Licentiat för en rättvisare skola
Maria Eriksson, universitetsadjunkt i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Högskolan Kristianstad.
Maria Eriksson blev nyligen filosofie licentiat i naturvetenskapens didaktik. I två och ett halvt år har hon forskat på 80 procent av sin tjänst som lärare i Kristianstads kommun, där hon också undervisat i matematik och NO i grundskolan i 22 år. Det Maria har forskat i är bedömning av kommunikativa förmågor i nationella prov i naturorienterande ämnen i årskurs 6, med fokus på andraspråkselever.
– Jag har länge arbetat med andraspråkselever och NO i skolan och varit intresserad av hur dessa elever klarar sig om de får använda det språk de är mest bekväma i när de ska visa sin ämneskunskap, säger Maria.
Från början handlade intresset om en princip. Det var en rättvisefråga. En annan grund till forskningsintresset var en projektgrupp inom Skolverket som hon var med i. Gruppen har som uppgift att skapa uppgifter till de nationella proven för just förmågan att kommunicera naturvetenskap. Därför har Maria haft tillgång till både provuppgifter och resultatstatistik.
– Det svåraste för mig under denna tid var att ställa om helt, från att vara lärare till att bli student och lära sig läsa vetenskaplig litteratur och skriva vetenskapligt. Det roligaste var att utföra själva datainsamlingen, vilket innebar att intervjua 15 arabisktalande elever, fortsätter Maria.
Tillsammans med en arabisktalande tolk intervjuade Maria eleverna om de provuppgifter de hade genomfört på svenska någon vecka tidigare. Vid intervjun fick de använda sig av vilket språk de ville och kunde också berätta vad som eventuellt var svårt med uppgifterna.
"Energisnål är att slösa mycket energi"
Ett av delproven testade förmågan att kommunicera, vilket skedde i skriftlig form. Det handlade om att ta in stora textmassor och läsförståelsen blev avgörande. Ett exempel på språkförbistring som detta kan leda till är i betydelsen av energisnål, där en elev svarade "Snål vet jag och energi, men i ett annat sammanhang kan det betyda nåt annat" och "Jag tolkar det som energisnål är att slösa mycket energi."
– För eleven betyder snål något negativt och därför tolkar hon energisnål som något negativt och sådana lampor som något man inte vill ha. Efter resonemanget på arabiska förstår hon bättre och förklarar på svenska om varför det är bra med energisnåla lampor, förklarar Maria
Resultaten av Maria Erikssons forskning publicerades nyligen i hennes licentiatavhandling Att kommunicera naturvetenskap i nationella prov – En studie med andraspråksperspektiv. I den konstaterar hon att elevernas modersmål kan vara till hjälp i samtal om provuppgifterna. Framför allt för att förklara svåra ord och uttryck som tillhör det "naturvetenskapliga språkbruket". Eleverna föredrog däremot svenska när det gällde skolarbete över lag. Det visade sig också att elevernas bakgrund har stor betydelse för hur de klarar uppgifterna.
Maria hoppas att hennes resultat från studien ska vara till hjälp för lärare i bedömningssituationer och för provkonstruktörer när de skapar uppgifter som ska kunna bedömas rättvist.
– Just nu arbetar jag delvis på Högskolan Kristianstad med just bedömningsfrågor och delvis som lärare på Slussen i Kristianstad kommun. Slussen har som uppgift att kartlägga nyanlända barn och ungdomars kunskaper innan de börjar skolan, avslutar Maria.
Text och bild: Fabian Rimfors