Arbetsvetenskapliga perspektiv på kvalitetsledning
15 hp
Kurskod: PA1175
Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för ekonomi 2025-02-20. Giltig från och med 2025-02-20.
Nivå: Avancerad nivå
Utbildningsområden: Samhällsvetenskapliga området 65%, Tekniska området 35%
Huvudområde: Personal- och arbetslivsvetenskap
VFU-andel: 1,5 hp
Engelsk titel: Working life perspective on quality management
Diarienummer: U2025-242-330
Allmänna uppgifter
Fristående kurs.
Studieform: Distans utan sammankomster.
Undervisningsspråk: Svenska. Enstaka föreläsningar på kursen kan vara på engelska eller på ett annat nordiskt språk än svenska.
Fördjupningsnivå
A1N Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Förkunskaps- och behörighetskrav
Godkänt resultat på minst 180 hp med relevans för huvudområde Personal- och arbetslivsvetenskap, folkhälsa eller samhällsvetenskap inklusive 15 hp självständigt arbete samt Engelska 6 eller motsvarande
Syfte
Kursen syftar till att ge studenten möjlighet att utveckla förmågor i att bedriva och granska praxisnära kvalitetsarbete, kunskaper för utredande arbete och för utvecklingsarbete samt forskning. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskaper om hur kvalitetsteknologierna omvandlar arbetslivet på ett svåröverskådligt sätt och att visa hur viktigt det är att analysera konsekvenserna och att också utbilda i frågor om situationer då det kan vara bättre att inte följa alla standarder, regler och rutiner.
Innehåll
Kursen behandlar kvalitetsarbete i teori och praktik där deltagarnas arbetslivserfarenhet ges plats samt exempel från olika verksamheter används i undervisningen.
Kursen behandlar perspektiv på det arbetsvetenskapligt relevanta forskningsläget. Genomgående ställs AI, digitala system och olika smarta lösningar i kvalitetsarbetet i relation till arbetsdelningsprocesser och arbetsmiljö.
Kursen behandlar praxisnära forskningsmetoder samt metodologi och teorier som är användbara i praxisnära forskning. Detta sker med utgångspunkt från olika exempelområden. För varje exempelområde diskuteras arbetsplatsers struktur och ledningsrationaliteter så väl som yrkesutövandets struktur och rationaliteter samt gruppsykologiska aspekter.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten
- visa insikter kring olika formella kvalitetsledningssystem och kvalitetssystem som digital produkt och som socialt fenomen (1)
- visa sådana fördjupade kunskaper som behövs för utredande arbete i frågor som har direkt eller indirekt koppling till olika former kvalitetsarbete i arbetslivet (2)
Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten
- visa fördjupad färdighet i att använda teorier och centrala begrepp i akademiska samtal och i analys av egna och andras akademiska texter (3)
- visa fördjupad färdighet i att på en akademisk nivå diskutera hur kvalitetsledningsteknologier och organiseringen av kvalitetsarbetet kan utmana lokal kunskapsutveckling samt vilka positiva och negativa konsekvenser forskning visar att detta kan ha (4)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten
- visa fördjupad förmåga att etiskt värdera och förhålla sig prövande i diskussioner om utredning, forskning och olika styrförsök som görs i namn av kvalitet (5)
Genomförande
Kursen består i huvudsak av självständiga studier. Stöd ges i form av främst inspelade föreläsningar, av seminarier/övningar, instuderingsstöd samt självständigt arbete i form av en fallanalys.
Examination – prov och former
På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG)
Delprov 1 (3 hp ) Kvalitetsledning och kvalitetsarbete
Individuell muntlig tentamen. Lärandemål 1 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.
Delprov 2 (4 hp ) Kvalitetsledningssystem och Kvalitetsarbete på olika nivåer i en organisation
En fallstudie genomförs parvis under en VFU-vecka och examineras i form av en kort rapport som seminariebehandlas. Lärandemål 3 och 4 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.
Delprov 3 (8 hp ) Att studera kvalitetsledning och annat kvalitetsarbete och dess praktiker
Individuell skriftlig hemtentamen. Samtliga lärandemål examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.
För att erhålla betyget G krävs G på samtliga tre delprov. För att erhålla betyget VG krävs därutöver VG på delprov 3.
Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.
Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.
I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (dnr 2018-114-449)
Dekan kan, efter föredragning av programområdesansvarig, avbryta en students VFU med omedelbar verkan om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten för personer som studenten möter på sin VFU, eller dessa personers förtroende för högskolans eller VFU-platsens verksamhet uppenbart riskeras. När en VFU avbryts med stöd av denna föreskrift underkänns studenten på aktuellt delprov/kurs och ett verksamhetsförlagt utbildningstillfälle är därmed förbrukat. Om det maximala antalet examinationstillfällen ännu inte uppnåtts ska vid avbrytande en individuell plan upprättas gemensamt av programområdesansvarig och examinator i samråd med studenten och en av studentkåren utsedd representant. Planen beslutas av programområdesansvarig. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollen av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske.
Beslut om studentens fortsatta deltagande i VFU inom ramen för utbildningen, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av dekan efter föredragning av programområdesansvarig. En student äger rätt till en kunskapskontroll. Efter genomförd och ej godkänd kontroll har studenten ej rätt till fortsatt deltagande i VFU inom ramen för utbildningen.
Om en student avbryter sin VFU på eget initiativ, och detta skett av annan orsak än laga förfall (t.ex. egen sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång, i samtliga fall med uppvisande av läkarintyg), leder avbrottet till att studenten underkänns på delprovet/kursen. Studenten erbjuds i sådant fall en ny VFUperiod såvida inte det maximala antalet examinationstillfällen redan uppnåtts.
Kursutvärdering
Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.
Beslut
Fastställd av Fakultetsnämnden för ekonomi 2025-02-20. Giltig från och med 2025-02-20.
Revideringar
Övergångsbestämmelser
Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.
Litteratur
Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.
Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.
-
Aili, C., & Nilsson, L.-E. (2018), Breaking the Rules to Get the Job Done: When Digitalization Results in a Lack of Professional Jurisdiction. Stephan, M-Schaefer et al (Eds.). Working and Organizing in the Digital Age, 70-82.
-
Bergman, B., Klefsjö, B. (2020), Kvalitet från behov till användning. 6 upplagan. Lund: Studentlitteratur (711 s).
-
Dahler-Larsen, P. (2013), Constitutive Effects of Performance Indicators. Public Management Review 16:7, 969-986
-
Elwood, J. (2013), Educational assessment policy and practice: a matter of ethics. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice 20:2, 205-220 (15 s).
-
Eriksson, M., Eriksson, T., & Jonsson, E. (2023), Conflicting factors when implementing a statutory quality management system within the public sector: a study in Sweden. The TQM Journal. https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/TQM-01-2023-0021/full/html?casa_token=IP5wMvmN4xIAAAAA:eVLmc_qV8JNp__sw8Hlz1sZAW2LwZXzjSJkD-7aT41CMmrlaNgttO4outfBIPL-ZZ1Ex56IJgMpRcw0hRWTJ0T5V2KsiFQCpQqv6mwcMf3A3XMymIvY2yw
-
Granholm, C. (2017), Implementing ISO/FSSC 22000-Food Safety Management System in a SME.
-
Gustafsson, J-E., Lander, R. & Myrberg, E. (2014), Inspections of Swedish schools: A Critical Reflection on Intended Effects, Causal Mechanisms and Methods. Education Inquiry 5:4, 461-479 https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/TQM-01-2023-0021/full/html?casa_token=IP5wMvmN4xIAAAAA:eVLmc_qV8JNp__sw8Hlz1sZAW2LwZXzjSJkD-7aT41CMmrlaNgttO4outfBIPL-ZZ1Ex56IJgMpRcw0hRWTJ0T5V2KsiFQCpQqv6mwcMf3A3XMymIvY2yw
-
Hulla M., Herstätter P., Wolf M. & Ramsauer C. (2021), Towards digitalization in production in SMEs – A qualitative study of challenges, competencies and requirements for trainings. Procedia CIRP, Volume 104, 2021, Pages 887-892 https://doi.org/10.1016/j.procir.2021.11.149
-
Karlsson-Vestman, 0 & Andersson, I (2007), Pedagogisk utvärdering som styrning. En historia från präster till PISA. I Forskning i fokus, nr 35. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (160 s).
-
Lindgren, L (2014), Nya Utvärderingsmonstret: Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur (147 s).
-
Mufic, J. (2022), ‘Measurable but not quantifiable’: The Swedish Schools Inspectorate on construing “quality” as “auditable.”. International Journal of Lifelong Education, 41(2), 199–211 https://doi.org/10.1080/02601370.2022.2041747
-
Persson, J., & Sahlin, N.-E. (2013), Vetenskapsteori för sanningssökare. Fri tanke förlag. Kap 12
-
Rönnblom, M., Carlsson, V., & Padden, M. (2024), AI and ethics: policies of de-politicisation?. In Handbook on Public Policy and Artificial Intelligence (pp. 123-132).. Edward Elgar Publishing.
-
Steiner-Khamsi, G., Appius, S., & Nägeli, A. (2024), Comparing two transfer spaces over time and against a global script: the case of school-autonomy-with-accountability. Journal of Education Policy, 1–21. https://doi.org/10.1080/02680939.2024.2394594
Artiklar och litteratur tillkommer i relation till studentens fördjupningsområde med 300 sidor.