Fem miljoner för att utveckla svensk fysikundervisning
Nästan fem miljoner kronor har delats ut av Vetenskapsrådet till ett forskningsprojekt på Högskolan Kristianstad för att förstå matematikens roll i fysikundervisningen på gymnasieskolor. Ett projekt som bland annat ska leda till bättre lärarutbildning och att fysiklärare kan utveckla sin undervisning.
Andreas Redfors, professor i fysik med inriktning fysikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.
Som enda högskola bland de stora universiteten fick Högskolan Kristianstad utdelning i Vetenskapsrådets stora utlysning inom utbildningsvetenskaplig forskning. Av alla ansökningar är det bara knappt tio procent som blir beviljade. Under de kommande tre åren kommer en forskargrupp ledd av Andreas Redfors, professor i fysik med inriktning fysikdidaktik, att försöka utröna matematikens betydelse för fysikundervisningen i gymnasieskolan.
– Vi har utvecklat en egen analysmodell för att studera fysiklektioner. Modellen har fått ett visst internationellt genomslag och nu bygger vi vidare på det pilotprojekt vi avslutade förra året, säger Andreas Redfors. Många fysiklärare upplever att deras elever ofta "fastnar i matematiken" och i förlängningen hoppas vi att detta projekt på sikt kan bidra till att de inte gör det.
I pilotundersökningen följdes en lärare i sin fysikundervisning. Studien visade att det finns ett fokus på teknisk matematisk formelmanipulation i fysikundervisningen i såväl problemlösning som lärarledd genomgång och laboration.
– Vi tänker fortsätta på det inslagna spåret och analysera klassrumskommunikationen i fler fysikklassrum. Lektionerna ska innehålla fysik med koppling till olika matematikområden, som till exempel algebra, funktioner och grafer, berättar Andreas.
Slutsatser som kan förändra lärarutbildningen
Exakt antal lärare och elever som kommer att ingå i den kvalitativt inriktade studien är inte klart. Men de lärare som ska ingå ska täcka ett antal olika förhållningssätt till fysikens matematiskt formulerade teoretiska modeller.
– Vi vill hitta vägar att lägga grunder för utveckling av fysik- och mattelärare. Våra slutsatser kommer att kunna användas såväl i lärarutbildning och lärarfortbildning som i nya läromedel och för enskilda fysiklärare som vill utveckla sin undervisning, förklarar Andreas.
Projektet heter Matematikens betydelse för fysikundervisningen i gymnasieskolan. Sammanlagt rör det sig om drygt 4,8 miljoner kronor som forskningsprojektet får av Vetenskapsrådet och tillsammans med Andreas Redfors kommer även Lena Hansson, Örjan Hansson och Kristina Juter att arbeta med det. De är alla del av den vid högskolans forskningsmiljö LISMA. Konkret innebär detta att de fyra forskarna får forskningstid för att arbeta med projektet, men även en del medel för publicering och resor.
Matematiken sägs vara fysikens språk, och då det också är grunden i de naturvetenskapliga ämnena så kan forskningsprojektet i förlängningen ge positiva ringar på vattnet.
– Det råder brist på lärare i de naturvetenskapliga ämnena, men kan vi utveckla undervisningen så kanske vi kan locka fler att välja dessa bristyrken, avslutar Andreas Redfors.
Text och foto: Fabian Rimfors