Ur röken steg lösningen på miljöproblem och bättre diagnostik

Nya namnet fiskas upp ur ett rykande rör av samarbetsparterna.

Rökt morotssoppa och lokalt gårdsodlad rödstrimma slog an tonen för lunchinvigningen av Högskolan Kristianstads nya laboratorium och forskningsplattform, som också är en innovationsplattform. Platsen är Loftet på Krinova och närmare ett åttiotal personer är samlade, allt från politiker och tjänstemän till kollegor och journalister.

– Plattformen för molekylär analys kan vara lite jobbigt att säga i alla sammanhang, vi behöver något lite enklare namn till vardags, säger kommunstyrelsens ordförande Heléne Fritzon och kallar upp representanterna från högskolan och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren.

Det ryker kraftigt ur ett rör på scenen och snart har alla fyra representanter stoppat ner händerna för att fiska efter något i den okända röken. Utöver kommunalrådet Heléne Fritzon är det rektor Håkan Pihl, Handelskammarens vice vd Per Tryding och aktuella forskaren Christina Lind-Halldén. Den enda som saknas är värdinnan Charlotte Lorentz Hjorth, vd:n för Krinova som för tillfället intervjuas i Sveriges Radio.

MoLab är namnet på högskolans nya laboratorium på Krinova.

MoLab

Ur röken stiger så det nya namnet: MoLab, som tar fasta på den molekylära laborationen i en kortare form. Plattformen och labbet är en gemensam satsning av Kristianstads kommun, Högskolan Kristianstad, Krinova Incubator & Science Park och Handelskammaren.

– Vi har satsat i detta tillsammans på olika sätt. Laboratoriet är navet i denna satsning och det öppnar nu en möjligt att bedriva forskning på en mer avancerad nivå än tidigare, säger Håkan Pihl.

– Laboratoriet skapar förutsättningar för att kunna driva forskning och innovation i nära samarbete med näringslivet. Här har vi akademi, offentliga aktörer och näringsliv samlade. Det blir oftast lättare att hitta problemställningar och bygga prototyper när näringslivet är med, säger Charlotte Lorentz Hjorth.

Legobitar visar pedagogiskt hur avancerad vattenrening kan gå till. Ola Svahn i aktion.

Två forskargrupper

Efter invigningstalen var det dags för de båda forskargrupperna att presentera sig och sin forskning. Först ut var Erland Björklund och Ola Svahn. Pedagogiskt visar de hur de mäter halter av läkemedel vi stoppar i oss, fast i vattnet efter reningsverken.

– Hur mycket tror ni det finns kvar av diklofenak (Voltaren) i reningsvattnet efter att det passerat våra nydesignade aktiva kolfilter? fråga Ola Svahn retoriskt.

I princip noll visar stapeln i de analytiska kemisternas presentation.

– Koffein däremot reduceras bort nästan helt och hållet i sanden innan kolfiltret, tillägger Ola som en påminnelse om att allt vi stoppar i oss hamnar någon annanstans så småningom.

Christer Halldén guidar i den molekylära genetiken.

Den andra forskargruppen är några fler till antalet. Christina Lind-Halldén och Christer Halldén berättar om sin translationella forskning.

– Vi jobbar med att analysera DNA-prover från patientgrupper och har som mål att identifiera gener som bidrar till att ge sjukdom. Vi studerar koagulationssjukdomar och antikoagulationssjukdomar, alltså sjukdomar som gör att patienten antingen blöder för mycket eller för lite, förklarar professor Christer Halldén. Vår grupp studerar även allergi, astma och kronisk rhinosinusit (kronisk bihåleinflammation).

De molekylära genetikforskarna arbetar i nära samarbete med kliniker och andra forskargrupper vid Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus SUS och Karolinska Institutet.

Med namnet avslöjat och presentationerna klara är det dags att träda ner i laboratoriet en våning ner. Det är här svaren ska hittas på hur vi ska få renare vatten och det är här forskningen ska leda till bättre diagnostik inom hälso- och sjukvården, bland mycket annat. Invigningen avslutas med en guidad rundtur genom det nya labbet, ledd av forskarna som designat det. Fortsättning följer, var så säker.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Sara Sonesson och Lena Jasslin

Närmare 80 personer kom när den nya plattformen invigdes.