Hon utser Sveriges bästa barnböcker

Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap.

Det är tredje året du sitter i juryn. Hur hamnade du där?

– Jag efterträdde Wiveca Friman, som var lektor här på Högskolan Kristianstad tidigare. Vi undervisar båda i barn- och ungdomslitteratur och är den litteraturvetenskapliga representanten i gruppen. I juryn har vi alla erfarenheter från skola, bibliotek eller akademi och när det gäller bilderböcker måste vi ha kunskap om det estetiska uttrycket.

Hur många barnböcker har du läst i samband med juryuppdraget?

– Det blir 50–60 titlar. Alla i juryn läser yrkesmässigt ett stort antal böcker och måste hålla sig à jour med bokutgivningen.

Varför är det så viktigt med barnböcker?

– Jag måste citera Lennart Hellsing. Barnlitteraturen har fyra huvuduppgifter: lära barnet behärska språket, orientera barnet i tid och rum, orientera barnet socialt och berätta om relationer hos oss människor samt att påverka barnet mer direkt. Att suggerera fram- eller kanske snarare aktivera själva livskänslan.

Vad kännetecknar en god barnbok?

– Astrid Lindgren har sagt att barnen ska kunna skapa egna bilder i sitt inre.

– Kombinera detta med vad Lennart Hellsing skriver om barnlitteraturen så blir det vad jag betraktar som en bra barn- eller ungdomsbok. Språket ska hålla en god nivå och som lärare tycker jag också att det ska finnas mycket att tänka på. Att kunna läsa mellan raderna och stimulera fantasin är också viktigt. En god bok lär oss om livet, vuxna som barn.

Är det någon bok utanför finalisterna som du fattat speciellt tycke för?

– Det händer men inte ofta. Jag kan fatta tycke för en bok som jag anser ändå inte motsvarar den kvalité som behövs. Boken ska göra skillnad.

Hur går juryarbetet till?

– Det är tre priser: Elsa Beskow-priset, Nils Holgersson-priset och Carl von Linné-priset. Bibliotek och andra kunniga kan nominera. Sedan gör vi en sortering bland alla nominerade. Därefter lämnar vi in ett antal titlar till ordföranden och ser vilka som fått flest välvilliga omdömen. Därefter enas vi om ett litet antal i varje prisgrupp. Sedan träffas vi en hel dag i Stockholm och går igenom dessa. Vi brukar vara ganska överens om de tre nominerade till respektive pris, men slutvalet kan det bli mycket diskussioner om. Dock är vi i regel rätt eniga till slut. Någon "tippar över". Våra olika kompetenser är viktiga i detta sammanhang.

När avslöjas vilka författare och böcker som får de åtråvärda plaketterna?

– De slutliga vinnarna utses i början av oktober och prisutdelningen sker i Stockholms stadsbibliotek den 26 oktober.

Du är lektor här på Högskolan Kristianstad. Hur kommer barnböcker in i bilden här?

– Jag undervisar i lärarutbildningen, men också i fristående kursen Barn- och ungdomslitteratur och i uppdragsutbildningen. I barn- och ungdomslitteraturkurserna ger vi studenterna grundläggande kunskaper om barnlitteraturhistoria, modern barn- och ungdomslitteratur samt barns och ungdomars läsning. I lärarutbildningen finns delar av dessa moment integrerade, men du får också bra redskap för analytiskt tänkande och för att tolka texter.

– Vi arrangerar också en läskonferens en gång om året med kända författare och forskare.* Senast var exempelvis barnboksförfattaren Ulf Stark en av föreläsarna. Det är en dag fylld av läsglädje för att öka och främja goda läsvanor, främst bland lärare och bibliotekarier.

– Om inte lärare själva är aktiva läsare och är goda läsförebilder är det svårt för eleverna att förstå glädjen med läsning och läsfärdighetens grundläggande betydelse för demokratiskt deltagande, inlärning och arbetsliv, avslutar Mary Ingemansson.

* Läskonferensen nästa år kommer troligen att hållas på Krinova den 23 mars 2016.

Finalfältet till de tre priserna

Text: Fabian Rimfors
Foto: Privat