Yrkeslärarprofessionen i skola och samhälle
30 hp

Kurskod: YL108L

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2021-06-16. Giltig från och med 2021-08-30. Nedlagd 2024-10-23. Ersätts av: YL111L - Yrkeslärarprofessionen i skola och samhälle.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Pedagogiskt arbete (PGA)

Utbildningsområden: Verksamhetsförlagd utbildning 25%, Undervisningsområdet 75%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: 7,5 hp

Engelsk titel: The vocational teacher at school and in society

Diarienummer: U2021-242-1329

Allmänna uppgifter

Kursen är en programkurs som ingår i Yrkeslärarprogrammet. Kursen ges år 1 och innehåller 7,5 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med handledning i yrkesrollen. Kursen ges på distans och innehåller ca sex undervisnings- och/eller examinationstillfällen per termin förlagda till Högskolan Kristianstad.

Fördjupningsnivå

G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav


 Grundläggande behörighet.

Syfte

Kursens syfte är att ge studenten en övergripande utbildningsvetenskaplig introduktion till yrkeslärarprofessionen i skola och samhälle.

Innehåll

I syfte att studenten ska utveckla ett kritiskt, reflekterande och vetenskapligt förhållningssätt behandlar kursen bland annat grundläggande vetenskapsteori och källkritisk medvetenhet. En orientering ges i skolväsendets historia, organisation, styrdokument och lagstiftning.  Därutöver behandlas huvuddragen i elevers utveckling och lärande, liksom en orientering om neuropsykiatriska funktionsvariationer. Vidare ges grundläggande kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik samt pedagogisk bedömning. Grupper, konflikter och ledarskap i pedagogiska miljöer belyses samt konsekvenser för elevers lärande och utveckling. De teoretiska kunskaperna omsätts inom ramen för VFU.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiska perspektiv (1)
  • översiktligt kunna redogöra för skolväsendets historia (2)
  • kunna redogöra för barns och ungdomars utveckling (3)
  • kunna redogöra för och diskutera ungdomars livsvillkor, behov och förutsättningar för lärande (4)
  • kunna redogöra för och diskutera ungdomars livsvillkor, behov och förutsättningar (5)
  • kunna redogöra för och diskutera gruppdynamiska processer och konflikter i skolmiljö (6)
  • kunna redogöra för olika typer av ledarskap (7)
  • kunna redogöra för begrepp inom vetenskapsteori samt kunna diskutera källkritik inom sitt specifika yrkesämne (8)
  • kunna redogöra för relationen mellan mål, undervisning och bedömning (9)
  • kunna, med stöd av kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik samt metodik, redogöra för innehåll och planering av undervisning för lärande inom sitt specifika yrkesämne (10)
  • kunna kritiskt granska digitala verktyg samt redogöra för hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen både inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (11)

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna beskriva och problematisera lärmiljöns betydelse för lärande samt redogöra för hur goda lärmiljöer kan skapas och utvecklas med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet (12)
  • kunna redogöra för och diskutera skolans värdegrund, diskriminering samt mänskliga och demokratiska rättigheter (13)
  • kunna diskutera och reflektera kring ungdomars identitet, sexualitet och relationer (14)
  • kunna utforma och motivera lektionsinnehåll och lektionsupplägg utifrån yrkesämnet, elever och lärmiljön (15)
  • kunna redogöra för hur elevers kunskaper och erfarenheter kan ingå i lektionsinnehåll och lektionsupplägg, för att stimulera lärande och utveckling (16)
  • kunna planera, genomföra och utvärdera lektionsinnehåll och lektionsupplägg tillsammans med andra för att stimulera elevers lärande och utveckling (17)
  • kunna redogöra för och konkretisera på vilket sätt jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv kan ingå i den pedagogiska verksamheten (18)
  • kunna identifiera och motivera färdigheter som behövs för yrkesutövningen, såväl självständigt som tillsammans med VFU-handledare (19)
  • kunna använda lämpliga/relevanta kommunikativa förmågor; lyssnande, talande och skrivande, både i och för den pedagogiska verksamheten (20)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna uppmärksamma och konkretisera betydelsen av självkännedom och empatisk förmåga i yrkesutövningen. (21)
  • kunna redogöra för vad ett professionellt förhållningssätt mot elever och vårdnadshavare är samt motivera dess betydelse (22)
  • kunna visa förmåga att förhålla sig professionell till elever och deras vårdnadshavare (23)
  • kunna visa förmåga att i det pedagogiska arbetet beakta sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter kopplade till hållbar utveckling (24)
  • kunna visa förmåga att göra relevanta bedömningar av vetenskaplighet, samhälleliga och etiska aspekter i det pedagogiska arbetet (25)
  • kunna uppmärksamma och konkretisera identifierade behov av ytterligare kunskap och pedagogisk kompetens i yrkesutövningen (26)

Genomförande

Kursen genomförs under varierande former såsom föreläsningar, seminarier, grupparbeten, nätundervisning och sammanhängande VFU med färdighetstränande inslag. Tyngdpunkten ligger på individuella studier.
Studenten förväntas även delta i kontinuerlig dialog med andra studenter och lärarutbildare via en nätbaserad lärplattform. Kursen förutsätter tillgång till dator och internetuppkoppling.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delprov 1 (5 hp) Skolväsendets organisation och villkor i ett historiskt och nutida perspektiv.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 1 och 2 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (5 hp) Utvecklingspsykologi.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 3 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 3 (5 hp) Skolan som social praktik.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 4, 5, 6, 7, 13 och 14 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (2,5 hp) Vetenskapsteori och källkritik.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 8 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 5 (3 hp) Yrkesdidaktik och planering för lärande.
Individuell skriftlig hemtentamen. Lärandemål 9, 11 och 20 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 6 (2 hp) NPF och yrkesprogram.
Individuell skriftlig inlämning/case. Lärandemål 12 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 7 (7,5 hp) VFU.
Individuell examination bestående av genomförd VFU med tillhörande dokumentation, examinerande seminarium samt individuell skriftlig inlämning. I det examinerande seminariet ingår presentation av filmat undervisningstillfälle samt presentation av läraktiviteter. Lärandemål 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 och 26 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov 1, 2, 3 och 5.

För delprov 7 äger studenten rätt till högst tre (3) examinationstillfällen. Student som underkänts i VFU har rätt att genomgå denna ytterligare en gång när VFU-plats kan ställas till förfogande. Begränsningen införs på grund av att momentet kräver betydande extraresurser för att kunna genomföras.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

Hantering av frånvaro under verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär både att kvalificera sig genom att uppfylla ett antal specificerade lärandemål och genom att socialiseras in i den miljö där det framtida yrket kommer att utföras. Godkänd VFU till den omfattning som föreskrivs i respektive examensordning utgör ett krav för att erhålla förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. VFU innebär heltidsstudier och genomförs i enlighet med högskolans VFU-periodschema. Studentens närvarotid dokumenteras i VFU-omdömet.

Vid frånvaro om högst 20 % kommer studenten och handledaren, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när och hur VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska göras innevarande termin och kan praktiseras med principen strödagar.

Vid frånvaro om högst 30 % kommer studenten, handledaren och kursansvarig lärare, med utgångspunkt i kursens lärandemål och de uppgifter som ska utföras, överens om när VFU-dagar ska läggas ut för att säkerställa studentens måluppfyllnad. Detta ska om möjligt göras under innevarande termin och sammanhängande.

Student som varit frånvarande mer än 30 % på grund av sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång och har ett läkarintyg erbjuds en ny VFU-period i enlighet med upprättad individuell studieplan.  Student som varit frånvarande mer än 30 % av andra skäl än ovanstående får betyget underkänd på VFU-perioden. I VFU-omdömet finns en beskrivning av Dokumentation vid underkännande som ska följas vilket innebär att OM-VFU görs enligt den individuella studieplan som upprättas. På http://www.csn.se/ kan studenten se när och om frånvaro ska anmälas till CSN.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Dekan kan, efter föredragning av programområdesansvarig, avbryta en students VFU med omedelbar verkan om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten för personer som studenten möter på sin VFU, eller dessa personers förtroende för högskolans eller VFU-platsens verksamhet uppenbart riskeras. När en VFU avbryts med stöd av denna föreskrift underkänns studenten på aktuellt delprov/kurs och ett verksamhetsförlagt utbildningstillfälle är därmed förbrukat.

Vid ett avbrytande ska en individuell plan upprättas gemensamt av programområdesansvarig och examinator i samråd med studenten och en av studentkåren utsedd representant. Planen beslutas av programområdesansvarig. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollerna av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske. 

Beslut om studentens fortsatta deltagande i VFU inom ramen för utbildningen, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av dekan efter föredragning av programområdesansvarig. En student äger rätt till maximalt två kunskapskontroller. Efter två genomförda och ej godkända kontroller har studenten ej rätt till fortsatt deltagande i VFU inom ramen för utbildningen.

Om en student avbryter sin VFU på eget initiativ, och detta skett av annan orsak än laga förfall (t.ex. egen sjukdom, vård av barn eller anhörigs bortgång, i samtliga fall med uppvisande av läkarintyg), leder avbrottet till att studenten underkänns på delprovet/kursen. Studenten erbjuds i sådant fall en ny VFU-period såvida inte det maximala antalet examinationstillfällen redan uppnåtts. 

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2021-06-16. Giltig från och med 2021-08-30. Nedlagd 2024-10-23. Ersätts av: YL111L - Yrkeslärarprofessionen i skola och samhälle.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Delprov 1.

  • Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (2017), Allmändidaktik : vetenskap för lärare. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur AB (384 s).

  • Johansson, Sigurd (2008), Några relevanta begrepp inom yrkeslärande. Yrkeslärarutbildning inom SÄL III-projekt. PDF läggs ut på kursytan Canvas. (194 s).

  • Köpsén, Susanne (red) (2019), Lära till yrkeslärare. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (256 s).

  • Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019), Undervisning i teori och praktik : en introduktion i didaktik. 7 upplagan. Umeå: Fundo (107 s).

  • Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2020), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 5 upplagan. Stockholm: Natur & kultur (760 s). Läsanvisningar Kapitel 2, 3, 7, 8, 19, 20.

  • Nilsson, Marco (2019), Juridik i professionellt lärarskap : lagar och värdegrund i den svenska skolan. 4 upplagan. Malmö: Gleerups (182 s).

  • Svenska Unescorådet (2006), Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unesco (64 s). http://unesco.se

  • Wahlström, Ninni (2016), Läroplansteori och didaktik. 2 upplagan. Malmö: Gleerups (176 s).

  • Delprov 2.

  • Carlsson Kendall, Gunilla (2015), Elever med neuropsykiatriska svårigheter : vad gör vi och varför?. Lund: Studentlitteratur (208 s).

  • Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019), Utvecklingspsykologi. 4 upplagan. Stockholm: Natur & Kultur (420 s).

  • Hwang, Philip, Frisén, Ann & Nilsson, Björn (2018), Ungdomar och unga vuxna : utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur & Kultur (276 s).

  • Delprov 3.

  • Dahlkwist, Matts (2012), Lärarens ledarskap: relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber AB (261 s).

  • Dahlkwist, Matts (2019), Lärarledarskapet : situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. 1 upplagan. Stockholm: Liber (305 s).

  • Edling, Silvia (2016), Demokratidilemman i läraruppdraget: att arbeta för lika villkor. Stockholm: Liber (189 s).

  • Elmeroth, Elisabeth (2012), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur (135 s).

  • Köpsén, Susanne (red) (2019), Lära till yrkeslärare. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (256 s).

  • Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2017), Ungdomsgrupper i teori och praktik. 5 upplagan. Lund : Studentlitteratur (320 s).

  • Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2020), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 5 upplagan. Stockholm: Natur & kultur (760 s). Läsanvisningar Kapitel 12, 13, 14.

  • Nilsson, Björn (2016), Samspel i grupp: introduktion till gruppdynamik. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (187 s).

  • Thornberg, Robert (2020), Det sociala livet i skolan : socialpsykologiska perspektiv. 3 upplagan. Stockholm: Liber (404 s).

  • Delprov 4.

  • Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2020), Vetenskapsteori för lärarstudenter. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur AB (224 s).

  • Eriksson, Lars Torsten (2018), Kritiskt tänkande. 3 upplagan. Stockholm: Liber (269 s).

  • Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019), Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 7 upplagan. Umeå: Fundo Förlag (107 s).

  • Delprov 5.

  • Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018), Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (114 s).

  • Jönsson, Anders (2020), Lärande bedömning. 5 upplagan. Malmö: Gleerups (184 s).

  • Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019), Undervisning i teori och praktik : en introduktion i didaktik. 7 upplagan. Umeå: Fundo (107 s).

  • Lindström, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2014), Pedagogisk bedömning : om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. 3 upplagan. Stockholm: Liber (270 s).

  • Delprov 6.

  • Häggblom, Pia (2019), Universell design för lärande : ett inkluderande förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur (152 s).

  • Mitchell, David (2015), Inkludering i skolan : undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur (397 s).

  • Nilholm, Claes (2020), Perspektiv på specialpedagogik. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur (148 s).

  • Delprov 7.

  • Tillämpliga delar av kurslitteraturen i delprov 1-6 ovan, kan användas vid denna examination.

Utöver fastställd kurslitteratur tillkommer ytterligare material omfattande ca 200 sidor enligt lärares anvisningar.

Kortadress: www.hkr.se/kyl108l