Han ska få gässen att äta och bajsa på rätt ställen
Femtio, hundra, hundrafemtio, tvåhundra... Den stora gåsräkningen har börjat. Under de kommande åren ska professor Johan Elmberg och hans kollegor kartlägga hur dagens gäss rör sig, äter och tänker.
Nu ska gässen räknas. Här grågäss. Foto: Johan Månsson
I februari kom glädjebeskedet: gåsprojektet, som drivs av Högskolan Kristianstad tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, ska tilldelas sexton miljoner kronor av Naturvårdsverkets viltvårdsfond. Nu är arbetet i full gång.
I veckan var det premiärtur för den gåsinventering som kommer att genomföras varje månad under två år. Johan Elmberg, projektledare och professor i zooekologi, och doktoranden Camilla Olsson gav sig iväg med bil runt Hammarsjön söder om Kristianstad. Varje gång de såg gäss från bilfönstret, stannade de till och noterade antal, och vad de åt.
– Denna gång såg vi ungefär 1 200 stycken. Men framåt december kommer de troligen vara bortåt 35 000 – nästan lika många som invånarna i Kristianstad, säger Johan Elmberg.
Utöver turerna runt sjön kan han, via datorn, observera rörelsemönstren hos de 65 gäss som i somras försågs med satellitsändare. Dagligen får de också rapporter från fågelskådare runtom i landet, som observerar gäss som bär halsring.
Johan Elmberg berättar att drygt tusen gäss observerades under senaste turen runt Hammarsjön. Inventeringen är en del i det stora gåsprojekt som nu tagit sin början. Foto: Camilla Olsson
Antalet ökar och flyttmönstret ändras
Men vad ska denna noggranna inventering vara bra för? Johan Elmberg konstaterar att gässen visserligen studerats flitigt under 1900-talet, men att kunskap är en färskvara och behöver ständigt uppdateras för att vara relevant.
– I dag ser både klimatet och jordbrukslandskapet helt annorlunda ut, vilket gjort att gässen blivit betydligt fler och dessutom lagt om sina flyttmönster. Allt färre lämnar Sverige under de milda vintrarna.
Detta märks inte minst hos lantbrukare. En del gäss betar spillsäd från skördade fält, medan andra mumsar i sig vete och raps från höstsådda åkrar.
– I dag betalar staten ut massvis med pengar i ersättning till jordbrukare som fått sina grödor förstörda av gässen. I projektet vill vi bland annat kartlägga vilka metoder som är mest effektiva att skrämma eller locka bort gässen från åkrarna.
Men det är inte bara jordbrukare som påverkas av gässens framfart. Även stadsbor kan reta sig på hur gässen uträttar sina behov i parkerna.
– Jag skulle själv ha picknick med en kompis i somras, men kunde inte hitta någonstans att sitta, då marken var full av gåsbajs.
I en artikel i tidningen Vår Fågelvärld (, 8594 kB) beskriver Johan Elmberg den svåra balansgången mellan olika intressen. Visst är det glädjande att en del gäss mår bra och blir allt fler – det gäller främst grågås och vitkindad gås. Fjällgåsen, däremot, finns endast ett tjugotal exemplar kvar i Sverige. Samtidigt gäller det att hitta ett möjligt samspel, för att minska risken för konflikter.
– Målet är att vi ska samsas bättre, vilket skulle göra både människor och gäss till vinnare
Text: Kerstin Weman Thornell
HKR: Gåsprojekt får miljonanslag från Naturvårdsverket
Vår Fågelvärld: Gäss - ny kunskap krävs
Grågäss lyfter. Foto: Niklas Liljebäck