Gräsanden modell för nytt system

Farmade gräsänder släpps ut. Foto: Pär Söderquist

För fem år sedan såg Pär en platsannons på Arbetsförmedlingen om att Högskolan Kristianstad erbjöd en doktorandtjänst i ett forskningsprojekt.

– Jag ville forska efter att jag var klar med min utbildning och letade efter en doktorandplats. Jag såg annonsen om detta projekt och tyckte det verkade intressant, så jag sökte tjänsten, berättar Pär Söderquist.

Forskningsprojektet skulle vara fyra år men eftersom han har undervisat lite på högskolans biologiprogram så gick det att förlänga projektet lite. Pär har varit inblandad i ett par forskningsprojekt tidigare också, ett som handlade om sorkar och fästingar och ett annat om kubmaneter.

Det aktuella temat för Pärs forskning är hur utsättningar av farmade gräsänder påverkar den vilda gräsandspopulationen. Avhandlingen heter Large-Scale Releases of Native Species: the Mallard as a Predictive Model System. Där har han i flera delprojekt jämfört tre olika grupper av gräsänder; historiska änder som levde innan storskaliga utsättningar började, dagens vilda änder, samt farmade änder.

– Jag har åkt runt till museer i Sverige, Norge och Finland och samlat in data. Vi byggde också en fälla i norra Skåne där vi kunde fånga både vilda och farmade änder levande. Vi visste vilka som var farmade eftersom vi mellan 2011–2014 ringmärkte över 10 000 farmade änder som sattes ut runt om i Sverige, förklarar Pär.

Att samarbeta med så många olika aktörer, allt från viltmästare, uppfödare, utsättare, jägare, allmänheten och forskare har varit en utmaning för Pär Söderquist.

– Alla jobbar inte på samma sätt och vi har olika referensramar och olika viljor, så det är viktigt med kommunikation och få alla att jobba mot samma mål. Detta har inte bara varit svårt utan också roligt och mycket lärorikt. Vi har mycket att lära av varandra.

Nya upptäckter och användbara resultat

Andra saker som forskningsprojektet kommit fram till är att det sätts ut över 250 000 farmade gräsänder varje år i Sverige, vilket ingen riktigt hade koll på tidigare. Och att det är relativt få av dem som verkligen skjuts där de sätts ut, endast runt en fjärdedel. Resultaten visar också att farmade änder skiljer sig mot vilda änder i beteende, utseende och genetiskt. Däremot visar det sig fortfarande näst intill omöjligt att skilja på en vild och en farmad and genom att bara titta på den.

Naturvårdsverket har finansierat projektet men även uppfödare och utsättare kan använda sig av resultaten.

– Speciellt att få reda på att det generellt är så få änder som faktiskt blir skjutna där man sätter ut dem, säger Pär.

– Vi skickar även en passning till Jordbruksverket som vi anser borde kräva mer uppgifter av utsättare, exempelvis hur många änder som sätts ut, var de sätts ut och var änderna kommer ifrån, betonar Pär Söderquist.

Förhoppningarna är att även allmänheten ska kunna lära sig lite mer om utsättningar av änder för jaktsyften eftersom de flesta inte vet att de existerar.

Hur känns det inför disputationen?

– Lite nervöst men jag ser fram emot en intressant diskussion med min opponent

Hur kommer du att fira din disputation?

– Efter disputationen, hur det än går, så blir det middag och fest i Malmö med kollegor, släkt och vänner.

Vad har du för framtidsplaner – blir du kvar på Högskolan Kristianstad?

– Jag kommer att jobba kvar ett par månader åtminstone, skriva klart lite artiklar och undervisa lite. I slutet av året är planen att åka till Frankrike där jag förhoppningsvis kommer att fortsätta forska på en post-doc.

Text och foto: Fabian Rimfors