Prisade våtmarksprofessorn från Everglades
När William Mitsch blev inbjuden till prisceremonin för Stockholm Water Prize för första gången, fick han – i nyköpt smoking – sitta på absolut sista raden, långt ifrån rampljuset. När han gick därifrån fick han en ingivelse: "En gång ska jag stå där framme och ta emot priset".
Det gick några år, men 2004 blev ingivelsen en realitet. Då fick nämligen professor Mitsch personligen ta emot priset, som brukar kallas "Nobelpriset för ekologer" ur kungens hand. Just nu gästar denna ekologins världscelebritet Kristianstad och förutom många studiebesök hinner han också med att hålla seminariet Phosphorus and Nitrogen and Carbon, OH MY! The role of wetlands in mitigating pollutants in our landscape and globe under torsdagen.
– Jag blev glad när Hristina frågade. Jag har varit i Sverige tidigare, men aldrig haft chansen att komma hit till Kristianstad och se Vattenriket tidigare, fastän vårmarker är min specialitet, berättar professor Mitsch.
Utan Hristina Bodin hade besöket sannolikt inte blivit av. Hristina, som är universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad, känner William Mitsch sedan en tid tillbaka, eftersom hon har gästat Florida och bland annat föreläst på en av kurserna vid universitetet där.
Det var inte helt självklart att William Mitsch skulle bli ekolog. I sin ungdom fascinerades han av energi och termodynamik och till en början utbildade han sig till ingenjör och arbetade sedan inom den amerikanska elindustrin. Men när Earth Day ägde rum för allra första gången, 1970, blev det en vändpunkt för professor Mitsch.
– Efter det insåg jag att jag ville vara med och rädda planeten och att miljöavdelningen på mitt företag var en bra startpunkt, så jag såg till att hamna där berättar han. Jag förstod att företaget jag jobbade för faktiskt var en miljöbov och ville göra något åt det.
Förvandlade obrukbar mark till våtmark på sitt universitet
Så småningom byggde "Bill" på sin utbildning med en masterexamen i miljöteknik en doktorsexamen i ekologi. Snart började han jobba vid Ohio State University, OSU, där han stannade i 26 år och där han även är professor emeritus. I Ohio förvandlade han 20 hektar obrukad mark på universitetets område till en experimentell våtmark, Olentangy River Wetland Research Park. Det var också här han skrev sin första upplaga av det som i dag kallas våtmarksekologernas bibel, Wetlands, en tegelsten på närmare 500 sidor. Sedan dess har det blivit drygt 600 olika publikationer.
– Fast från början var det en ganska tunn bok. Helt enkelt för att man inte visste så mycket om våtmarker då. Den senaste utgåvan kom 2015, det var den femte i ordningen och för varje gång blir boken allt mer omfångsrik. Man kan säga att boken avspeglar framstegen som gjorts inom fältet och vårt samlade vetande har vuxit betydligt under de år som jag har varit med.
I dag talar man om våtmarkerna som "jordens njurar" och har börjat inse deras otroliga värde för rening av vatten.
– Men man kan även kalla dem för naturens stormarknader, supermarkets, eftersom alla djur dras dit för att hitta något att äta. De rymmer ett fantastiskt rikt djurliv och är viktiga på många olika sätt.
Ur ett globalt perspektiv var inte 1900-talet någon bra tid för våtmarkerna. Man räknar med att ungefär hälften av dem försvann och därför är det nu av största vikt att rädda dem som finns kvar och helst återställa de förlorade där det går, eller skapa nya.
– I det arbetet har jag stor glädje av att både vara ekolog och ingenjör, det gäller att koppla ihop kunskapen om att något måste göras med kunskaper om hur man kan göra det så att det fungerar i praktiken.
I dag är William Mitsch knuten till Florida Gulf Coast University där han arbetar som professor och är ansvarig för Everglades Wetland Research Park. När han inte åker världen runt för att föreläsa och dela med sig av sitt enorma kunnande, är det här han ägnar sig åt egen forskning och hjälper andra forskare och studenter för att ytterligare fördjupa vår förståelse av hur våtmarkerna fungerar.
Text: Jeanette Thelander
Foto: Fabian Rimfors