Artikel från högskolan inspirerar NO-lärare

– Ofta är det stereotypa föreställningar som dyker upp - som att naturvetenskap alltid bygger på färdig och objektiv fakta, säger Lena Hansson och Lotta Leden.

Det finns en föreställning om den ensamme vetenskapsmannen som, efter ett banbrytande experiment, kommer fram till ett resultat som i ett slag förändrar världen. Bilden är lika seglivad som falsk, och hör hemma bland raden av myter som omgärdar naturvetenskapen.

– Verkligheten är betydligt mer komplex och våra beskrivningar påverkas av den tid och plats där de uppkommit. Ofta ligger långvariga diskussioner, skiftande tolkningar och ett stort mått av kreativitet bakom forskningen, säger Lotta Leden, doktorand i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Tillsammans med biträdande professor Lena Hansson har hon skrivit en artikel som publicerades i tidskriften Physics Education i somras. Här konstateras att den varierade och problematiserade bilden av naturvetenskapen ofta lyser med sin frånvaro, såväl i samhället som i klassrummen.

I kursplanen för grundskolan betonas att frågor kring naturvetenskapens karaktär ska ingå i undervisningen, men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Lärarna har sällan med sig kunskapen och frågeställningarna i bagaget från sin egen skolgång eller från lärarutbildningen.

Men Lena Hansson och Lotta Leden tror och hoppas på en förändring framöver. Utöver enskilda lektioner kan lärarna väva in diskussioner om naturvetenskapernas karaktär i befintliga moment. Det gäller bara att försöka gripa tillfällena när de dyker upp.

– När mellanstadieläraren berättar om solsystemet uppstår ofta resonemang om Pluto, som numera inte längre kallas planet. Många barn tycker att det är jättekonstigt, och då kan man väcka en diskussion kring människans sätt att definiera sin omgivning, och att definitionerna är föränderliga över tid, säger Lena Hansson.

I en lektion om sjukdomar kan man ta upp forskandets förutsättningar, och det faktum att projekten faktiskt måste finansieras av någon, vilket också styr valet av inriktning.

– På så sätt visar man att naturvetenskapen är en del av samhället och att NO också berör frågor som behandlas i vetenskapshistoria, filosofi och sociologi, säger Lena Hansson.

I förlängningen kan diskussionerna bidra till ett ökat intresse för naturvetenskap.

– Vi hoppas förstås att eleverna ska känna det mer meningsfullt att gå till NO-lektionerna, säger Lotta Leden.

Många lärare tycks ha nappat på resonemanget. Sedan artikeln publicerades har den legat på topplistan över de mest lästa texterna och blivit nedladdad 2 800 gånger.

– Det hade vi inte riktigt väntat oss, så vi är positivt överraskade. Det är roligt om artikeln fungerar som inspiration för lärare och lärarutbildare.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell