Högre utbildning kan behöva nytt fokus
Universitetslektorerna i pedagogik, Lars-Erik Nilsson från Högskolan Kristianstad och Carola Aili från Lunds universitet, publicerades nyligen i tidskriften Tertiary Education and Management med sin artikel Dual learning – a challenge for higher education in the new landscape of governance.
Lars-Erik Nilsson, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.
Titeln kan närmast översättas till "Dubbelt lärande – en utmaning för högre utbildning i det nya styrningslandskapet". Artikeln behandlar behovet av ett nytt fokus för den högre utbildningen och hur den kan hantera de förändringar som professionellt arbete genomgått på grund av den nya styrningen.
Vi har aldrig haft så många standarder, manualer och kvalitetssäkringssystem som skall kontrollera verksamheten som nu. Vi dokumenterar, certifieras och skapar policyer. Samtidigt läser vi ständigt rubriker om missförhållanden, väntetider som ökar och hur polisen löser allt färre brott.
– Den nya styrningen utgår från idén att vi kan nå ett felfritt system om vi bara styr, kontrollerar och avkräver ansvar. I detta system finns inte plats för initiativ som avviker från det föreskrivna. Att kvalitet och effektivitet är viktigt motsätter sig ingen. Men mycket tyder på att den nya styrningen alltför ofta inte bidrar på ett positivt sätt, säger Lars-Erik Nilsson, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.
Det finns mycket forskning om de nya styrningsformerna (New Public Management, The Audit Society, Management by Distrust, Management by Documents and Documentation) och en debatt om åtgärderna och vad de leder till. Men faktum kvarstår.
– Nya styrsystem innebär en utmaning för universitetsvärlden. Studenter som ska ut i arbetslivet måste förberedas för den verklighet som möter dem och bli kompetenta användare om styrningen inte skall få förödande konsekvenser. Därför behöver ett nytt fokus särskilt för yrkesutbildningarna för att hitta former att utbilda kring dessa nya förutsättningar, anser Lars-Erik Nilsson.
Hur ska vi utbilda professionella?
En kärnfråga är hur den nya styrningen påverkar diskretionärt handlande, menar författarna, alltså att problem ofta är så komplexa att de kräver att de behandlas individuellt av professionella som vågar fatta individuella beslut baserat på sin professionskunskap.
Hur ska vi då utbilda professionella att våga handla diskretionärt under de nya kontrollsystemen? I sin artikel pekar författarna på behovet av en utbildning som lär ut mer än hur styrningssystemen fungerar; studenterna måste lära sig om de normsystem som ligger till grund för styrningen och hur man kan förhålla sig kritisk till dessa.
– Vi pekar på hur universiteten kan använda forskningsbaserade kunskaper när de utbildar professionella för att verka i det nya styrlandskapet, men också öppna för att studenter argumenterar utifrån andra normsystem. Utvecklingen tyder på att detta är en utmaning högre utbildning måste anta, förklarar Lars-Erik Nilsson.
– Låt mig ta ett exempel, säger Lars-Erik. När läkare på en akutmottagning ska fatta beslut om vilka prover som ska tas gynnas inte kvaliteten i beslutsprocessen av att man mäter patientgenomströmningen. Vad som gynnar kvaliteten i besluten är något som läkarna måste ha avgörande inflytande över.
Exemplet talar enligt författarna för att lärosätena behöver utbilda professionella som kan upprätthålla sin autonomi och därmed försvara sitt professionella uppdrag i en kontext av både uttalad kontroll och subtil styrning.
Text och foto: Fabian Rimfors