Måltidsprojekt ska påverka äldres livskvalitet
En måltid är så mycket mer än det man stoppar i munnen. Det menar professor Karin Wendin, som nu lägger sista handen vid projektet Aktivt åldrande, i vilket de äldres matsituation både kartlagts och förbättrats.
"Jag har alltid tyckt om kanelbullar, men nu har de börjat smaka vidrigt", berättade den äldre damen. Karin Wendin, professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad, känner igen problemet. Många seniorer upplever att matlusten sviktar. Det kan bero på försvagade sinnesfunktioner, som gör att födan inte ser ut, smakar och luktar detsamma som förr. Det kan också hänga samman med svårigheter att tugga och svälja.
– Om portionerna blir mindre och färre, riskerar man att gå miste om viktiga vitaminer, mineraler och framför allt proteiner. Undernäring är vanligt i denna målgrupp. Detta leder i sin tur till andra problem: Sår och sjukdomar får svårare att läka, den äldre kan bli depressiv och få problem med balansen.
Undernäring är ett vanligt problem bland äldre som sköter sin egen mathållning. Genom projektet Aktivt åldrande har professor Karin Wendin och hennes kolleger försökt ta ett helhetsgrepp om seniorernas matvanor.
Helhetsgrepp och individanpassning
För tre år sedan drog Karin igång projektet Aktivt åldrande – individuellt anpassade måltidslösningar för hälsa och livskvalitet hos äldre. Målet har varit att ta ett helhetsgrepp om just äldres måltider och särskilt fokus har legat på seniorer som bor hemma. Projektet har finansierats av Tvärlivs och flera kolleger från HKR har varit inblandade. Man har också haft ett tätt samarbete med utomstående aktörer som matproducenter och förpackningsföretag.
– Vi har försökt belysa hela distributionssystemet för att kunna kartlägga alla delar i matkedjan – från beställning och utkörning av måltider, till hur besticken är utformade och hur mycket proteiner maten innehåller. Vi har testlagat portionsrätter, och samtidigt genomfört djupintervjuer och enkätundersökningar med äldre genom PRO.
Daniel Einarson, lektor i datavetenskap, har haft en nyckelroll i projektet. Han har bland annat medverkat i framtagandet av en måltidsapp och ett effektivt system som gör det smidigt att beställa hem mat.
Äldre blir med åren mer sköra och får därmed mindre marginaler i kroppens system. De är mer mottagliga för sjukdom som i sig ökar risken för sviktande aptit och undernäring. Elisabet Rothenberg, som är biträdande professor i näringslära, har bidragit med viktiga pusselbitar kring de äldres behov.
– Vår utgångspunkt är att måltiderna bör vara anpassade efter individen. Mat betyder olika för olika personer, och därför är det viktigt att man själv får möjlighet att välja vad, när och hur man äter, menar Karin Wendin.
Detta stämmer också väl överens med framtidens äldregeneration, som i allt större utsträckning kommer att bestå av välutbildade och hälsomedvetna individer som dessutom blir alltmer vana att hantera den nya tekniken.
Projektet går nu in i sitt slutskede, men Karin Wendin hoppas att resultaten så småningom ska göra avtryck i seniorernas hälsa och livskvalitet.
– Vår önskan är förstås att alla som är inblandade i matkedjan, från matproducenter och handlare till hemtjänst och kommun, kan ta vara på de saker vi kommit fram till.
Text och foto: Kerstin Weman Thornell