Pedagogik med didaktisk inriktning
30 hp

Kurskod: PE1300

Beslut: Fastställd i nämnden 2007-06-11. Giltig från och med 2007-06-11. Ersätts av: PE1301 - Pedagogik för utbildare.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Pedagogik (PEA)

Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området 100%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: -

Engelsk titel: Education in a Didactic Perspective

Diarienummer: 1766/334-06

Allmänna uppgifter

Kursen ges som fristående kurs.

Förkunskaps- och behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt 1 års arbetslivserfarenhet eller motsvarande.

Innehåll

Kursen består av två moment. I moment 1 belyses allmänpedagogikens problemområden och metoder med särskilt fokus på pedagogisk filosofi och olika perspektiv på lärande och pedagogisk forskning. I moment 2 belyses mer riktade problemområden utifrån ett valbart pedagogiskt område. Momentet ger möjligheter att utveckla en allsidig kompetens för arbete i olika undervisningsverksamheter och behandlar pedagogik med betoning på didaktik och innehåller praktiska och teoretiska uppgifter kopplade till praktisk yrkesverksamhet inom olika utbildningsområden.

Moment 1. Pedagogikens problemområden och metoder  I
Delmoment 1a) Pedagogik som vetenskaplig disciplin, ska belysa att pedagogiska situationer och processer sker i skärningspunkten mellan olika nivåer, ur individ-, grupp- och kulturellt perspektiv. Pedagogiska frågeställningar kommer även att ses i en historisk belysning. Några problem som aktualiseras är; kunskapsbegreppet; hur kunskap skapas med hänsyn tagen till människosyn och samhällssyn. Värderingar utifrån människo- och samhällssyn speglar hur kunskap värderas. Var står pedagogiken idag och vart är den på väg? Ett genusperspektiv beaktas.

Delmoment 1b) Pedagogisk forskning och metod, ska introduceras genom att litteratur och forskningsartiklar, som berör områdena pedagogisk forskning och metod, studeras och problematiseras. Det handlar bland annat om; vad det är för frågor som ställs, vad data är, vad ett mått på något är, hur en intervjuutskrift kan analyseras, att argumentera för pedagogiska forskningsresultat. Forskningsartiklar som berör pedagogisk forskning exemplifierar detta. En artikelsökning i aktuella databaser genomförs.

Moment 2. Lärperspektiv
Momentet avser att bidra till grundläggande kunskaper i och om lärande i relation till olika undervisningsmetoder. Grundläggande pedagogiska och didaktiska teorier diskuteras, analyseras och granskas kritiskt mot bakgrund av verksamhetens styrdokument. Momentet belyser även hur vi praktiskt bemöter människors olikheter utifrån ett relationellt perspektiv.

Lärandemål

Den studerande ska efter genomgången kurs:

  • kunna redogöra för grundläggande kunskaper om pedagogik som vetenskaplig disciplin, dess vetenskapliga metoder, delområden och problemområden
  • visa förståelse för grundläggande pedagogiska frågeställningar och begrepp
  • visa förmåga att problematisera, analysera och kritiskt granska pedagogiska texter
  • visa förmåga att formulera pedagogiska frågeställningar och kritiskt granska egna ställningstaganden
  • visa prov på grundläggande informationskompetens
  • kunna beskriva sin verksamhet utifrån ett didaktiskt perspektiv
  • kunna analysera sitt professionella uppdrag via styrdokument
  • ha utvecklat förmåga att teoretiskt belysa olika lärandesituationer

Genomförande

Genomförandeplan presenteras av kursledaren i samband med kursstart och får där sina slutliga utformningar i samverkan med kursdeltagarna.

För campusförlagd kurs gäller:
Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, seminarier och inslag av gruppövningar. Förutom arbete i olika stora grupper och tvärgrupper kan det förekomma korta skrivuppgifter. Seminarier med diskussioner av studerade texter innefattande analys, problematisering och kritisk granskning kan komplettera litteraturläsningen. Muntliga presentationer av gjorda arbeten förekommer. Genom variation i arbetsformer får kusdeltagarna tillfälle att reflektera över sitt eget lärande relaterat till arbetssätt. Studierna förutsätter ett aktivt deltagande, och vid gruppdiskussioner och seminarier är närvaro obligatorisk. Studerande som inte deltagit i obligatoriska delar av undervisningen anvisar lärare, i samråd med den studerande, lämplig komplettering.

För nätbaserad kurs gäller:
Undervisningen utformas med två campusförlagda obligatoriska träffar, en som inledning och en som avslutning på kursen. Kursdeltagaren ska via inlägg i nätbaserade grupprum diskutera och reflektera med utgångspunkt i litteratur och förväntade läranderesultat. Olika inlämningsuppgifter utgör del i kursens aktiviteter.

Examination – prov och former

Examination för moment 1
I redovisning för moment 1, ingår för delmoment 1a att den studerande ska kunna redogöra för pedagogikens teori och praktik i historisk belysning i samband med att var och en skriftligt formulerar sin pedagogiska grundsyn (7,5 hp). I delmoment 1b ingår en enskild bearbetning av en genomförd kvalitativ eller kvantitativ observation, en intervju bearbetas skriftligt i grupp (1 hp). Ett enskilt skriftligt prov på hur en sökning genomförts (1 hp) sker i samband med en skriftlig examination av en individuell del i ett tematiskt grupparbete (5,5 hp). För att erhålla betyget Godkänd skall den studerande uppnå förväntade läranderesultat. För att erhålla betyget Väl Godkänd ska den studerande dessutom visa prov på ett självständigt förhållningssätt i förhållande till kurslitteraturen.

Examination för moment 2
Examination i moment 2 sker genom en individuell skriftlig tentamen som omfattar kurslitteraturen i momentet. Den studerande skall utifrån de förväntade läranderesultaten visa sin förmåga att kritiskt analysera och diskutera de teoretiska perspektiv som på olika sätt behandlar området "Lärperspektiv" (15 hp). För att erhålla betyget Godkänd skall den studerande uppnå förväntade läranderesultat. För att erhålla betyget Väl Godkänd ska den studerande dessutom visa prov på ett självständigt förhållningssätt i förhållande till kurslitteraturen.

Examination utgörs av skriftliga arbeten och muntliga uppgifter, såväl enskilt som i grupp. Betygsgraderna är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som underkänts vid ordinarie examination bereds möjlighet till ytterligare examination.
Samtliga examinationsuppgifter ska vara godkända för att erhålla betyget Godkänd på respektive moment. För att erhålla betyget Godkänd på kursen krävs betyget godkänd på samtliga delmoment. För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs att moment 1 samt ytterligare ett moment har betygssatts med Väl godkänt. Ett aktivt deltagande i pågående verksamheter förutsätts för godkänt betyg.

Regler för examination finns att läsa på http://www.hkr.se

Kursutvärdering

Kursutvärdering görs i samverkan mellan undervisande lärare och studenter efter respektive delkurs. I samband med kursslutet utvärderas sedan kursen i sin helhet. Resultatet av utvärderingarna återförs till berörda kursdeltagare varvid förändringsförslag och förbättrande åtgärder diskuteras.

Beslut

Fastställd i nämnden 2007-06-11. Giltig från och med 2007-06-11. Ersätts av: PE1301 - Pedagogik för utbildare.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1 Vetenskapsteori och metodologiska perspektiv

  • Delmoment 1a.

  • Biesta, Gert (2005), Against Learning - Reclaiming a language for education in an age of learning. Nordisk Pedagogik, Vol 24 (13 s).

  • Dewey, John (2004), Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter. 4 upplagan. Stockholm: Natur och kultur (223 s).

  • Egidius, Henry (2003), Pedagogik för 2000-talet. 4 upplagan. Stockholm: Natur och kultur (325 s).

  • Postman, Neil (1998), När skolans klocka klämtar: Om behovet av meningsskapande berättelser. Göteborg: Daidalos (168 s).

  • Stensmo, Christer (1994), Pedagogisk filosofi: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (239 s).

  • Delmoment 1b.

  • Illeris, Knud (2001), Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur (259 s).

  • Lindstedt, Inger (2002), Textens hantverk: Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (146 s).

  • Patel, Runa & Davidson, Bo (2003), Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (149 s).

  • Thurén, Torsten (1996), Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber (148 s).

  • Wernersson, Inga (2006), Genusperspektiv på pedagogik. Högskoleverket (70 s). Anmärkning: http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800079367/isbn_91-85027-44-8.pdf

  • Den studerande väljer i samråd med kursledningen litteratur, inklusive artiklar, omfattande 400 sidor i anslutning till det vetenskapliga grupparbetet.

Moment 2

  • Atterström, Hans ; Persson, Roland S. (2000), Brister eller olikheter? : specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund : Studentlitteratur (67 s).

  • Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000), Lärare av i morgon. Stockholm : Lärarförb:s förl. (238 s).

  • Gunnarsson, Bernt (1999), Lärandets ekologi : villkor för elevers utveckling. Lund : Studentlitteratur (108 s).

  • Helldin, Rolf (2002), Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan: En granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur (128 s).

  • Hård af Segerstad, Helene; Klasson, Alger; Tebelius, Ulla (1996), Vuxenpedagogik : att iscensätta vuxnas lärande. Lund : Studentlitteratur (139 s).

  • Jörgensen, Margot & Schreiner, Peter (2001), Fighter-relationen : barns kamp med vuxna. 4 upplagan. Göteborg : Ninac (166 s).

  • Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2003), Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik. Umeå: Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Univ (69 s).

  • Lundmark, Annika (1998), Utbildning i arbetslivet: utgångspunkter och principer för planering och genomförande av personalutbildning. Lund : Studentlitteratur (176 s).

  • Maltén, Arne (1998), Kommunikation och konflikthantering: En introduktion. Lund: Studentlitteratur (208 s).

  • Stukát, Staffan (1995), Når du dina elever? : att planera, genomföra och utvärdera muntlig kommunikation. Lund : Studentlitteratur (116 s).

  • Wahlström, Gunilla O (2001), Kirre : en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. 1 upplagan. Hässelby : Runa (282 s).

  • Wenestam, Claes-Göran & Lendahls Rosendahl, Birgit (red.) (2005), Lärande i vuxenlivet. Lund : Sudentlitteratur (229 s).

Dessutom tillkommer styrdokument för det pedagogiska fält kursdeltagaren väljer att bearbeta; exempelvis: kommunens skolplan, lokal arbetsplan, läroplan, tillämpliga förordningar och lagar.

Kortadress: www.hkr.se/kpe1300