Så här kan undervisningen effektiviseras
Om man vill förbättra elevernas lärande måste man ha modet att våga fokusera på några få framgångsfaktorer. Den som försöker göra allting åstadkommer ingenting. Dessutom måste lärarna våga dela med sig till kollegorna av både framgångar och motgångar och såväl ledarskapet som målet måste vara tydligt för alla.
Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun och doktorand vid Linköpings universitet.
Det menar Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun och doktorand vid Linköpings universitet, som dagligen arbetar med skol- och undervisningsutveckling. Under tisdagen gästade han Högskolan Kristianstad och föreläste om effektiv undervisning och kollegialt lärande på vetenskaplig grund.
För tredje året arrangerade nämligen programområdesansvariga vid Lärarutbildningarna och Regionalt utvecklingscentrum, RUCK, en utbildningsdag kring forskning om hur lärande i skolan kan systematiseras, synliggöras och användas. Bland åhörarna fanns skolutvecklare, rektorer, handledare för lärarstudenter, skolchefer och lärarutbildare.
– I Sverige är det som jag brukar kalla för "kaskadmodellen" flitigt använd. Man tar helt enkelt en hink med mängder av olika alternativ som sedan kastas ut över organisationen och så hoppas man på att "någon" ska plocka upp de olika initiativen och göra något av dem. Men det forskningen säger är att man ska fokusera på några få alternativ om man vill ha en positiv effekt på elevernas lärande.
– Det är ju det som effektiv undervisning handlar om, att det lärare och skolledning tar till sig och gör, ska leda till att elevernas lärande förbättras, påpekade Simon. Och det är ju inte så att vi lider brist på bra grejor att göra, men vi måste fokusera på rätt saker. Vi spiller mycket tid på sådant forskningen har visat har mycket liten effekt.
Vi spiller mycket tid på sådant forskningen har visat har mycket liten effekt', säger Simon Hjort.
Vad som är resurseffektiva åtgärder måste varje skola själv komma fram till. Avgörande är också att drivkraften kommer ur en gemensam strävan, präglad av en tillåtande kultur – misstag är lärotillfällen. Men framför allt gäller det att våga satsa på några få saker som man vet förbättrar elevernas lärande. Simon berättade bland annat om ett studiebesök han gjort i en kanadensisk skola i Ontario. Där hade man valt att fokusera på tre mål i tio år.
Rektorn fick där frågan vilken hemligheten var bakom de framsteg som man hade gjort, trots att skolan var belägen i ett utsatt område. Rektorn log stillsamt och svarade:
– If you do everything, you do nothing. That is the secret.
Karin Montén som är utvecklingsledare och samordnare för didaktikerna i Lunds kommun och Pia Olsson, även hon utvecklingsledare, hade med sig flera kollegor från Lund.
– Man behöver teori och det den kan ge, men det är efterarbetet som är det viktiga, vad man gör med teorin, sade Karin. Går man flera stycken på en sådan här föreläsning så blir efterarbetet mycket bättre.
Även detta var något som Simon betonade, att det krävs helhetstänkande och gemensamma ansträngningar snarare än individuella lösningar. Det räcker inte att lärare utvecklas på individnivå, det behövs systemtänkande och ett ledarskap som helst ska delas av flera om det ska bli effektivt.
I Helsingborg har man insett att det inte fungerar med lärare som isolerade öar. Det berättade modersmålsläraren och utvecklingsledaren Antje Berggren, som tillsammans med utvecklingsledaren för modersmålsenheten i Helsingborgs kommun, Jessica Persson, besökte Kristianstad för att ta del av föreläsningen.
– Vi har 39 språk fördelade på 80 lärare, nu har vi samlat dem i modersmålsenheten under Pedagogiskt center, sade Jessica. Modersmålslärarna är ute på många olika skolor och har inte riktigt hört till någonstans tidigare och det var inte bra.
– Förändringen har gett både självförtroende och status, nu är jag inte ensam längre, jag har fått 80 kollegor, inflikade Antje. Vi utbyter erfarenheter och delar med oss av tips och kunskaper och det gynnar eleverna i förlängningen.
I den avslutande delen av föreläsningen fokuserade Simon på några konkreta åtgärder som forskningen har visat ger effekter för elevernas lärande. Men han betonade att man som lärare måste experimentera, justera och komma fram till vad som fungerar för de egna eleverna.
– Rätt och fel är som alltid beroende av sammanhanget. Jag skulle önska att man i stället för att besluta sig fram, så som ofta är fallet inom den svenska skolvärlden i dag, i stället experimenterade sig fram med mer lekfullhet och kreativitet. Då är också chansen större att man får med sig både lärarna och eleverna, poängterade Simon.
Text och foto: Jeanette Thelander