma elevers lärande i förhållande till verksamhetens mål
kunna planera och genomföra undervisning i hem- och konsumentkunskap med utgångspunkt i ämneskunskaper och styrdokument
kunna reflektera över lärande och kunskapssyn inom det ämnesdidaktiska området
kunna reflektera över det egna lärandet och värdera vad som krävs i lärarprofessionen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv
kunna förklara relevant lagstiftning kring livsmedelshantering och miljö i förhållande till hushåll
kunna redogöra för de viktigaste kemiska processerna som sker då livsmedel hanteras och tillagas
kunna redogöra för och reflektera kring experimentella resultat
kunna redogöra för livsmedelsgrupperna och hur enskilda livsmedel kan produceras, tillagas, förvaras och hanteras
kunna tillämpa konsumenträttigheter och skyldigheter
kunna beskriva privatekonomisk planering och budget
kunna problematisera reklam, ekonomi, sparande och konsumtion i förhållande till barn och unga
kunna reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet

Undervisningsform (distans, campus)

Kursens ges på distans med sammankomster. Undervisning sker huvudsakligen på distans via lärplattform. Antalet campusförlagda träffar är 6 och omfattar 2 dagar vid varje träff (sammanlagt 12 dagar). En tvådagarsträff per 7,5 hp.

Kursens lärare

Anna Bryntorp, universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap

Lärare och kursansvarig inom hem- och konsumentkunskap sedan 2011 vid Högskolan Kristianstad.
Lärare och kursansvarig inom gastronomiprogrammet sedan 2013 vid Högskolan Kristianstad.
Forskarutbildning inom mat och måltidsvetenskap inriktning konsumtion

Stina-Mina Ehn-Börjesson, universitetslektor i mikrobiologi/ekologi.

Disputerad inom mikrobiologi
Lärare inom hem- och konsumentkunskap sedan 2006 vid Högskolan Kristianstad.

Sarah Forsberg, postdoktor och universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap

Disputerad i sensorisk vetenskap
Masterexamen i hälsovetenskap
Kandidat- och magisterexamen i mat- och måltidsvetenskap
Lärare inom hem- och konsumentkunskap sedan 2015 vid Högskolan Kristianstad.

Johanna Gerberich, universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap

kand. i restaurang- och måltidskunskap samt yrkeslärarexamen mot gymnasieskolans Restaurang- och Livsmedelsprogram.
Kursansvarig och lärare inom hem- och konsumentkunskap sedan 2006 vid Högskolan Kristianstad.
Övergripande ansvar och undervisning i lärarlyftskurser i hem- och konsumentkunskap vid Högskolan Kristianstad sedan 2012.
Ämnesexpert för Skolverket, gällande styrdokument och modularbete.
Utsedd till Årets Kocklärare 2005

Karin Höijer, universitetslektor mat- och måltidsvetenskap

Disputerad inom hem- och konsumentkunskap
Kursansvarig, examinator och lärare inom hem- och konsumentkunskap sedan 2013 vid Högskolan Kristianstad.
Övergripande ansvar och undervisning i lärarlyftskurser i hem- och konsumentkunskap vid Högskolan Kristianstad sedan 2013.
Lärarexamen i hem- och konsumentkunskap
Läromedelsförfattare inom hem- och konsumentkunskapens didaktik.
Ämnesexpert för Skolinspektionen och Skolverket.
Forskningsfokus gällande hem- och konsumentkunskapens didaktik och betyg och bedömning
Meriterad lärare

Åsa Lundin, universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap

Avdelningschef, mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad
Masterexamen i veterinärmedicin

Viktoria Olsson, biträdande professor mat- och måltidsvetenskap

Disputerad inom livsmedelsvetenskap
Forskningsfokus gällande livsmedelskvalitet och hållbara måltider.

Göran Roos, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap inr. yrkesdidaktik

Lärarexamen i historia och filosofi samt yrkeslärarexamen med ämnen i Handels- och Administrationsprogrammet
mag i kommunikation
Lång erfarenhet av att jobba inom handelsbranschen och som yrkeslärare på Handels- och Administrationsprogrammet
Lärare inom hem- och konsumentkunskap sedan 2017 vid Högskolan Kristianstad.

Anna Scazzocchio, universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap.

Lärarexamen i hem- och konsumentkunskap
Lång erfarenhet av hem- och konsumentkunskap i anpassad grund- och gymnasieskola.
Lärare inom hem- och konsumentkunskap sedan 2017 vid Högskolan Kristianstad.
Styrelseledamot i SKHV (svenska kommittén för hushållsvetenskap).

Therése Svensson, universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap

Kandidatexamen i mat- och måltidsvetenskap
Lärare och kursansvarig inom hem- och konsumentkunskap sedan 2013 vid Högskolan Kristianstad.
Lärare och kursansvarig inom Gastronomiprogrammet på Högskolan Kristianstad sedan 2013

Björn Ylipää, universitetsadjunkt mat- och måltidsvetenskap

Kandidatexamen i mat- och måltidsvetenskap
Lärare inom hem- och konsumentkunskap vid Högskolan Kristianstad.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker fortlöpande under kursens gång och utifrån olika perspektiv i relation till kursens mål och med tanke på kursens kvalitet. Deltagarnas helhetsupplevelse av kursens måluppfyllelse diskuteras samt utvärderas genom en skriftlig enkät vid kursens avslutning. Utvärderingen ska ge de deltagande lärarna möjlighet att reflektera över sin egen utveckling i förhållande till de förväntade målen som presenteras i kursplanen samt hur dessa kan relateras till den egna yrkesverksamhetens utveckling. Utvärdering och dess innehållsliga återkoppling ska betraktas som en del av kursens genomförande. Utvärderingsresultatet delges deltagarna och uppdragsgivaren samt ingår som underlag för vidareutveckling av kursen.

Lämplighet, förmågor och erfarenhet

Högskolan Kristianstad har bedrivit undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap sedan 2006, inom ramen för Lärarlyftet II sedan 2012. Kurser har getts mot fritidspedagoger, åk 1-3, åk 4-6 samt mot åk 7-9, vilket har gett oss en djup erfarenhet av att bedriva uppdragsutbildning inom ämnet på distans.

Vi har en unik kompetens och bredd inom ämnesområdet där forskning och undervisning går hand i hand. Ett exempel på detta är att den första didaktiska läroboken inom ämnet som kom 2019 har drivits fram från vår undervisning och våra kurser i hem- och konsumentkunskap. Ett annat exempel är att vi fått flera expertuppdrag från bland annat Skolverket, Skolinspektionen samt ett flertal kommuner. Vår erfarenhet har även resulterat i ett pågående projekt vid Högskolan Kristianstad där jämställdhetsundervisning inom ämnet är i fokus.

Vi har kontinuerligt, muntligt och skriftligt utvärderat våra kurser. Genom åren har vi alltid haft hög genomströmning och mycket höga omdömen av deltagarna, både gällande kursernas upplägg, innehåll samt undervisning. Deltagare har återkommande i utvärderingarna framhållit kursens upplägg och relevans. Man framhäver även den inspiration till undervisning och personlig utveckling som utbildningen har bidragit till. Drygt 300 deltagare har genomgått kurserna med godkänt resultat inom Lärarlyftet II. Mellan hösten 2021 och våren 2023 har ytterligare 29 deltagare genomgått kurserna med godkänt resultat i Lärarlyftet.

Vi har ett starkt kontaktnät med exempelvis Konsumentverket, Livsmedelsverket och samarbetar även med motsvarande lärarutbildningar inom Sverige samt i Finland, Norge, Danmark och Island.

Litteraturlista

Aktuell kursplan med litteraturlista, se LFB41U.

Abrahamsson, Lillemor (2013), Näringslära för högskolan: från grundläggande till avancerad nutrition. 6 upplagan. Stockholm: Liber (480 s).

Garpendal, Margareta och Sors Widell, Lena (2009), Våra livsmedel från jord till bord: en bok i råvarukunskap. Stockholm: Liber (256 s).

Gelinder, Lolita (2020), Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i Hem- och konsumentkunskap. Uppsala: Uppsala universitet (103 s). Övrigt: PDF-fil tillhandahålles vid kursstart Anmärkning: Diss.

Gisslevik, Emmalee (2018), Education for Sustainable Food Consumption in Home and Consumer Studies. Göteborg: Göteborgs universitet (116 s). Övrigt: PDF-fil tillhandahålles vid kursstart Anmärkning: Diss.

Hagberg, Mattias (2008), Skräp. Stockholm: Atlas (152 s).

Hjälmeskog, Karin & Grönqvist, Margareta (2011), Humanekologisk teori. Arbetsrapport. (18 s).

Hjälmeskog, Karin & Höijer, Karin (2019), Didaktik för hem- och konsumentkunskap. Malmö: Gleerups (184 s).

Håkansson, Andreas (2017), Konsumtion: Ekonomi, samhälle och etik. Lund: Studentlitteratur (375 s).

Konsumentverket (2016), Liten laghund: viktiga lagar på konsumentområdet. 9 upplagan. (282 s). https://publikationer.konsumentverket.se/lagar/liten-laghund-rev-2016

Lange, Marie (2017), Food Safety Learning in Home and Consumer Studies: Teachers‘ and Students‘ Perspectives. Uppsala: Uppsala universitet Övrigt: PDF-fil tillhandahålles vid kursstart. Anmärkning: Diss.

Lindblom, Cecilia (2016), Skolämnet hem- och konsumentkunskap på 2000- talet: förutsättningar för elevers möjligheter till måluppfyllelse. Umeå: Umeå universitet (84 s). Övrigt: PDF-fil tillhandahålles vid kursstart Anmärkning: Diss.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019), Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 7 upplagan. Umeå: Fundo Förlag (107 s).

Nylander, Annica, Jonsson, Lena, Marklinder, Ingela & Nydahl, Margaretha (2014), Livsmedelsvetenskap. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (382 s).

Oljans, Emma (2020), Matens betydelse för hälsa. Studier av meningserbjudanden i hem- och konsumentkunskap. Uppsala: Uppsala universitet (95 s). Övrigt: PDF-fil tillhandahålles vid kursstart Anmärkning: Diss.

Persson, Christel & Persson, Torsten (2015), Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (218 s).

Petersson, Monica (2007), Att genuszappa på säker eller minerad mark: Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (223 s). Övrigt: Pdf-fil, tillhandahålles vid kursstart

Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann & Reuterswärd, Malin (2017), Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & kultur (207 s).

Thougaard, Herluf, Varlund, Verner & Madsen, Rene Møller (2007), Grundläggande mikrobiologi med livsmedelsapplikationer. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur AB (414 s).

Kompendier, artiklar, rapporter tillkommer om maximalt l00 s. per resp. moment samt aktuell lagtext och andra relevanta rättskällor samt myndigheters hemsidor med material ingår som kurslitteratur.