Dålig andedräkt – ett känsligt ämne
Många är drabbade, få vill tala om det. De senaste åren har doktoranden Seida Erovic Ademovski fördjupat sig i problematiken kring dålig andedräkt, och vilka metoder som kan avhjälpa detta. Fredagen den 7 april är det dags för disputation i ämnet.
– Det är ett stort problem som många lider av, och samtidigt ett känsligt ämne, konstaterar Seida Erovic Ademovski, universitetsadjunkt i oral hälsa vid Högskolan Kristianstad.
Det är inte säkert att den självupplevda lukten stämmer överens med vad utomstående känner. Genom tekniska mätningar kan Seida Erovic Ademovski mäta innehållet i gaserna från patientens munhåla.
I de flesta fall uppstår den otrevliga lukten när bakterier i munhålan bryter ner proteiner, och i samband med detta frigörs illaluktande gaser. Det kan dock vara svårt att själv avgöra lukten på sin egen andedräkt, utan den får beskrivas av ärliga närstående eller uttolkas genom de spontana reaktionerna från omgivningen.
– Att märka hur personen man pratar med vänder sig bort eller drar sig undan kan ge nedstämdhet, försämrad självkänsla och sämre livskvalitet. I vissa fall kan det leda till halitofobi, att man utvecklar en rädsla för dålig andedräkt. Många lider i tysthet, men en del söker sig till tandläkare eller tandhygienist för att få hjälp.
Mäter andedräkt
Dålig andedräkt kan kartläggas på olika vis. De vanligaste är att undersökaren helt enkelt luktar på utandningsluften och väljer nivå på en femgradig skala, från "ingen doft" till "extrem doft". Men det kan också mätas på ett mer objektivt sätt. I hörnet i ett av undersökningsrummen på Högskolan Kristianstad står några av Seida Erovic Ademovskis viktigaste hjälpmedel. Två apparater, som går under beteckningarna sulfidmätare och gaskromatograf.
Hon visar hur en plastspruta suger ut gas från patientens munhåla, för att sedan spruta in den i apparaten. De gångna åren har Seida Erovic Ademovski gjort flera hundra undersökningar för att mäta dålig andedräkt. Därefter har hon utfört en rad studier för att utröna vilka behandlingar som ger störst effekt.
Fungerar behandling?
De vedertagna metoderna, som brukar rekommenderas till patienter, är tandhygienistbehandling, användande av tungskrapa eller munsköljmedel. Men Seida Erovic Ademovski har gått ett steg längre: I vilken grad fungerar metoderna, vilka kombinationer fungerar bäst, och hjälper de enbart för stunden eller ger de mer långsiktig effekt?
– Av de 68 patienterna blev 11 avhjälpta genom tandhygienistbehandling. I övriga fall har vi gått vidare med de andra metoderna.
Genom att regelbundet dra över tungan med en skrapa kan vissa beläggningar minska. Men den mest effektiva metoden har visat sig vara munsköljmedel.
– Det finns en del munskölj som har mer maskerande effekter, eller som främst avhjälper andra munproblem. Men just dålig andedräkt behandlas bäst med vätska som innehåller zinkjoner och klorhexidin, säger Seida Erovic Ademovski.
Bland dem som regelbundet använde detta medel var 91 procent hjälpta efter ett halvårs sköljning. I ett fåtal fall har den dåliga andedräkten dock sitt ursprung på något annat ställe än i munhålan, och dessa patienter kan behöva remitteras till öron-näsa-halsavdelningen. Och skulle det snarare röra sig om halitofobi, kan en psykiatriker bli inkopplad.
Framöver hoppas Seida Erovic Ademovski få fortsätta fördjupa sig i problematiken med dålig andedräkt.
– Det är ett komplext ämne som det finns ganska lite forskning kring, så detta är egentligen bara början. Samtidigt är det förstås roligt om man kan hjälpa människor längs vägen, säger hon.
Text och foto: Kerstin Weman Thornell