Tioåriga biosfärområdet jämförs med Stora Barriärrevet
Forskaren Lisen Schultz från Stockholm Resilience Centre har studerat attitydförändringarna i Vattenriket.
– Jag tror mycket på det goda exemplet som inspiration för andra, säger Lisen Schultz, forskare vid högaktuella Stockholm Resilience Centre, som tillbringat – och tillbringar – mycket tid i Kristianstad där hon följer arbetet med biosfärområdet.
Tillsammans med några forskningskollegor har hon studerat framgångsfaktorerna som bland annat gjort att attityden gentemot Kristianstads vattenrika landskap förändrats i positiv riktning.
– När Christian IV grundade staden i början av 1600-talet såg man vattnet som en positiv tillgång. Men sedan försköts attityderna och man började betrakta landskapet som "vattensjukt" i stället. I dag ser man åter det unika landskapet med sina strandängar och rika fågelliv som en tillgång värd att förvalta och det är resultatet av ett målmedvetet och långsiktigt arbete, menade Lisen.
I jämförelse med några av de andra studieobjekten, Stora Barriärrevet och Södra Ishavet, sticker Kristianstad ut som det kanske mest lyckade exemplet på hur olika intressen kan samordnas och anpassas för att förvalta naturen på ett dynamiskt och långsiktigt hållbart sätt. Forskningen har nyligen resulterat i en artikel i den ansedda tidskriften PNAS med rubriken "Adaptive Governance, Ecosystem Management, And Natural Capital".
– Den största framgångsfaktorn ligger i att bygga förtroende mellan olika intressen och att koppla ihop människa och natur på djupet, menar Lisen. Det har man lyckats mycket väl med här i Kristianstad.
Ingemar Jönsson beskrev en ljus framtid, trots många utmaningar.
Landskapsvetare på väg in i forskningsmiljö
Professor Ingemar Jönsson, ledare för högskolans forskningsmiljö MABH (Man & Biosphere Health) sammanfattade biosfärområdets första tio år och tecknade också en ljus bild av framtiden, trots många utmaningar:
– Samarbetet med Stockholm har stor betydelse och har gett oss internationell ryktbarhet. Det ger många fördelar, det finns ett oerhört intresse för det vi gör här. Bland annat ger det en snabb och stark respons på samverkansinviter, menade Ingemar, som också kunde presentera en färsk nyhet.
– Landskapsvetarna är på gång in hos oss, det har precis blivit bestämt, fortsätter Ingemar. Jag tror att det kommer att bli väldigt fruktbart. För att fördjupa våra analyser behöver vi få in fler perspektiv, inte minst från det samhällsvetenskapliga, sociala och psykologiska forskningsområdet.
Gässen är ett kärt ämne för forskning. Magnus Tuvendal, forskare från Stockholms universitet och Lisa Dessborn från Högskolan Kristianstad anlade olika perspektiv på den kanske skånskaste av alla fåglar. Magnus har studerat den lyckade gåsförvaltningen i nordöstra Skåne och identifierat framgångsfaktorer kopplade till denna. Lisa har intresserat sig för transporten av näringsämnen där gässen är en del i kedjan.
Charlotta Bjurvald och Robert Wetterlöf har studerat O-ringens påverkan på naturen.
Invasionen av orienterare slet för lite på naturen
Två studenter från Högskolan Kristianstad fanns också representerade vid konferensen. Charlotta Bjurvald och Robert Wetterlöf från Landskapsvetarprogrammet. Tillsammans presenterade de resultaten från sin studie av hur den stora orienteringstävlingen O-ringen påverkade växtligheten. Förvånansvärt lite, har det visat sig.
– Med tanke på det stora antalet löpare blev det mindre slitage än väntat, sammanfattade Charlotta. Visserligen kunde vi se att det blev mer barmark efter tävlingen, men det var inte överallt som det blev någon signifikant skillnad.
– Faktum är att vi hade velat se mer rörelse i sand, tillade Robert. Då hade en del dominerande arter hållits tillbaka till förmån för andra, mindre dominanta arter som hade fått bättre förutsättningar.
Som vanligt var det mer än fullsatt på konferensen som uppskattas av såväl publik som forskare. Som sista punkt innan den avslutande middagen presenterade också välkände filmaren, fotografen och författaren Patrik Olofsson sitt nya bokprojekt, "Mitt vattenrike", som sannolikt lär rikta ännu fler blickar mot det unika området.
Text och bild: Jeanette Thelander