Blivande miljöstrateg söker bland soporna
Varför hamnar potatisskalen i den vanliga soppåsen? Hur kan man få kommuninvånarna att sortera bättre? Detta är frågor som Karoline Mattsson ställer i sitt examensarbete. Hon läser kandidatprogrammet i miljöteknik, en angelägen utbildning hon tycker fler borde söka till.
Karoline Mattsson är i sluttampen av sin distansutbildning på kandidatprogrammet i miljöteknik – strategisk resursanvändning.
Efter många år med olika arbeten, senast inom vården, bestämde Karoline Mattsson sig för att åter sätta sig i skolbänken och skaffa sig en ordentlig utbildning. Hon började studera till biomedicinsk analytiker vid Högskolan Kristianstad men insåg snart att hon hellre ville satsa på miljöfrågor.
–Jag har alltid haft ett genuint intresse för miljö. Vi måste ju göra något för att behålla vår planet.
Distans helt rätt
Det visade sig att Kandidatprogrammet i miljöteknik – strategisk resursanvändning innehöll vad hon sökte. Dessutom var utbildningen på distans, vilket gjorde att hon kunde genomföra studierna hemma vid skrivbordet i Nötabråne norr om Karlshamn.
– Upplägget med distansstudier har fungerat bra, även om det ibland kan ta någon dag att få kontakt med lärarna. Och vi har verkligen lärt känna varandra i klassen. Om man undrar något inför en tenta är det bara att slänga iväg en fråga i mailgruppen.
Bland kurserna har miljökemi och bioenergi varit mest intressanta. För kommande program efterlyser hon dock mer undervisning i cirkulär ekonomi.
– Det är ett tankesätt som kommer mer och mer – att pengar egentligen bara byter plats. Det är likadant som med avfallet, att mycket av det egentligen skulle kunna ingå i kretsloppet.
Utbildningen har som mål att lära studenterna mer om resursanvändning. Även om vissa bitar redan verkat välbekanta, kan Karoline Mattsson nu sätta in dem i ett större sammanhang.
– Sedan är det klart att man fått en del aha-upplevelser längs vägen. Som insikten att det går åt 2600 liter vatten för att producera en t-shirt av bomull. Det gör att jag tänker efter innan jag handlar: behöver jag verkligen det här?
VFU på VMAB
Den verksamhetsförlagda utbildningen genomfördes på avfallsanläggningen VMAB, Västblekinge Miljö AB. Det är också i samarbete med detta kommunala bolag hon nu gör sitt examensarbete, där hon tittar närmare på innehållet i kommuninvånarnas avfallspåsar.
–V i tror att vi är så duktiga, men enligt de plockanalyser som gjorts hamnar 30 % av avfallet fel. Rester som egentligen hade kunnat förvandlas till biogas för fordonsbränsle, bränns istället upp i värmeverket. Det är så onödigt.
I framtiden hoppas Karoline Mattsson få jobb som miljösamordnare eller miljöstrateg på något företag.
– Jag tror att det hade passat mig. Med tanke på Sveriges miljömål 2020, så kan det förhoppningsvis finnas behov av vår kompetens framöver.
Med en gedigen utbildning i bagaget kan hon dessutom stå ut med det kärvänliga smeknamn sambon gett henne, som "soppolisen".
Text och bild: Kerstin Weman Thornell