NORSMA 8 en fullträff för högskolan

Michéle Mazzocco från University of Minnesota i USA trollband forskare och lärare under sin föreläsning.

NORSMA är en förkortning för The Nordic Research network on Special Needs Education in Mathematics, och hela konferensen handlar alltså om elever med matematiksvårigheter. Huvudsyftet med konferensen är att koppla ihop forskning och praktik och bland huvudföreläsarna fanns professor Michéle Mazzocco från University of Minnesota i USA, som trollband forskare och lärare i publiken under sin föreläsning.

Genom att bland annat ställa bisarra frågor som den inledande, har hon och hennes forskarteam undersökt hur det går till när barn och ungdomar erövrar matematikens begrepp och innebörder och om det går att förutse vilka barn som kommer att ha svårigheter med matematiken genom sina skolår.

– Det finns väldigt stora individuella skillnader, berättade Michéle. Men vi har ringat in ett fåtal numeriska uppgifter som har visat sig väldigt tillförlitliga när det handlar om att förutspå vilka elever som kommer att behöva extra hjälp i matte.

Michéle Mazzocco drog ner många skratt under sin föreläsning, men många punkter stämde också till eftertanke och det märktes att de flesta i publiken var väl förtrogna med hennes forskning.

– Vi har varit lyckosamma med att få hit bra föreläsare, konstaterade Ingemar Holgersson, till vardags universitetslektor i matematik, fysik och data vid Högskolan Kristianstad, men också ledamot i den nordiska kommitté som leder arbetet med NORSMA.

Michéle Mazzocco och Ingemar Holgersson.

Skapar internationella nätverk

– Förutom att det är väldigt trevligt, så möjliggör konferensen för deltagarna att skaffa internationella kontakter och kanske också möjligheter till publicering. Nätverk och kontakter är viktigt, underströk Ingemar.

Konferensen i Kristianstad var den första i Sverige på tolv år. Förra gången stod universitetet i danska Aarhus värd och härnäst står Finland på tur som värdland. En av de allra trognaste deltagarna är Pernille Pind från just Aarhus, som arbetar som fristående konsult inom det danska skolväsendet och bland annat håller kurser och skriver böcker. Hon var nöjd med sina dagar i Kristianstad:

– Ja, det tycker jag. Det är klart att en del har man kanske hört förut, men här finns också mycket som är nytt och spännande. Michéle Mazzoccos föreläsning till exempel var mycket intressant!

Vid Pernilles sida fanns en annan Pernille, med efternamnet Sunde.

Pernille Sunde och Pernille Pind, båda från danska Aarhus.

– Jag är doktorand vid Aarhus universitet. Jag studerar bland annat hur lärare använder utvärderingar och hur stor kunskap de har om barn. Konferensen är bra, en av få som fokuserar på matematik och matematiksvårigheter.

Varför har många så svårt med matte?

Varför har då många elever så svårt för matte? Det är en fråga som Ingemar Karlsson, före detta matematiklärare och numera forskare vid Lunds universitet, söker svar på, bland annat genom att intervjua eleverna själva och fråga dem varför de inte riktigt kommer vidare med sin matematik så som planerat.

– Det har visat sig att få elever har verkliga problem med dyskalkyli, berättade Ingemar

.

I stället hänvisade flera elever till att de inte lade ner så mycket arbete på matten som krävs. Andra vittnade om täta lärarbyten, bristande undervisning, svårigheter att förstå ämnet och – sist men inte minst – matteängslan.

Ingemar Karlsson forskar vid Lunds universitet.

– En del elever blir väldigt oroliga och det knyter sig för dem när de exempelvis ska göra ett matteprov. Det kan leda till att de hamnar i en situation med ständigt låga prestationer. Matematikängslan är ett fenomen som är ofta studerat och belagt i den internationella forskningslitteraturen, men som inte har fått så stor uppmärksamhet hittills i svensk forskning.

Vikten av repetition för att befästa kunskaper underströks också i Ingemars föreläsning, men den enskilt mest effektiva åtgärden som kan vidtas för att underlätta inlärningen har med själva arbetssituationen att göra.

– Ja, många, både lärare och elever, vittnar om stökig arbetsmiljö. Och det finns inget som ger så goda resultat som att minska stökigheten i klassrummet – vilket kan vara lättare sagt än gjort.

Text och foto: Jeanette Thelander