Hur påverkas tillväxt av etnicitet och social klass i företagens styrelser?

Timurs Umans, biträdande professor i företagsekonomi med inriktning bolagsstyrning vid Högskolan Kristianstad.

Kulturell mångfald och genusfrågor är populära diskussionsämnen som det forskats en hel del på. Även ålder är ett populärt ämne i takt med att vi blir en alltmer ålderstigen befolkning. Men social klass och etnicitet är två mindre utforskade områden, särskilt när det gäller hur de påverkar små och nya företag.

För första gången någonsin har Högskolan Kristianstad fått anslag från ansedda Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse, vilka båda stödjer samhällsvetenskaplig forskning inom bland annat företagsekonomi. Timurs Umans, biträdande professor i just företagsekonomi med inriktning bolagsstyrning, kommer att leda forskningsprojektet som han delar med forskarkollegan ekon. dr. Chanchal Balachandran från Linköpings universitet.

– Etnicitet och klasstillhörighet är outforskat när det gäller styrelsers sammansättning i nyföretag. Till skillnad från stora företag där man tittar på resultat är tillväxt och överlevnad de viktigaste faktorerna när det gäller mindre företag. Vi ska se hur etnisk och social mångfald påverkar detta och vilka faktorer som gör att vissa har denna mångfald, förklarar Timurs Umans.

I den kvantitativa delen av studien får forskarparet via Statistiska Centralbyrån, SCB, unik tillgång till stora mängder data från cirka 50 000 nyföretag och 250 000 individer, i princip all relevant svensk data sedan år 2000. De får möjlighet att se vilka som sitter i styrelserna, hur kompetenserna ser ut och vilken mångfald de har, exempelvis i form av ålder, kön, etnicitet och social klass.

– Vi tittar på grundaren i små företag, hur styrelsemedlemmar väljs, grundarens bakgrund, vilket nätverk de har, deras egna tidigare erfarenheter, fortsätter Timurs. Det är ofta svårt att hitta denna information i större företag där det finns många fler parametrar, men i små företag går det att särskilja och hitta dessa kopplingar.

Den praktiska delen av forskningen blir sedan att koppla hur styrelsernas sammansättning påverkar tillväxten och långsiktiga överlevnaden i småföretagen. Tre frågor forskarna vill ha svar på är:

• Hur påverkar grundarens erfarenheter och bakgrund styrelsesammansättningen?
• Vilka processer och rekryteringsstrategier ligger bakom styrelserekrytering i nyföretag?
• Vilka implikationer har styrelsens sammansättning på den långsiktiga tillväxten och finansiella resultatet i nyföretag?

– Får vi svar på dessa tre frågor kan vi exempelvis förklara för ett företag som vill nå långsiktig överlevnad att då ska ni ha dessa sorters medlemmar i er styrelse och ni ska göra si eller så, berättar Timurs förhoppningsfullt.

– I slutändan vill vi åka på olika forum och prata med nyföretagare om vilka för- och nackdelar som finns av att anställa olika typer av individer i sin styrelse, och vad kan det göra för deras företags framtid.

Anslaget söktes genom forskningsmiljön AOS, Auditing, Organization and Society, och kommer att börja användas när forskningsprojektet drar i gång 1 januari 2017 och beräknas vara klart två år senare. Projektet går under namnet Upper Echelon Composition in New ventures:Determinants and Consequences.

Text och foto: Fabian Rimfors