Att utveckla möjligheter för lärande för barn och elever med utvecklingsstörning i skolan
30 hp

Kurskod: SP274S

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2018-02-09. Giltig från och med 2018-09-03. Nedlagd 2024-10-24. Ersätts av: SP280S - Specialpedagogiska perspektiv på intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Nivå: Avancerad nivå

Ämne/områdeskod: Specialpedagogik (SQA)

Utbildningsområde: Undervisningsområdet 100%

Huvudområde: Specialpedagogik

VFU-andel: -

Engelsk titel: Possibilities to Create Learning Environments for Pupils with Intellectual Disabilities

Diarienummer: U2018-242-338

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i Speciallärarprogrammet, specialisering utvecklingsstörning, år 2. Kursen avser verksamhet för barn och elever med utvecklingsstörning inom grundsärskola, gymnasiesärskola eller särskild utbildning för vuxna. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i form av fältstudiedagar. Kursen ges på distans, med cirka 20 dagars högskoleförlagd tid. Kursen innehåller undervisnings- och/eller examinationstillfällen förlagda till Högskolan Kristianstad eller annan bestämd plats. Kursen ges även som fristående kurs.

Fördjupningsnivå

A1F Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav







Avlagd grundlärar-, ämneslärar-, yrkeslärar-, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen samt minst 3 års dokumenterad relevant yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som pedagog efter avlagd examen. Dessutom krävs minst 30 hp specialpedagogik.

Syfte

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla kunskaper om grundsärskolans historia, dess framväxt, uppdrag och elevgrupp. Vidare ska studenten utveckla kunskaper om didaktiskt arbete och bedömning av barn och elever med utvecklingsstörning. Dessutom ska studenten kunna genomföra kartläggningar och utvärdera pedagogiska utredningar för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram relaterade till det verksamhetsområde som utbildningen ger den studerande framtida behörighet för.

Innehåll

Moment 1: Grundsärskolans historia, uppdrag och målgrupp
Grundsärskolans historia och utveckling diskuteras och problematiseras i relation till behovet av en särskild skolform. Möjligheter och hinder för ökad samverkan mellan skolformerna studeras. Vidare problematiseras utvecklingsstörningens innebörd.

Begrepp som exempelvis identitet, levnadsvillkor, delaktighet och mångfald analyseras i förhållande till lärande. Dessutom betonas nödvändigheten av att studenten reflekterar över etiska frågeställningar i förhållande till barn och elever med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samt sina egna förhållningssätt och kommunikationsformer i professionella sammanhang. Under VFU:n i form av fältstudiedagar studeras bakgrunden för hur barn och elever utreds för sin placering i grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna. Dessutom ska observationer göras utifrån olika lärandesituationer i relation till den blivande speciallärarens profession.

Moment 2: Didaktiskt arbete för barn och elever med utvecklingsstörning
I momentet fokuseras speciallärarens profession i utvecklandet av det didaktiska arbetet. Studenten ska utifrån teoretiska kunskaper kring utveckling och lärande leda, organisera och anpassa lärmiljöer utifrån undervisningsämnen och ämnesområden i relation till gällande styrdokument. Kunskapsutveckling kring bedömning och betyg ingår. Särskild vikt läggs vid kommunikationens betydelse i ett vidgat textbegrepp och estetiska lärprocesser, samt hur alternativa verktyg kan användas för att stödja och underlätta barns och elevers lärande. I VFU, i form av fältstudiedagar, ingår att observera lärandesituationer och utveckla pedagogiska strategier, genom extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram utifrån ett kritiskt och självständigt förhållningssätt där olika vetenskapliga metoder ska genomsyra arbetet. Analys av individ och lärmiljö samt interaktionen dem emellan utgör en del av innehållet i studentens VFU. Förslag till planering av olika lektionsinnehåll knutna till ämnen och ämnesområden utgör en del av arbetet.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för särskolans historiska bakgrund, dess framväxt, nutida utveckling och förändring i relation till såväl internationella som nationella styrdokument (1)
  • kunna diskutera hur identitet, levnadsvillkor, delaktighet och mångfald kan förstås ur ett samhällsperspektiv i relation till funktionsnedsättningen utvecklingsstörning (2)
  • kunna redogöra för aktuell forskning om utbildningsmiljöer för barn och elever med utvecklingsstörning (3).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna problematisera behovet av en särskild skolform för barn och elever med utvecklingsstörning, samt kunna diskutera betydelsen av samverkan mellan skolformerna (4)
  • kunna tillämpa teorier om lärande och undervisning för barn och elever med utvecklingsstörning, samt konkret kunna genomföra kunskapsbedömning i samarbete med andra aktörer (5)
  • kunna omvandla teoretisk kunskap till pedagogiska strategier och didaktiskt arbete i relation till ämnen och ämnesområden och därmed kunna utveckla lärmiljöer utifrån elevers förutsättningar och behov av extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (6)
  • kunna demonstrera hur ett vidgat textbegrepp synliggörs i lärande och utveckling och hur estetiska uttrycksmedel kan användas för att stödja och underlätta barns och elevers lärprocesser (7)
  • kunna organisera lärmiljöer där alternativa verktyg stimulerar språk och begreppsutveckling för att utveckla kommunikation som utgångspunkt för fördjupat lärande (8)
  • kunna genomföra observationer och föra en kritisk diskussion kring empirin (9).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna kritiskt värdera sitt etiska förhållningssätt till barn och elever med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning och därmed utveckla såväl bemötande som förhållningssätt (10)
  • utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt kunna kritiskt och självständigt granska den framtida professionen som speciallärare och dess praktik samt därmed utveckla möjligheter för barns och elevers lärande (11).

Genomförande

De studerande får möjlighet att utifrån ett erfarenhetsbaserat arbetssätt fördjupa utvecklandet av sin profession som speciallärare inom grundsärskolans, gymnasiesärskolans och särskild undervisning för vuxnas verksamhetsområde. I kursen ingår arbetsformer som föreläsningar, litteraturstudier, gruppstudier, seminarier och skriftliga fördjupningsuppgifter. I moment 1 och 2 ingår VFU i form av fältstudiedagar där studenten genomför fältuppgifter.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Moment 1
Delprov 1 (2 hp) Särskolans historia och framväxt.
Enskilt författande av paper. Lärandemål 1 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 2 (3 hp) Samverkan mellan skolformerna ur ett samhällsperspektiv.
Enskilt författande av paper. Lärandemål 2 och 4 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 3 (1 hp) Etik – muntlig redovisning.
Lärandemål 10 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 4 (9 hp) Skolformerna för elever med utvecklingsstörning.
Enskilt författande av skriftlig rapport kopplad till litteratur och som innehåller empiri insamlad under VFU. Lärandemål 1-4 och 9-11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Moment 2
Delprov 5 (4 hp) Utveckla lärandesituationer.
Enskilt författande av paper. Lärandemål 6 och 9 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 6 (2 hp) Estetiska uttrycksmedel och alternativa verktyg.
Muntlig redovisning. Lärandemål 7 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 7 (2 hp) Språk och begreppsutveckling.
Muntlig redovisning. Lärandemål 8 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 8 (7 hp) Didaktiskt arbete.
Enskilt författande av skriftlig rapport 2 kopplad till litteratur och som innehåller empiri insamlad under VFU. Lärandemål 3 och 5-11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov 4 och 8.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
En student kan tvingas avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet eller synnerligen olämpligt uppträdande kan komma att skada annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen eller om student bryter mot ingångna avtal eller gällande regelverk som berör den verksamhetsförlagda utbildningen. Om ett avbrytande sker ska en individuell plan bestämmas för studenten och delges henne eller honom skriftligen. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från Högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollen av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske. En student äger rätt till maximalt två kontrolltillfällen. Studenten får inte delta i verksamhetsförlagd utbildning på nytt innan kontrollen skett och studenten har konstaterats besitta de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs.

Förslag till individuell plan ska beslutas gemensamt av programansvarig, examinator på aktuell kurs och av studentkåren utsedd representant. Beslut om avbrytande av students VFU och fastställande av individuell plan fattas av Rektor efter föredragning av programansvarig. Beslut om studentens fortsatta deltagande i verksamhetsförlagd utbildning, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av programansvarig.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2018-02-09. Giltig från och med 2018-09-03. Nedlagd 2024-10-24. Ersätts av: SP280S - Specialpedagogiska perspektiv på intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Revideringar

2018-07-11
Revidering av litteratur
Revidering giltig från och med 2018-09-03.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1 Grundsärskolans historia, uppdrag och målgrupp

  • Aspelin, Jonas (Red). (2018), Relationskompetens i pedagogiska sammanhang. Volym 16, nr 4. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad. Kristianstad: Kristianstad University Press Läsanvisningar Kapitel 4, 7 och 9.

  • Arvidsson, Jessika (2016), Sysselsättning och social rättvisa: en nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Halmstad: Halmstad University Press (148 s). Anmärkning: Doktorsavhandling.

  • Ayres, Kevin M., Douglas, Karen H., Lowerey, Alisa K & Sievers, Courtney (2011), I Can Identify Saturn but I Can‘t Brush My Teeth: What Happens When the Curricular Focus for Students with Severe Disabilities Shifts. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities (11 s). Anmärkning: v46 n1 p11-21 Mar 2011

  • Bryman, A. (2011), Samhällsvetenskapliga metoder. 2 upplagan. Malmö: Liber ekonomi (690 s).

  • Greenspan, Stephen, Switzky, Harwey, N. & Woods, Geore W. (2011), Intelligence involves risk-awareness and intellectual disability involves risk-unawareness: Implications of theory of common sense. Journal of Intellectual and Developmental Disability http://dx.doi.org/10.3109/13668250.2011.626759

  • Grunewald, Karl (2008), Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia (496 s).

  • Hansson, K. & Nordmark, E. (2015), Att arbeta med delaktighet inom habilitering. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur (188 s).

  • Hedegaard-Sörensen, Lotte & Langager, Sören (2012), Samarbetskunst arbejdsfaelleskaber og samarbejdsrelationer pa specialskoler. Aarhus: Institut for Uddannelse og Pædagogik (DPU), Aarhus Universitet (101 s). http://www.foa.dk

  • Kylén, Gunnar (2012), Helhetssyn på människan: begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA (48 s).

  • Maxwell, Gregor R., Granlund, Mats & Augustine, Lilly (2018), Inclusion through participation: understanding participation in the international classification of functioning, disability, and health as a methodological research tool for investigating inclusion. Frontiers in Education. Vol. 3, nr 41 (16 s). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1216853/FULLTEXT01.pdf

  • Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009), Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning: En kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009. Stockholm: Handikapp & habilitering, Stockholms läns landsting (68 s).

  • Mineur, Therése (2013), Skolformens komplexitet: elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Örebro: Örebro universitet (298 s). Anmärkning: Doktorsavhandling

  • Rosenqvist, J. (2007), Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med annan bakgrund än svensk i särskolan. Ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska Institutet och Högskolan Kristianstad (89 s).

  • Sauer, L., Molin, M. & Ineland, J. (2013), Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2 upplagan. Gleerups (224 s).

  • Stefansson, Ingalill (2011), Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete Karlstad University Studies Etisk-Filosofiska institutionen Karlstad universitet (222 s).

  • Östlund, Daniel (2012), Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Malmö: Malmö högskola (276 s). Anmärkning: Doktorsavhandling

  • Östlund, Daniel (2012), Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret-vad är då frågan? I: Barow, Thomas & Östlund, Daniel (red.) (2012) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press

Moment 2 Didaktiskt arbete

  • Alexandersson, U. (2009), Stödjande rum – om elever i en inkluderande verksamhet. Stockhom: Specialpedagogiska skolmyndigheten (40 s).

  • Anderson, Lotta, Sundman Marknäs, Anna & Östlund, Daniel (2016), Hur ska vi göra då? Praktiknära utveckling av en grundsärskolas arbete med bedömning för lärande. Malmö: Pedagogisk Inspiration i samarbete med Malmö högskola och Förskoleförvaltningen, Malmö stad (75 s). http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:904000/FULLTEXT01.pdf

  • Anderson, Lotta & Östlund, Daniel (2017), Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden. Problems of education in the 21st century. Vol. 75, No. 6 (17 s). http://hkr.diva-portal.org/

  • Bergström, Linda, Hartman, Göran, Lindblom, Agneta, Ljungblad, Ann-Louise, Löfholm, Annika, Melker, Catarina & Skoglund (2010), Ni kan räkna med oss. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (130 s).

  • Bruce, Barbro., Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016), Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (260 s).

  • Bryman, A. (2011), Samhällsvetenskapliga metoder. 2 upplagan. Malmö: Liber ekonomi (690 s).

  • Göransson, Kerstin (1999), “Jag vill förstå“: Om eleven, kunskapen och lärandet. Stockholm: Stiftelsen ala (270 s).

  • Heister Trygg, Boel & Andersson, Ida (2009), Alternativ kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet, Malmö: SÖK (224 s).

  • Ineland, Jens & Silfver, Eva (2018), Bedömning och betygssättning av elever med utvecklingsstörning: Attityder och erfarenheter från pedagogers perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 23, Nr 1-2 (20 s).

  • Lenz-Taguchi, Hillevi (2013), Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2 upplagan. Malmö: Gleerup (138 s).

  • Liberg, Carolin (2007), Språk och kommunikation. I Att läsa och skriva-forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber

  • Lindqvist, Gunilla & Rodell, Annica (2015), Stöd och anpassningar: att organisera särskilda insatser. Stockholm: Gothia Fortbildning (144 s).

  • Ljungblad, Ann-Louise (2016), Takt och hållning. En relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen. Göteborg: Göteborgs universitet (300 s). http://hdl.handle.net/2077/41112 Anmärkning: Doktorsavhandling

  • Lärarförbundet (2006), Kultur och estetik; Är estetiska ämnen i skolan viktiga för demokratin?. Lärarförbundet (17 s).

  • Marner, Anders (2005), Möten om och medieringar: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildningen, Umeå universitet

  • Nilsson, Bo (2013), Den relationella musiken. I Aspelin, Jonas Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press Anmärkning: s. 125-141

  • Phillips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2010), Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedt (190 s).

  • Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011), Läsförståelse genom strukturerade textsamtal- för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur (147 s).

  • Skolverket (2009), Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes (105 s).

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Fritzes (166 s).

  • Skolverket (2011), Matematikundervisning i grundsärskolan. En utvärdering av Matematiksatsningen. Rapport 368. Stockholm: Skolverket (75 s).

  • Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2014), Särskolans verksamhet: uppdrag, pedagogik och bemötande. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (160 s).

  • Taube, Karin (2013), Barns tidiga skrivande. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (157 s).

  • Vygotskij, Lev Semenovic (1995), Fantasi och kreativitet. Göteborg: Daidalos (111 s).

  • Östling, Mats, Gisterå, Else-May & Lavlund, Margareta (2011), It och lärande för att nå målen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (SPSM) (32 s).

Vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor tillkommer.

Kortadress: www.hkr.se/ksp274s