Låt eleverna läsa – inte bara under svensklektionen
Böckerna har följt Mary Ingemansson genom livet. Nu har hon skrivit en egen; om skönlitteraturens roll i klassrummet. Och då inte bara under svensktimmarna – en roman kan mycket väl sprida nytt ljus över biologi- eller historielektionen.
Blås liv i läslusten! Skönlitteratur öppnar dörrarna till kunskap och lärande, inte bara i svenska. Det menar Mary Ingemansson, som skrivit boken Lärande genom skönlitteratur – Djupläsning, förståelse och kunskap.
En frustrerad mamma hörde av sig till Mary Ingemansson. Hon kunde inte få sin son att börja läsa – ”han är ju inte intresserad av skönlitteratur”.
– Jag plockade fram första delen av Barnens svenska historia som pojken kunde låna över helgen. Redan på lördagsmorgonen hörde han av sig och frågade: ”Har du resten?” På måndagen hade han läst ut hela serien.
Det är inte första gången Mary Ingemansson lyckas hitta rätt bok till rätt person. Hon har en del att välja mellan. Som folkskollärare och sedermera lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap kan hon blicka tillbaka på ett yrkesliv kantat av böcker. Genom den alldeles nyskrivna boken Lärande genom skönlitteratur – Djupläsning, förståelse och kunskap förklarar hon varför böcker är så viktiga i klassrummen.
– I dag, när böckerna utsätts för konkurrens från andra medier, är det angeläget att lärarna begriper hur betydelsefullt det är med djupläsning. Om barnen tappar sugen och inte förstår vad som berättas i texten, hur ska de då kunna ta till sig svårare läroböcker i fysik och religion på högstadie- och gymnasienivå?
För att väcka motivation och läsglädje bland eleverna har Mary Ingemansson gjort en egen tolkning av den amerikanska läsforskaren Judith A Langers modell, som delar in läsprocessen i olika faser. Kontinuerliga textsamtal hjälper läsaren att ta nästa steg, från orientering, via förståelse och återkoppling till överblick och kreativitet.
– Denna form av djupläsning utvecklar inte bara barnens läsande, utan påverkar också talet och skrivandet. Om jag hade varit lärare i dag så hade jag redan i början av terminen schemalagt fem, sex tillfällen för djuptextsamtal med eleverna.
– Detta berör inte bara svensklektionerna, betonar Mary Ingemansson, utan kan och bör tillämpas i alla skolämnen, från historia och religion till fysik och kemi.
”Skippa alla administrativa uppgifter”
Mary Ingemansson har mött många lärare som gärna skulle vilja ägna mer tid åt böcker och textsamtal. Men ofta blir tiden alltför knapp.
– Lärarna kan mycket om läsning, fast saknar tiden att läsa själva och diskutera texter med eleverna. Men om man inte har tid med detta – vad har man då tid med!? Själv menar jag att man bör skippa alla administrativa uppgifter som inte har med undervisningen att göra! Lärarna måste få tid att läsa och prata om texter.
Även om hennes bok främst är riktad till pedagoger, kan den också vara till stor nytta för andra.
– Det gäller att alla vuxna hjälps åt: föräldrar, far- och morföräldrar … De kan förmedla motivation, läsglädje och läslust till barnen, säger Mary Ingemansson.
För egen del väcktes lusten i skolbiblioteket i Rävemåla, dit hon anförtroddes en egen nyckel. Sedan dess har hon plöjt igenom ett oräkneligt antal böcker. Men om hon måste välja en bok, som passar i flera olika sammanhang och för många olika elever, har hon ändå en favorit:
– Ronja Rövardotter. Den tar upp så många olika ämnen: natur, historia, relationen mellan generationerna, livsfrågor … Den täcker in det mesta!
Text och foto: Kerstin Weman Thornell