Johan söker svaren på hur skolreformen landar i verkligheten
Johan Alvehus ska studera hur skolreformen landat i praktiken.
Förstelärare och lektorer har gjort sitt återintåg i svensk gymnasie- och grundskola. Reformen görs för att höja lärarnas status och förbättra resultaten i skolan. Men vad blir de organisatoriska konsekvenserna av denna reform? Hur påverkar den maktförhållanden och hur förhåller den sig till andra styrningsformer? Och inte minst, hur påverkar reformen lärarna i deras profession?
Johan Alvehus, universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, har tillsammans med sin kollega Gustaf Kastberg (Förvaltningshögskolan i Göteborg) fått 6,5 miljoner kronor för att undersöka dessa frågor.
– Vi vill ta reda på hur skolreformen landar i verkligheten. Vi vill skapa bättre förståelse hur professionsbyggande sker i praktiken och hur vi styr offentlig sektor, berättar Johan.
Pengarna är anslag från Forte och Vetenskapsrådet, som tillsammans finansierar projektet med 6,5 Mkr. Under tre år kommer Johan och Gustaf att jobba med projektet på halvtid, samtidigt som de anställt en doktorand, Sanna Eklund, knuten till Förvaltningshögskolan i Göteborg.
– Vi kommer alla tre att göra både empiriska studier och teoretiskt grundarbete, förklarar Johan.
Ett av världens mest marknadiserade skolsystem
– Vi såg hur skolreformen går på tvärs mot hur professioners etablering brukar framställas. Samtidigt är detta ändå ett exempel på en generell problematik som rör förhållandet mellan marknadisering, extern kontroll, byråkratisk styrning och professionalisering i välfärdsyrken. Studiens slutsatser handlar därför inte bara om organisering av skolan utan får en bredare betydelse för diskussionen om välfärdens organisering, fortsätter Johan.
Det blir fyra fallstudier på högstadie- och gymnasieskolor med både demografisk och geografisk spridning. Fallstudierna bygger på djupintervjuer, observationer och skuggning av lärare, och kommer att pågå i ungefär en termin per skola.
– Observera att vi studerar styrningen och inte pedagogiken, förtydligar Johan. Ambitionen är som sagt att bidra till diskussionen om vilka förutsättningar som finns för att etablera och vidmakthålla professioner i offentlig sektor.
– Skolan fick reformen dumpad i knäet, uppifrån och utan tydliga direktiv, säger Johan. Det är därför viktigt att studien har ett nedifrånperspektiv, eftersom det är stor skillnad på hur styrningsambitioner ser ut och på hur de så småningom landar i den organisatoriska praktiken. Och det som från ett överordnat perspektiv ser ut som autonomi är inte alltid samma sak som reell autonomi för den som utför arbetet. Det är skillnad på organisatorisk och professionell autonomi.
Projektet ska generera en rad vetenskapliga artiklar och en bok. Boken skrivs för en bredare publik.
Text och bild: Fabian Rimfors